Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 26 januari 1946 - Fotogrammetri och teknisk kartläggning, av Bertil Hallert och Per Olof Fagerholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 1946
j 81
Fotogrammetri och teknisk kartläggning
Docent Bertil Hallert och civilingenjör Per Oloi Fagerholm, Stockholm
För planläggning och utförande av de flesta
tekniska arbeten erfordras i allmänhet en
avbildning av den yta eller kropp, som är föremål för
arbetet. Detta är i särskilt hög grad aktuellt för
de tekniker, som arbeta med terrängen såsom
objekt, t.ex. väg- och vattenbyggare, arkitekter,
lantmätare m.fl., vilka önska terrängen inflyttad
i arbetsrummet i form av i viss skala framställd
plan- och höjdkarta eller modell.
För framställning av dylika avbildningar finns
ett antal förfaranden, vilka anpassats efter
objektens karaktär och de noggrannhetskrav, som
uppställts. Då det är fråga om terrängens
avbildning, innebär kartläggning enligt hittills allmänt
brukliga metoder ett ofta besvärligt, tidsödande
och kostsamt arbete, som av dessa anledningar
kan verka hämmande på utvecklingen inom
arbetsområdet. Det är därför ej förvånande, att
tekniken oavlåtligt sökt efter nya och bekvämare
metoder för dylika uppgifter.
Det dröjde ej heller lång tid efter fotografins
upptäckt, förrän man började spekulera över
användning av denna avbildningsform för kart-
DK 526.918
läggningsändamål. Uppgiften var närmast att
utnyttja fotografits matematiska grund,
centralperspektivet, för framställning av objektavbildning
i ortogonalprojektion, som nästan uteslutande är
betecknande för terrängkartor av det slag det här
är fråga om. Ur de första trevande försöken att
använda fotografier för kartläggningsändamål
har en hel vetenskap — inordnad under eller
tillsamman med mätningsteknikens övriga grenar
— vuxit fram. Fotogrammetri, dvs. mätning med
hjälp av fotografiska bilder, användes i dag för
de mest skilda mätningsuppgifter, från arbeten
inom mikroområdet till liknande uppgifter inom
astronomin. Tidigare brukliga metoder för dylika
ändamål ha i många fall väsentligt överträffats i
skärpa, snabbhet och ekonomi, och i åtskilliga
fall har mätningstekniken kunnat utsträckas att
omfatta helt nya områden.
Avsikten med denna uppsats är i första hand
att söka ge de tekniker, som hittills icke haft
anledning att närmare syssla med fotogrammetriska
metoder, en summarisk redogörelse för dess
användbarhet. Därjämte komma vissa frågor, som
Fifj. 1. Fotogrcimmetriskt framställd karta i originalskala 1 • 400 (reproduktionsskala ca 1 :2 000) med nivåkuroor i
ekvi-distanser ned till 25 cm. Kartan, som är framställd i Rikets Allmänna Kartverk för K. Domänstyrelsens räkning, är
avsedd för projektering av en laxtrappa i Piteälv. Området är synnerligen svårtillgängligt, vilket i någon mån torde framgå
av kartbilden. (Flyghöjd ca 300 m; vidvinkelkamera f = 20 cm; negativskala 1 : 1 500; stommätning med terrestert
poly-gontåg; målade stödpunkter; grundmedelfel vid den nunwrisk-fotogrammetriska koordinatbestämningen i planet ±
cm, i höjd ± 8 cm.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>