Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 26 januari 1946 - Staten och den tekniska forskningen, av r - Den naturvetenskapliga forskningens ordnande, av Gunnar Hambræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
\ TEKNISK TIDSKRIFT
På förslag av utredningen har statsmakterna anvisat ett
belopp av 0,7 Mkr. för innevarande budgetår som anslag
till teknisk-vetenskaplig forskning. Dessa medel har
kommit såväl enskilda forskare som verksamheten vid olika
statliga industriella laboratorier till godo. Enligt
utredningens förslag skall anslaget successivt ökas till 1 Mkr.
per år för att man skall kunna nå fram till nöjaktigt
utnyttjande av befintliga laboratorier.
På forskningsutredningens förslag inrättades Statens
Tekniska Forskningsråd med uppgift att fungera som central
remissinstans för forskningsfrågor. Rådet har varit i
verksamhet sedan år 1942 under ordförandeskap av
generaldirektör Borgquist. Dess kansli är förlagt till
Vattenfallsstyrelsen. Bland ledamöterna i rådet finns sakkunniga
inom olika vetenskapliga områden från universitet och
högskolor, fristående forskningsinstitut, statliga verk och
det enskilda näringslivet.
Utbyggnaderna av de tekniska högskolorna har
behandlats av 1940 års Sakkunniga för den högre tekniska
undervisningen. De har framlagt ett förslag till tioårsplan för de
tekniska högskolornas modernisering och utbyggning. Man
har anledning tro att denna viktiga fråga skall lösas inom
en icke alltför avlägsen framtid. Förslag har också
framlagts till främjande av litteraturtjänsten inom de tekniska
fackområdena. Enligt förslaget skulle de tekniska
högskolornas bibliotek utbyggas till centraler för den tekniska
litteraturtjänsten i landet. Denna plan ingår som ett led
i högskolornas utbyggnad.
Forskningsutredningen har icke blott framlagt förslag till
främjande av forskningen i allmänhet, utan man har också
undersökt behoven av utvidgad teknisk-vetenskaplig
forskning industrigren för industrigren och framlagt
utvidgningsförslag för de större och viktigare industriella
områdena. Utredningen har försökt finna organisationsformer
som förenar det fria näringslivets större frihet i arbetet
med statsdriftens större trygghet mot alltför stora
konjunktursvängningar. I vissa fall har utredningen framlagt
förslag till forskningsinstitut, inrättade och drivna av
staten och näringslivet gemensamt.
Det första och största av dessa institut är Svenska
Träforskningsinstitutet i Stockholm, vars organisation har
tjänat som mönster för de övriga. Den grundläggande
forskningen vid institutet har uppdelats på träteknik,
träkemi och papperskemi. Till institutet har dessutom
anknutits centrallaboratorier för industriell målforskning i
fråga om cellulosa-, slipmasse-, pappers- och
wallboard-produktion samt grafisk industri. Statens och näringslivets
finansiella förpliktelser regleras av ett tioårigt avtal
mellan å ena sidan K.M:t och å andra sidan en av industrin
bildad stiftelse. Enligt avtalet skall staten bekosta
uppförandet av erforderliga byggnader ävensom till ett visst
belopp driftkostnaderna för den grundläggande
forskningen, under det att industrin bekostar institutets
utrustning och driften vid centrallaboratorierna och betalar hyra
för dessa laboratorier med 6 % av deras
byggnadskostnader, för närvarande beräknade till ca 2,2 Mkr.
Den trätekniska forskningen är nu i gång i institutets
lokaler, och för den övriga verksamheten beräknas de nya
lokalerna kunna ställas till förfogande i början av 1946.
En andra byggnadsetapp, omfattande lokaler för försök
i halvindustriell skala, har ännu icke påbörjats, men
framställning om erforderliga medel har gjorts hos
statsmakterna. Bl.a. planeras ett helt försökspappersbruk.
Byggnadskostnaderna för institutet i dess helhet beräknas till
ca 4 Mkr., varav för den andra byggnadsetappen 1,7 Mkr.
För innevarande budgetår har statsmakterna anslagit 0,40
Mkr. som bidrag till driftkostnaderna.
Även det av utredningen föreslagna, omorganiserade och
utvidgade Metallografiska Institutet beräknas stå klart för
inflyttning i början av år 1946. Detta institut skall
huvudsakligen bearbeta grundläggande problem, som rör
järnbruken, den mekaniska verkstadsindustrin och
metallindustrin. Dessutom skall gjuteritekniska frågor av mål-
forskningsnatur behandlas i ett särskilt
centrallaboratorium. Verksamheten vid institutet är redan i gång i lokaler
i K. Tekniska Högskolans gamla byggnad vid
Drottninggatan. Även den gjuteritekniska forskningen har
igångsatts, men denna bedrivs för närvarande ute vid olika
industriföretag.
Svenska Textilforskningsinstitutet i Göteborg hade redan
på sommaren 1945 fått sina byggnader färdiga. Arbetet
har emellertid delvis fördröjts på grund av svårigheter atl
anskaffa vissa delar av apparat- och instrumentutrustning.
I början av 1946 hoppas man emellertid kunna sätta
i gång verksamheten i full omfattning.
Forskningsutredningen har vidare föreslagit inrättandet
av ett Institut för Konserveringsforskning.
Byggnadskostnaderna beräknas till 1,25 Mkr. och för utrustning till i
det närmaste 0,5 Mkr. Årskostnaderna för institutet vid
full drift beräknas till 0,4 Mkr. Frågan om institutets
inrättande behandlas för närvarande av statsmakterna.
På grund av de speciella förhållanden, som gäller för
byggnadsindustrin, har forskningsutredningen icke ansett
sig böra föreslå inrättandet av något forskningsinstitut,
utan man tillsatte i stället en Statens Kommitté för
Byggnadsforskning, som har bedrivit sin verksamhet sedan början
av år 1943 med stöd av ett statsanslag på 0,2 Mkr/år.
För den geotekniska forskningen, som utgör ett
betydelsefullt område av byggnadsforskningen, inrättades Statens
Geotekniska Institut. Årskostnaderna för detta beräknas
för budgetåret 1945—1946 till 0,2 Mkr., varav emellertid
större delen beräknas komma att täckas av inkomsten för
undersökningar.
Slutligen kan nämnas att forskningsutredningen har
föreslagit att livsmedelsforskningen samt forskningen inom
ämnena värme-, ventilations- och sanitetsteknik,
silikat-kemi, elektrofysik och fordonsteknik skulle få sina
laboratorieresurser utvidgade. Det har vidare föreslagits alt
läderforskningen och den silikatkemiska forskningen
skulle erhålla lokaler i samband med en fortsatt
utbyggnad av Ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation. Det
har även framhållits att forskningen på det värme-,
ventilations- och sanitetstekniska området borde kunna
påräkna ekonomiskt stöd genom Statens Kommitté för
Byggnadsforskning (Departement och Nämnder 1945 h. 22). r
Den naturvetenskapliga forskningens ordnande.
Naturvetenskapliga Forskningskommittén har i ett första
betänkande (SOU 1945 nr 48) utrett den naturvetenskapliga
forskningens behov av personal, anslag och lokaler. Det är av
särskilt intresse att med ovan refererade rapport jämföra vad
som under de senaste åren gjorts i Sverige för att främja
vetenskaplig forskning. Om för parallellens skull endast
statens insatser betraktas, märkas här främst de olika
forskningsråden, Statens Tekniska Forskningsråd, Jordbrukets
Forskningsråd och det Medicinska Forskningsrådet, vilka
tillsammans disponera ca 2 Mkr. årligen att utdelas för
olika forskningsuppgifter. Vidare ha tillsatts Statens
Kommitté för Byggnadsforskning och mycket stora anslag
beviljats till Försvarets Forskningsanstalt. Olika kommittéer
ha utrett frågor om den högre tekniska undervisningen
och den tekniska forskningens ordnande. För närvarande
arbeta Naturvetenskapliga Forskningskommittén och 1945
års Universitetsberedning och i dagarna ha sakkunniga
tillkallats för att behandla frågan om atomforskningen.
Helt naturligt ha i vårt land liksom överallt annars de
tillämpade vetenskaperna först understötts. Det faktum
att grundforskning är nödvändig icke endast för
målforskningen utan även för tillgodogörandet av de i utlandet
uppnådda resultaten inom olika grenar har ej klarnat för
det stora flertalet förrän under krigsåren med deras
avspärrning utåt. Nu ha emellertid genom den
Naturvetenskapliga Forskningskommittén grundforskningens problem
blivit grundligt penetrerade.
I kommitténs betänkande konstateras liksom så många
gånger förr att svensk naturvetenskaplig forskning lider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
