Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 26 januari 1946 - Fotogrammetri och teknisk kartläggning, av Bertil Hallert och Per Olof Fagerholm - Staten och den tekniska forskningen, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 1946
j 87
liga bestämmelser i mätningstekniskt hänseende
kunna utarbetas. Detta är en nödvändig
förutsättning för en allmännare användning av
fotogrammetriska metoder för uppgifter där slutresultatet
skall få rättslig betydelse.
Fotogrammetrins betydelse för stads- och
samhällsplanering är även uppenbar. Ofta måste
byggnadsförbud tillgripas för att förhindra
olämplig bebyggelse i avvaktan på
planeringsåtgärder. I viss utsträckning bero dessa olägenheter
på att terrestra metoder för kartframställning ej
medge framställning av ett tillräckligt
ändamålsenligt kartmaterial inom rimlig tid och till rimliga
kostnader.
Fotogrammetriska kartor av olika slag torde
härvid kunna användas i betydande omfattning. För
planering i stort torde en fotokarta, då helst
försedd med i transparent färg (rött) påritade eller
påtryckta kurvor vara lämplig. Den ger en
levande och överskådlig bild av terrängen och dess
uppdelning på olika vegetationstyper, befintlig
bebyggelse, vägsystem m.m. samt tillåter jämväl
detaljstudier. Genom avkalkering på
genomskinligt material erhålles för det successiva
utarbetandet lämpliga ljuskopieringsoriginal.
Den noggrannhet, som fotogrammetrisk
kartläggning förmår prestera, innebär, att även
de-taljkarteringen bör kunna utföras enligt dess
metoder. Några fullständiga försök äro ej
genomförda i Sverige, men ett dylikt pågår. Därtill ha
fotogrammetriska metoder använts i betydande
omfattning utomlands för dylika ändamål.
Självfallet måste terrestra kompletterande
detaljmätningar förutsättas inom skymda partier, varjämte
det för närvarande ur ekonomisk synpunkt —
samt med hänsyn till gällande bestämmelser —
måste förutsättas terrester numerisk inmätning
av de rättsligt gällande tomtgränserna m.m. Det
torde dock vara tekniskt möjligt att uppnå
erforderlig noggrannhet vid numerisk
stereofoto-grammetrisk inmätning av plan-fixpunkter
avsedda för utsättning av gränspunkter m.m.
Härför erfordras långsamma flygplan — helst
auto-giroer — samt fotografering från låg höjd.
Dessutom erfordras en god och tillräckligt tät
geodetisk stomme samt att de punkter som skola tjäna
som utgångspunkter för bearbetningen eller som
skola nybestämmas signaleras före
flygfotograferingen. Enligt av B Hallert utförda
undersökningar har det radiella grundmedelfelet i
numerisk, fotogrammetrisk koordinatbestämning
vid användning av precisionsinstrument visat sig
uppgå till ca ± 0,05 mm i negativets skala om
punkter på marken särskilt signalerats. Om
däremot naturliga föremål användas var medelfelet
nära - 0,065 mm, en icke oväsentlig försämring.
Av ovanstående torde framgå att
fotogramme-trin öppnat helt nya vägar att snabbt och med
god säkerhet kunna framställa kartor för en
mångfald tekniska ändamål. Det mest
betecknande för fotogrammetri är måhända den rika
variationsmöjligheten, som hittills, vid
användning av terrestra metoder, varit relativt beskuren.
Detta medför såsom en direkt följd, att man vid
planering av kartläggningsarbeten enligt
fotogrammetriska metoder i större utsträckning än
tidigare är beroende av att känna kraven på den
slutliga kartans kvalitet för att tidsåtgång och
ekonomi skola bli så gynnsamma som möjligt.
Såsom framgår av den meddelade, under
nuvarande förhållanden uppnåeliga noggrannheten
bör fotogrammetri kunna användas för tekniska
uppgifter i långt högre grad än hittills. De största
svårigheterna torde vara av organisatorisk natur.
Staten och den tekniska forskningen. Redan före
krigsutbrottet pågick en betydande forskning vid våra
större industriföretag. Detta intresse har alltmer stegrats
under kriget och sedan år 1942 har byggnadstillstånd
beviljats för industrilaboratorier för ca 9 Mkr. Även staten
insatser för den tekniska forskningen har ökat under
krigsåren.
Medan de enskilda företagen främst intresserar sig för den
tillämpade forskningen på kort sikt, har det blivit en av
statens största och viktigaste uppgifter i fråga om den
tekniska forskningen att stödja den grundläggande
forskningen. Den tillämpade forskning däremot, som direkt
hänger samman med den industriella produktionen, har
ansetts böra drivas och bekostas av industrin. I vissa fall
kan det emellertid bli nödvändigt för staten att även
bekosta tillämpad forskning. Dels kan en industribransch
vara splittrad i allt för många småföretag och dels kan
det vara fråga om sådana områden där inhemsk
produktion saknas. Dessutom kan statens stöd vara motiverat,
då det gäller att undersöka möjligheterna att nyttiggöra
sådana inhemska råvaror, som har visat sig vara icke fullt
lönande att exploatera med redan kända tekniska metoder.
Den grundläggande forskningen bedrivs sedan gammalt
huvudsakligen vid de tekniska högskolorna, vid
universiteten och de allmänna högskolornas naturvetenskapliga
fakulteter samt vid Ingenjörsvetenskapsakademiens och
Vetenskapsakademiens forskningsinstitut. Denna forskning
har emellertid varit starkt begränsad på grund av brist
på medel. Forskningsutredningen, vars ordförande är
generaldirektör Malm, har därför ansett det som sin första
och mest angelägna uppgift att söka utverka ökade
statsanslag för forskningsverksamheten med utnyttjande av de
forskningsinstitutioner som står till buds.
Tillsammans med 1940 års Sakkunniga för den högre
tekniska undervisningen har utredningen som bekant
föreslagit dels ett särskilt forskningsanslag för de tekniska
högskolorna, dels inrättandet av teknisk licenciatexamen
och dels stipendier för främjande av högre tekniska
studier. Statsmakterna har bifallit detta förslag och även
beviljat vissa medel till de av utredningen föreslagna
ändamålen. För budgetåret 1945—1946 har anslagits 190 000 kr.
som bidrag till främjandet av forskningen vid de tekniska
högskolorna och 45 000 kr. till stipendier för högre
tekniska studier.
Den bränsletekniska forskningen under
Ingenjörsvetenskapsakademien har erhållit ökat statligt stöd. Statsmedel
till uppförande av en bränsleteknisk försöksstation och för
dess utrustning beviljades med tillhopa ca 1 Mkr. och
verksamheten där har varit i full gång sedan hösten 1944.
Ingenjörsvetenskapsakademien har föreslagit att
försöksstationen skulle utökas med två byggnader till en kostnad
av ca 2,5 Mkr. Denna framställning ligger för närvarande
under statsmakternas prövning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
