Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 9 februari 1946 - Försvarets Forskningsanstalt, av sah - Ekonomiska meddelanden från Ryska Institutet vid Stockholms Högskola, av FHS - Mining Machinery, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.9 februari 1946
137
Fig. 6. Prov med riktantenner vid svenska ekoradioförsök.
nu utgör goda utgångspunkter för det fortsatta
forskningsarbetet inom avdelningen. Delvis har denna forskning
bedrivits vid civila institutioner och firmor. Som exempel
kan nämnas utvecklingen av speciella elektronrör för de
inom ekoradiotekniken använda våglängderna under 1 m.
Ehuru de uppnådda resultaten är lovande och i flera fall
lett till att svåråtkomliga rör av utländsk tillverkning
kunde ersättas med svensktillverkade rör, återstår på detta
område oerhört mycket att göra, om man jämför med
utvecklingen i de krigförande länderna. Att stödja detta
arbete, så att vi icke blott kan tillverka rör med utländsk
förebild utan även få fram de nykonstruktioner, som en
fortsatt forskning på det teletekniska området kräver,
kommer att bli en av avdelningens viktigaste uppgifter.
I detta sammanhang kan det vara lämpligt att påpeka,
att Forskningsanstaltens verksamhet icke uteslutande
består i forskningsarbete inom egna laboratorier och med
egen personal. En minst lika viktig del av arbetet är att
samordna och understödja den forskning av
mililär-tekniskt värde, som bedrivs inom firmor, universitet och
högskolor och andra civila institutioner samt inom de
militära förvaltningarna, så att vårt lands begränsade
tillgång av ingenjörer och forskare effektivt utnyttjas, och
så att inget onödigt dubbelarbete uppstår. En stor del av
forskningsuppgifterna kommer därför att överlämnas till
industrin, i synnerhet då det är fråga om problem, som
närmar sig rena konstruktionsuppgifter.
Även då det gäller allmännare utredningar, som kan
erbjuda intresse även för de civila myndigheterna,
kommer Forskningsanstalten att organisera samarbetet
mellan de militära och civila förvaltningarna. Så är
exempelvis fallet för den allmänt lagda undersökning om de
ultrakorta radiovågornas utbredningsförhållanden i svensk
terräng, som på initiativ av arméns myndigheter har
startats i samarbete med bl.a. Telegrafstyrelsen. sah
Ekonomiska meddelanden från Ryska Institutet vid
Stockholms Högskola. Under denna rubrik har institutet
påbörjat utsändandet av en skriftserie, av vilken tills
vidare häftena 2 och 3 föreligger.
Av dessa avser häfte 2 "Utforskandet av Sovjetunionens
resurser". Uppsatsen, som är författad av S Kaftanov, ger
en överblick över de prospekteringsarbeten, som i
samband med femårsplanerna bedrivits över hela det väldiga
område, som omfattas av Sovjetunionen, och de följder
för den inhemska kemiska och metallurgiska industrin,
som de gjorda upptäckterna av betydelsefulla malm- och
mineralfyndigheter haft såväl före som under kriget. I
detta sammanhang kan erinras om en uppsats i Tekn. T.
1936 h 46 om "Sovjetunionens mineraltillgångar". De
arbeten, som refererades där, ha fortsatts och utvidgats efter
samma allmänna riktlinjer, som utstakats av de till ryska
vetenskapsakademin knutna geologerna, av vilka många
åtnjuta världsrykte. Som ett typiskt exempel på de följder
detta stort upplagda, systematiska arbete haft kan
nämnas att medan man för endast några få år sedan praktiskt
taget saknade vetskap om några brytbara fyndigheter av
blymalm i Sovjetunionen, och sålunda var helt beroende av
importen av denna ytterst viktiga metall, så lyckades det
sovjetgeologen S S Smirnow och hans entusiastiska
medhjälpare att efter ett prospekteringsarbete, som innebar
undersökning av tiotusentals kvadratkilometer i
Trans-bajkal och på tundran påträffa sådana fyndigheter, att
landet i ett slag avancerade från sista till tredje platsen i
världen som blyproducent. Ett flertal dylika exempel
nämnas i samband med andra sällsyntare metaller och visar
den snart sagt avgörande roll forskningen haft för landets
förmåga att uthärda och övervinna de senaste årens
påfrestningar. Måhända har ingenting varit mera lyckosamt
för Sovjetunionens fortbestånd och utveckling än insikten
om den kvalificerade "intelligentsians" betydelse och den
radikala brytning med den tidigare "proletärmentaliteten",
som blivit en följd härav. Uppmuntrandet av en sovjetrysk
forskareelit har skänkt landet goda patrioter med förmåga
att skapa förutsättningar för såväl industri som jordbruk
av ett hittills oanat mått. Utvecklingen är värd att
observeras och efterliknas, vilket politiskt system man än i
övrigt må bekänna sig till.
I häfte 3 publiceras ett sammandrag om "Den kemiska
forskningen i Sovjetunionen under 25 år". Ehuru den
ryska kemin som bekant har gamla och förnämliga anor
var dess resurser före revolutionen relativt begränsade.
Antalet ryska kemister med högre skolning torde vid denna
tidpunkt icke ha överstigit något tusental. Redan så tidigt
som 1918—1920 började man organisera ett antal kemiska
forskningsinstitut med mer eller mindre målsätt forskning.
Mot slutet-av 1920-talet skedde en stark utveckling i syfte
att skapa förutsättningarna för den kemiska industrins
självständiga utveckling inom landet. Stalin yttrade 1931:
"Vi har blivit efter de främsta länderna 50—100 år. Vi
måste hämta in detta försprång på tio år. Antingen skall
vi göra det eller man kommer alt kväva oss." Sedan dess
har antalet kemister med högre utbildning ökat till något
tiotusental personer. Karakteristiskt för den insikt man
vunnit om kemins betydelse är, att kommunistpartiets
18:e kongress proklamerade den tredje femårsplanen som
"kemins femårsplan" och underströk kemins ledande
betydelse för en omläggning av landets folkhushållning. I
samband med detta beslut organiserades särskilda
folkkommissariat för olika grenar av den kemiska industrin.
Häftet avslutas med en förteckning över en rad uppsatser,
som ingå i den av ryska vetenskapsakademin år 1944
utgivna boken med ovanstående namn, avseende
utvecklingen inom de olika kemiska grenarna. Röken, som endast
är utgiven på ryska, finnes tillgänglig i Ryska Institutets
bibliotek. Ett fåtal exemplar kan även erhållas i
bokhandeln. Vidare finns en förteckning över artiklar i ryska
kemiska tidskrifter, som finnas tillgängliga i K.
Vetenskapsakademiens bibliotek och som publicerats under 1945.
Vid överflyttandet av ryska egennamn till svenska har
man lanserat användandet av delvis samma
ljudbeteckningar som i vissa modifierade latinska alfabet för
slaviska språk, med "omvänd" cirkumflex över c, s och z,
för att beteckna tje- och sje-ljud av olika valörer. Det
kan ifrågasättas om det ur typografisk synpunkt är så
lyckats att på detta sätt belasta vårt vanliga alfabet med
ytterligare, och av den oinvigde ändock felaktigt uttalade
bokstäver, och om det icke vore bättre alt i Institutets
skriftserie, som utan tvivel kommer alt få stor spridning,
använda redan hävdvunna ljudbeteckningar med
användning av vårt vanliga alfabet. FHS
Mining Machinery, av Thomas Bhyson. 2:a uppl.
Pitman & Sons, London 1944. 388 -f VII s., 206 fig.
Denna bok skrevs ursprungligen för dem som skulle
undergå prövning eller examen inför Board of Trade för er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
