Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 26 januari 1946 - Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare, av C A Landin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
\ TEKNISK TIDSKRIFT
Gällivare har uppdelats i två avdelningar, varav den första
behandlar anläggandet åren 1910—1916 av "arbetsspåret
Gällivare—Porjus", vilket uteslutande tillkom för
tillgodoseende av transportbehovet vid byggandet av kraftverket
i Porjus, och den andra, omfattande åren 1917—1927,
behandlar dels de arbeten, som utfördes för komplettering
av nämnda arbetsspår, så att det skulle kunna ingå som
en länk i den beslutade Inlandsbanan, dels nybyggnad av
bandelen Porjus—Jokkmokk. Den senare avdelningen
omfattar även tidsskedet 1928—1938, då vissa ytterligare
kompletteringsarbeten på hela sträckan
Gällivare—Jokkmokk utfördes.
I historiken omtalas bl.a., att riksdagen, sedan K.M:t
avlämnat proposition 1910, beslöt dels anläggande av
kraftstation vid Porjus för utvinnande av elektrisk energi
för elektrifiering av bandelen Kiruna—Riksgränsen, dels
byggande av ett arbetsspår från Gällivare till Porjus. För
arbetsspåret beviljades ett anslag att utgå av lånemedel
av 1,92 Mkr., sedermera reducerat till 1,87 Mkr.
Arbetsspåret började byggas redan våren 1910, och då det
gällde att fortast möjligt få spårförbindelse till Porjus
för att möjliggöra framtransport av materiel till
kraftverksbygget, inskränktes terrasseringsarbetena till vad som
var oundgängligen nödvändigt för rälsläggningen. Broar
och trummor hunno ej utföras, utan spåret drogs fram på
provisoriska pallningar över vattendragen.
Spåranläggningen var färdig på våren 1911 och hösten 1912 var
arbetsspåret i sin helhet färdigt. Hela spårlängden utgjorde
något över 54 km.
Redogörelsen behandlar vidare materialtransporterna
under byggnadstiden, vilka till en början måste ske längs
synnerligen provisoriska förbindelseleder, dels med häst
och vagn. dels båtledes, dels ock med bärare. Allt efter som
rälsläggningen fortskred, togs givetvis arbetsspåret i bruk
för materialtransporterna. Den 1 juli 1915 öppnades
provisorisk trafik på järnvägen Gällivare—Porjus efter
särskild taxa.
Då järnvägen utom Gällivare stationssamhälle icke
berörde någon bebyggd ort, måste för såväl befäl som
arbetare provisoriska bostäder anordnas, såsom tält och
timmerkojor eller timmerhyddor. För större arbetslag
anlitades även baracker av timmer, som överflyttats från
annat arbetsområde.
Tekniska bestämmelserna för arbetsspåret voro något
enklare än för de förut beskrivna bandelarna. Skenvikten var
27,7 kg/m, syllarnas längd 2,4 m, max. lutning 20 0/<k» vilken
dock ej kommit till användning; största förekommande
lutning utgör 17 "Im. Terrasseringsarbetena ha huvudsakligen
bestått i utfyllningar för banvallen från sidoschakter och
grustag, då banan till största delen går över myrmarker.
Endast en större bro har måst byggas samt dessutom sju
små broar. Samtliga broar ha överbyggnader av järn.
Även av dessa broar finnas bilder införda i redogörelsen.
Samtliga husbyggnader, utom lokstallet vid Porjus, äro
av trä.
Totala anläggningskostnaden för arbetsspåret har
uppgått till 1,87 Mkr., motsvarande ca 34 500 kr/km bana.
Arbetena på bandelen Porjus—Jokkmokk samt
förutnämnda kompletteringsarbeten påbörjades redan under
senare hälften av år 1916, sedan riksdagen beviljat medel
härför. Bandelen Gällivare—Porjus öppnades för allmän
trafik vid nyåret 1925 och delen Porjus—Jokkmokk i
november 1927.
Närmast Porjus följer banan till en början Stora Luleälv
och passerar strax nedanför Långselet älven på en ca
185 m lång bro på omkring 40 m höjd över lågvattenytan.
Man har här en storslagen utsikt över älvdalen. Banan
passerar därefter Harsprångsfallen.
Om bostadsförhållandena för arbetarna torde endast
behöva nämnas, att även för bandelen Porjus—Jokkmokk
provisoriska bostäder i form av baracker, kojor o.d. måste
tillgripas. För kompletteringsarbetena på delen Gällivare
—Porjus funnos de gamla barackerna i stor utsträckning
kvar och kommo nu till förnyad användning. Även
bostadsvagnar användes på denna sträcka.
För såväl nybyggnaden Porjus—Jokkmokk som
kompletteringsarbetena på bandelen Gällivare—Porjus ha
till-lämpats tekniska bestämmelser, innehållande bl.a.
skenvikt 27,5 kg/m, syllängd 2,5 m, största lutning 12 °/oo
(största ansatsstigning 17 °l00), minsta kurvradie 400 m på fria
banan, barlastens krönbredd 3,0 m, dess tjocklek 0,5 m osv.
Bandelens Gällivare—Jokkmokk lägsta punkt ligger vid
Jokkmokk på 242 m ö.h. och dess högsta punkt på 472,3 m.
Terrasseringsarbetena för bandelen Porjus—Jokkmokk
ha huvudsakligen bestått i jordschaktning i pinnmo och
ha skett för hand. Väldiga stenblock ha på vissa ställen
förekommit. Bergsprängning i skärning har även i viss
utsträckning förekommit. Till förhindrande av issvallning
och uppfrysning av spåret har det i en del bergskärningar
varit nödvändigt att på ena sidan om bankroppen spränga
ett dike av ca 2 m djup för vattnets avledande.
Endast två större broar förekomma, nämligen över Stora
Luleälv med fyra spann, varav det största med 57,3 m fri
spännvidd, och över Lilla Luleälv i ett spann om 60,2 m
fri spännvidd. Båda dessa broar ha överbyggnader av
järn. Vidare kan nämnas bron över Pakkojokk, som
utförts såsom valvbro av granit i ett spann på 20,0 m.
Ytterligare nio broar förekomma, men dessa ha mindre
spännvidder. Med hänsyn till planerad dämning i älven måste
bron över Stora Luleälv förläggas på stor höjd och därvid
visade det sig ej lämpligt med en valvkonstruktion, utan
man byggde i stället en fackverksbro i fyra spann. De tre
västra spännen, varav det mellersta på 60,0 m, utbildades
enligt cantileversystemet och med farbanan i
huvudreglarnas underkanter. Det blev därigenom möjligt att montera
60 m spännet "frisvävande", vilket var av stort värde med
hänsyn till svårigheten med ställningsbyggnad över
djupaste delen av älvfåran. Ett flertal bilder har medtagits från
detta säkerligen intressanta brobygge. Totala kostnaden för
bron har uppgått till ca 1,3 Mkr. Bron är upplåten även
för vägtrafik, varför körbana av plank inlagts på bron.
Spårläggningen på bandelen Porjus—Jokkmokk har i
huvudsak utförts med begagnade skenor, vägande 27,5 och
27,8 kg/m, i varierande längder. I "arbetsspåret"
Gällivare—Porjus har en del mindre dugliga skenor utbytts.
Barlastmaterialet har på hela sträckan utgjorts av grus.
Samtliga stationsbyggnader ha uppförts av trä, i
allmänhet liggande timmer. Den för turister bekanta
Luspebryg-gans hållplats ligger vid bandelen Gällivare—Porjus.
Totala anläggningskostnaderna för bandelen Porjus—
Jokkmokk samt komplettering av delen Gällivare—Porjus
ha uppgått till ca 12,14 Mkr.
Till redogörelsen äro fogade sju tabeller och diagram i
överskådlig form, visande sammanställning över viktigare
data m.m., såsom profil över hela banan
Volgsjön—Gällivare, arbetsstyrkornas storlek, medelförtjänster, kostnader
och arbetskvantiteter. Här må endast nämnas några siffror.
Totalkostnaderna för den i runt tal 517 km långa banan
Volgsjön—Gällivare (inkl. bispår till Malgomaj) ha
uppgått till 67,12 Mkr., motsvarande ca 130 000 kr/km bana.
Nära 2,5 milj. ms jord ha utschaktats i linjen, över 1,25
milj. m3 grus ha utlastats från grustag.
Till redogörelsen ha fogats två kartblad i skala
1 : 400 000, omfattande områdena Volgsjön—Piteälv och
Piteälv—Gällivare, samt åtta planscher över vatten
lagningsanordningar vid olika stationer, varav på ett
synnerligen överskådligt sätt framgå de olika utformningarna av
vattenstationerna.
Efter själva textens slut finns en bild av minnesstenen vid
Kåbdalis, på vilken följande inskrift kan läsas: "Vid
infogandet i SJ linjesystem av Inlandsbanans sista länk.
vilket skedde nära härintill, reste Kungl.
Järnvägsstyrelsen denna minnessten till järnvägsbyggarearbetets ära.
26.9.1936."
Ett storverk — väl ej det sista? — i svenska
järnvägsbyggandets historia var fullbordat. C A Landin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
