Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 2 februari 1946 - Rundradioutredningens betänkande, av Erik H Lundgren och Tage Rosenlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
\ TEKNISK TIDSKRIFT
Rundradions ekonomi
och ekonomisk plan för verksamhetens utbyggnad
Som grundprincip för riindradiorörelsens
fortsatta finansiering fastslås, att den skall vara
självförsörjande. De huvudsakliga inkomsterna
böra liksom hittills vara licensavgifterna. När
ökat programutrymme vid flera samtidiga
program står till buds, bör emellertid frågan om
inkomster genom försäljning av programtid
övervägas. Endast tid som är ledig från ordinarie
program bör användas för ändamålet,
programmen eller de förhyrda tiderna får icke
sammanblandas med eller löpa risk att förväxlas med de
ordinarie programmen och sändningarna får ej
strida mot normerna för de ordinarie
programmen. Två vägar antydes för denna försäljning.
Antingen kan viss tid reserveras för
annonsändamål och vid publiceringen betecknas som
annonstid, eller också kan föreningar, företag eller
bildningsanstalter, som vill komma i kontakt med
vissa lyssnare, får använda avtalad tid och själva
bekantgöra sändningarna för resp. mottagare.
Såsom betydelsefull kulturinstitution bör
rundradion icke belastas med någon avgift till
statsverket i form av monopolavgift eller skatt.
Anläggningarna bör som hittills finansieras
genom statlig kapitalinvestering i vanlig ordning.
Såväl underhålls-, drift- och programkostnaderna
som förräntning och amortering av investerat
kapital bör bestridas med licensmedel.
Fria licenser, vilka enligt utredningens förslag
skall tilldelas vissa personer med tilläggspension
förutsatt att de icke tillhör hushåll där annan
medlem har betalningsförmåga eller är intagna på
anstalt, bör bekostas av anslag under den sociala
huvudtiteln. Utgifter för skolradio och bidrag till
inköp av skolradiomottagare bör finansieras
genom anslag under den ecklesiastika huvudtiteln.
Den kombinerade radio- och
korrespondensundervisningen bör göras självbärande genom att
deltagaravgifterna täcker kostnaderna.
Ersättningen till Meteorologiska Institutet för
väderleksrapporterna bör upphöra. Slutligen anser
utredningen, att de till 1,8 Mkr/år beräknade
kostnaderna för kortvågssändningar till utlandet bör
bestridas av särskilt riksstatsanslag och icke
belasta licensbetalarna.
De erforderliga kapitalinvesteringarna för
utredningens olika förslag är:
Totalkostnad för
Investeringsobjekt ett program flera program
Mkr. Mkr.
Utbyggnad av det trådlösa
stationsnätet ............ 11,0 11,0
Två kortvågssändare....... 5,3 5,3
Radiohus i Stockholm..... 27,0 27,0
Trådradio för
700 000 abonnenter ..... 92,2 —
2 000 000 abonnenter ..... — 207,6
Summa 135,5 250,9
Härav har radiohuset och omkring halva
utbyggnaderna av det trådlösa nätet i princip redan
beslutats av statsmakterna.
De blivande årskostnaderna — program, drift,
underhåll, ränta och avskrivning — har angivits
för olika alternativ sålunda:
Mkr.
A. 4 000 h sändning och utbyggnad av de trådlösa
stationerna ......................................................................15,3
B. 5 900 h sändning, i övrigt som A................................17,0
C. 4 000 h sändning, nytt radiohus i Stockholm,
utbyggnad av de trådlösa stationerna och trådradio
för 700 000 abonnenter....................................................28,3
D. 5 900 h sändning, i övrigt som C................................30,1
E. 6 927 h fördelade på tre program, nytt radiohus i
Stockholm, utbyggnad av de trådlösa stationerna
och trådradio för 2 miljoner abonnenter................42,6
Anmärkningsvärda är de obetydliga
differenserna mellan alt. A och B samt C och D. I båda
fallen kostar en ökning av sändningstiden med 1 900
h endast cirka 1,8 Mkr. Radiohuset i Stockholm
kostar 2 Mkr/år och trådradionät för de 700 000
abonnenterna med otillräcklig trådlös mottagning
nära 12 Mkr.
Ur siffrorna kan licensavgiftens framtida
storlek uppskattas. Alt. A och B kan genomföras med
oförändrad avgift, som med 2 000 000 licenser ger
en årsinkomst av 20 Mkr. För alt. C och D kräves
en höjning till omkring 15 kr., medan alt. E
fordrar en avgift av 22 kr.
Då en ökning av sändningstiden titi 5 900 h kan
ske inom ramen för nuvarande avgift, blir
radiohuset och utbyggnaden av trådradionät de direkta
orsakerna till höjningen. Ehuru denna alltså icke
omedelbart ger alla licensinnehavare någon
påtaglig valuta, anser utredningen de fördelar, som
vinnas för de många, vilka för närvarande icke
kan tillfredsställande tillgodogöra sig
programmen, så värdefulla, att höjningen knappast bör
föranleda allvarligare erinringar från
licensbeta-larens sida. Det framhålles även, att 15 kr. nu
med hänsyn till penningvärdets fall endast är
obetydligt högre än vad 10 kr. var år 1926, då den
nuvarande avgiften trädde i kraft. Om
statsmakterna godkänner utbyggnadsförslaget, bör
licensavgiften ett år efter det utbyggnaden av
trådradionätet påbörjats, dvs. om medel anvisas
fr.o.m. budgetåret 1946/1947 den 1 juli 1947, höjas
till 15 kr.
Enär utbyggnaden av telefonnätet kan väntas
komma trådradion tillgodo i form av lägre
ledningskostnader än dem kalkylerna grundar sig
på, finner utredningen det icke oberättigat anta,
att utvecklingen skall medföra lägre licensavgift
än de angivna 22 kr., som alltså får betraktas som
ett maximibelopp. Ehuru trådradion ställer sig
avsevärt billigare för telefonabonnenter än för
dem som sakna telefon, anses såväl praktiska som
sociala skäl tala för en enhetlig avgift i båda
fallen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
