Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 2 februari 1946 - Rundradioutredningens betänkande, av Erik H Lundgren och Tage Rosenlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
\ TEKNISK TIDSKRIFT
uppdelat i tre grupper, där grupp A motsvarar
det nuvarande riksprogrammet, grupp B
innehåller kontrastinslag till A, så att exempelvis
seriösa inslag i det ena programmet motsvaras av
lättare underhållning i det andra, samt grupp G
består av specialprogram för särskilda kategorier
och intressegrupper bland lyssnarna —
exempelvis språkkurser och annan elementär
undervisning, lantbruks- och folkbildningsföredrag m.m.
Ökningen i programkostnader härför beräknas
till 2,5 Mkr/år.
För att distribuera dessa program skulle
utbyggas ett hela landet omfattande nät för
högfrekvent trådradio, planerat för tre
programkanaler. Ett av programmen utsändes såväl trådlöst
som över trådradionätet. Det kominer då att få
karaktären av riksprogram och bör få en sådan
sammansättning, att Sverige inför grannländerna
på ett fullödigt sätt gör sin stämma hörd i
etern. ’ ’ *i|
På utredningens uppdrag har inom
Telegrafstyrelsen gjorts en överslagsberäkning av
kostnaderna för ett trådradionät för hela landet. Den
är baserad på nu gällande priser och på ett antal
radioabonnenter av 1 750 000 (slutet av år 1943)
samt upptar två olika förutsättningar.
Alternativ I antar att 1 000 000 radioabonnenter sakna
telefon samt att utbyggnaderna av
trådradiostam-nätet och lokalnäten endast motiveras av
trådradions eget behov, dvs. att alla kostnader för
dessa ledningar läggas på trådradiokontot.
Alternativ II antar att samtliga radioabonnenter äro
telefonabonnenter. I detta fall avgå från
trådradiokontot kostnaderna för utbyggnad av lokalnäten
samt större delen av trådradiostamnätet; däremot
måste antalet filter motsvara antalet
radioabonnenter, varför denna post ökar avsevärt.
Anläggningskostnaderna sammanfattas i
följande:
Alt. I Alt. II
Mkr. Mkr.
Trådradiostamnät (63 000 km) ......................23,0 2,4
Lokalnät
stolplinjer (60 000 km) ..................................47,4 —
ledningar (240 000 km) ..................................37,2 —
Förstärkare (8 000) ..........................................17,6 17,6
Trådradiosändare (140) ..................................1,1 2,1
Filter, anslutningsdon m.m. inkl. montage 45,0 82,0
Planering och diverse ......................................5,2 5,3
Programledningen (17 172 km) ....................10,0 10,0
Summa 187,5 119,4
Anläggningskostnaden per abonnent blir alltså
107 resp. 68 kr. för de skilda alternativen. Efter
en räntefot av 4 % och med avskrivningstider
allt efter de olika anläggningsdelarnas
uppskattade livslängder blir den totala årskostnaden — för
ränta, amortering, drift och underhåll — 24,6
resp. 16,2 Mkr. för de olika alternativen,
motsvarande 14,08 resp. 9,25 kr. per abonnent och år.
Det erforderliga antalet dagsverken beräknas till
2 600 000, dvs. en arbetsstyrka av 460 man under
den av utredningen uppskattade utbyggnadstiden
20 år.
Den starka ökningen av antalet
telefonabonnenter samt eventuellt kommande utvidgningar av
frikretsarna torde, oberoende av trådradion, med
föra utbyggnader som, vad ledningslängden
beträffar, blir av vida större omfattning än den nu
för trådradion beräknade. Utbyggnadsarbetena
kommer kanske icke alltid att sammanfalla, men
det kan måhända bli möjligt att med lämplig
kombination av inträdes- och
abonnemangsavgifterna för telefon och trådradio påverka
utvecklingen, så att trådradio- och
telefonabonnemangen någorlunda följs åt.
Utredningen ifrågasätter vidare, om
kostnaderna för trådradiostamnätet och -lokalnäten skola
belasta trådradion eller om kostnaderna för de
erforderliga nya ledningarna, som kan nyttjas
även för telefonändamål, skall fördelas på bägge
rörelsegrenarna. Utredningen förordar, att till att
börja med såväl anläggnings- som årskostnaderna
1 kalkylen påföras trådradion för att framdeles,
när bättre erfarenhet vunnits, ytterligare
övervägas av Telegrafstyrelsen.
Omräknat till ett blivande licensantal av
2 000 000, vilket utredningen lagt till grund för
sina kalkyler, och enligt alternativ I, som anses
böra tillämpas tills vidare, blir
anläggningskostnaden för ett nät över hela landet 207 Mkr. och
årskostnaden 26,9 Mkr. vid 6 927 h programtid.
Kostnaden per abonnent blir sålunda 13,44 kr/år.
Utredningen anser att utbyggnaden av
trådradionät för att åstadkomma bättre
mottagningsförhållanden för abonnenter, som icke kunna
tillfredsställande avlyssna de trådlösa
sändningarna, bör bedrivas jämsides med den utbyggnad,
som syftar till att bereda möjlighet till flera
samtidiga program. Utredningen föreslår att för
arbetenas igångsättande anvisa 10 Mkr. för
budgetåret 1946/1947.
Kostnad för olika mottagartyper
En undersökning av anskaffnings- ocli
driftkostnader m.m. av i bruk varande radiomottagare
har utförts i samarbete med radioindustrin.
Medelförsäljningspriset per apparat till köpare vid
kontantköp kan uppskattas till 280 kr. Då
1 900 000 radioapparater beräknas vara i bruk är
den totala kapitalinvesteringen i
rundradiomottagare ca 530 Mkr. Statens investering i
rundradiorörelsen är ca 19 Mkr.
En beräkning av de årliga driftkostnaderna
fölen radioapparat har utförts. Livslängden
uppskattas på olika vägar till tio år. Amorteringskost
-naden blir 28 kr. då ingen iänta beräknas.
Radioapparaterna antas vara i drift i genomsnitt
3 h/dygn under 330 dygn. Effektförbrukningen
uppskattas till 50 W och strömpriset till i
genomsnitt 20 öre/kWh. Servicekostnaden under tio år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
