Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 9 februari 1946 - Arbetsstudier i gruvor, av Harald Huss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.9 februari 1946
133
visade det sig, att arbetarna hade uppnått den
beräknade effekten, och att förtjänsten låg så
mycket över den erbjudna, som svarade mot
prisförhöjningen.
Förvaltningarna har således ingen anledning att
frångå resultatet av ett noggrant utfört
arbetsstu-dium, såvida ej några påvisbara fel begåtts.
Ingen är ju ofelbar. Allra minst en
arbetsstudie-man åtminstone enligt uttalandena i dagspressen.
Priset och förtjänsten kan däremot bli föremål för
olika meningar, så länge det ej finns en av båda
parter godkänd norm för arbetets värdering*.
De flesta ackord, som ej blivit arbetsstuderade,
är mer eller mindre felsatta. Och någon allmän
höjning av effekten sker inte fast möjligheter
därtill mången gång föreligger. Effekten hålls på en
viss nivå liksom förtjänsten. Skulle en arbetare
eller en grupp arbetare genom skicklighet och väl
utnyttjande av tiden nå en högre förtjänst, så får
de anmärkning av kamraterna, och på en del
platser föranleder den högre förtjänsten, att
ackordet vid revisionsförhandlingarna sänks,
medan ett annat ackord höjs ehuru detta kanske ej
behövts. Så kan det fortgå år från år utan att de
riktiga och rättvisa priserna uppnås. Sänkningen
av ett ackordspris utan grundliga studier och
förändringar i arbetet gör dock att arbetarna tappar
lusten att göra sitt bästa och blir missnöjda och
missmodiga.
Genom att gå igenom alla ackord med
arbetsstudier i samförstånd med arbetarna kan sådana
eventualiteter undvikas och en ny frimodigare
arbetsglädje skapas i gruvorna i stället för det
tvång och lurpassande, som nu på många håll
florerar.
Materialtillgång
En sak, som är viktig för arbetets ostörda gång,
och som man alltid får känning av vid
arbets-studierna, är tillgången på reservdelar,
förbrukningsartiklar och reparationsredskap eller med ett
ord materielservicen. Lika viktigt, som det är att
förmännen organiserar arbetet, så att den, som
behöver hjälp, får den i rätta ögonblicket, utan
onödig väntan, lika viktigt är det, att behövlig
materiel finns att få i tillräckliga mängder, när den
skall användas. Det låter paradoxalt men har
faktiskt hänt, att vid de bruksföretag, som har den
bäst organiserade inköpsavdelningen, är det sämst
ställt med materieltillgången vid gruvorna.
Sparsamheten med förbrukningsmaterial syns vara
placerad i fel ända av organisationen. Den skall
finnas och praktiseras på arbetsplatserna, där
materielen förbrukas, och inte på förrådet och
inköpsavdelningen. De förlorade arbetstimmar, den
desorganisation av arbetet och det missnöje, som brist
på materiel förorsakar, kostar bolaget mycket mer
än ränteförlusten på ett något större varulager.
* Se Geijer, P A: Arbetsvärdering i gruvor. Affärsekon. 1944 s. 973.
Arbetsstadiernas nytta
Av det som anförts framgår att arbetsstudierna
verksamt kan bidra till att höja effekten i arbetet
och minska produktionskostnaden genom att
förbättra arbetsmetoderna och genom att upptäcka
och undanröja orsakerna till bristande
effektivitet i arbetsprocesserna och sådana fel, som
framkallar missnöje och vantrivsel på
arbetsplatserna.
Det är inte alltid den höga förtjänsten, som
avgör, om en arbetare stannar på en plats utan den
goda arbetsmiljön, andan och trivseln på
arbetsplatsen. Varje man bör känna det, som om
särskilt hart är föremål för befälets omsorger. Det
måste råda ordning, reda och snygghet. Även de
hygieniska förhållandena, välfärdsanordningarna
och bostäderna måste hållas på en hög standard.
Det kan spörjas, om det inte vore lämpligt att vid
gruvorna anställa personalkonsulenter liksom vid
andra industrier. Eventuellt en ambulerande
sådan.
Yrkesundervisning
Det räcker emellertid ej med, att en förbättrad
arbetsmetod uppfunnits. Den måste också inläras
och spridas bland arbetarna. Härtill fordras
tryckta, detaljerade instruktioner jämte muntlig
undervisning och praktiska övningar. Met ett ord
yrkesundervisning. Vi måste bli så moderna, att
vi även tar filmen i vår tjänst. Även
psykotekni-ken måste komma till användning. Den, som har
ett arbete, som passar honom, gör sig bättre och
trivs bättre i arbetet och med tillvaron än den,
som fått ett för honom olämpligt jobb. Vi är
mycket noga med att maskiner och motorer skall
passa för sitt ändamål och ha en hög
verkningsgrad. De prövas och trimmas grundligt, innan de
sätts in i produktionen. Men den mänskliga
arbetskraften, den viktigaste produktionsfaktorn,
tar vi oftast som den är. Det räcker vanligen med
ett betyg, där det t.ex. står: Huvudsaklig
sysselsättning: Handlastning och tappning.
Arbetskun-nighet: God. Uppförande: Gott. Sedan är saken
klar, och vederbörande sätts på —
maskinborrning!
Arbetsmetoden eller sättet att utföra ett arbete
är ofta grundat på tradition och fortplantas
muntligt eller genom åskådning från de äldre till de
yngre. Mångt och mycket får dessa dock utfundera
själva. Blir metoden felaktig, är det sedan svårt
att lära om. Då människan av naturen är
benägen för att arbeta ineffektivt, är det oftast de
dåliga arbetsmetoderna, som får den största
spridningen. Det gäller därför att definitivt avbryta
fortplantningen av alla dåliga metoder. Höjning
av effekten är i hög grad en uppfostrings- och
övningsfråga. Därför är det nödvändigt med
ordnad yrkesundervisning, kombinerad med
praktiska övningar och psykotekniska prov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
