Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 16 februari 1946 - Drivmedelsberedskapen, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
\ TEKNISK TIDSKRIFT
Drivmedelsberedskapen. Drivmedelsutredningen av år
1944 har lagt fram ett beredskapsprogram, som utan att
pålägga stat och enskilda oskäliga bördor kan anses vara
tillfredsställande.
Lagringen av importoljor intar främsta rummet i detta
program. Landets lager av importoljor måste avpassas så
att de täcker krigsreserven och behovet av en buffert för
både militär och civil övergång till drift med inhemska
bränslen och dessutom ger en reserv för den löpande
militära och civila förbrukningen. Utredningen har kommit
fram till att lagringen bör omfatta ca 40 % av
förbrukningen år 1938, oberäknat försvarets lager. Härför är
emellertid nuvarande lagringsutrymmen otillräckliga.
Programmet kräver därför alt en av överbefälhavaren
framlagd plan för nybyggnader genomförs, och att det
därutöver byggs nya cisterner för mörka oljor. Planen
beräknas dra en kostnad av omkring 27,4 Mkr.
En särskild fråga är i vad mån lagringen skall beslå av
råolja eller av raffinerade produkter. Erfarenheterna från
krigsåren tyder på all del är ändamålsenligast att inrikta
den militära och civila beredskapslagringen på
färdig-produkler. Man har då garanti för alt de rätta kvaliteterna
finns tillgängliga i landet, utspridda på lämpligt belägna
cisterner. Skyldigheten att lagra råolja bör därför
upphävas. I fråga om de inhemska bränslena är det spriten,
skifferoljan och tjäran samt gengasen som varit föremål
för undersökningar. Bensol och lysgas m.m. samt
elektricitet lämnas å sido.
Spritfabrikernas sammanlagda kapacitet uppgår nu till
omkring 100 000 m8/år, och när andra
förbrukningsområden har fått sitt, anses omkring 60 000 m* återstå
för användning som motorbränsle.
Förutsait att den nuvarande skattefriheten för motorsprit
bibehålles, kan enligt gjorda beräkningar en ekonomisk
spritutvinning hållas i gång med små merkostnader för
bilismen. Beläggs molorsprilen med en skall av 6 öre/1
ökas bilismens kostnader endast med omkring 0,5
öre’l.
Då det är ett beredskapsintresse av första ordningen att
landets sprittillverkning hålls uppe, bör skyldigheten att
inköpa sprit för motorändamål fastställas till att omfatta
all sulfitsprit, som framställs vid nuvarande anläggningar
och som ej kan användas för andra ändamål.
Av vårt lands båda skifferoljeverk torde
Kinne-Klevaver-ket komma att nedläggas så snart försörjningslägct
medger det. Kvarnlorpsverket däremot bör betraktas som ett
långtidsföretag. Vid Kinne-Kleva ämnar man emellertid
skaffa sig en utfraktsort till den oljerika
underjordsskiffern så att en givande brytning någorlunda snabbt kan
sättas i gång vid behov. Produktionen vid Kvarntorp har
av naturliga skäl till största delen inriktats på
eldningsolja och beräknas uppgå till omkring 45 000 ma/år eller
en betydande del av marinens fredsförbrukning. Av
fotogen framställs 6 000 m8 och av bensin 34 000 m8. Av
motor-sprit produceras 60 000 m* och man får sålunda en total
tillverkning av drivmedel på bensinsidan av 94 000 m",
eller drygt 13 %. Frågan om framställning av flygbensin
vid Kvarntorp är under utredning.
För Kvarnlorpsverkets del räknar man med en årlig
förlust av inemot 3 Mkr. Denna kan emellertid under vissa
omständigheter bli mindre eller reni av bytas i vinst. Att
lägga ned Kvarnlorpsverket utan att underhålla det torde
icke komma i fråga. Underhållskostnaderna och
kapitalförstöringen uppskattar verket till minst 2,5—3,5 Mkr.,
vilket belopp bör jämföras med förlusten på tillverkningen.
Att sälta i gång en på della sätt förpuppad industri måste
dra stora kostnader och kräva jämförelsevis lång lid.
Härtill kommer alt Kvarnlorpsverket framställer många
biprodukter, som vid en avspärrning blir av särskild vikt
för folkhushållet. Om della verk läggs ned, går man
slutligen miste om möjligheten att genom fortgående
forskningsarbete och erfarenheter från den praktiska driften
ytterligare utveckla och förbättra metoderna för förädling
av brännoljor och utvinning av andra värdefulla
produkter ur våra skiffrar.
Gengasen torde få anses vara det viktigaste
komplementet till beredskapslagringen av flytande drivmedel.
Gengasberedskapens uppgift bör vara att vidmakthålla och
fördjupa erfarenheterna på området, vilket bör ske genom
att i viss begränsad omfattning bibehålla gengasdriften,
att hålla kunskapen om gengasdriften levande, att
fullfölja den experimentella verksamheten och framför allt att
möjliggöra ett snabbt igångsättande av en omfattande
tillverkning av gengasverk.
Särskilda åtgärder måste otvivelaktigt vidtas för att
bibehålla gengasdriflen i erforderlig omfattning.
Utredningen föreslår att den enskilda trafiken befrias från bilskatt,
att låneverksamheten forisätts och detta även för
traktorer och andra mobila och stationära motorer. Vidare
föreslås att civila myndigheter, som har en bilpark på
över 100 vagnar, anmodas förse 10 % av denna med
gengas. Försvarsmakten bör hålla det antal gengasfordon,
som är erforderligt ur ulbildningssynpunkt.
Man har gissningsvis antagit att omkring 1 500 enskilda
fordon kommer att vara gengasdrivna i fredstid, och
myndigheterna kommer att bidra med ca 1 000 fordon,
eller sammanlagt 2 500 gengasfordon. Behovet av
nytill-verkade aggregat skulle då komma att uppgå till omkring
600 per år, traktoraggregaten ej medräknade. Försvaret
torde komma att tillgodose sitt behov av aggregat genom
avtal med någon lämplig industri, vilken även bör kunna
placera en del aggregat i den öppna marknaden. Av vikt är
att de enskildas val av typer anpassas efter försvarets.
Vid en ny kris bör tillverkningen från första stund
standardiseras.
Möjligheten att vid behov snabbt öka tillverkningen av
gengasverk med tillbehör är främst en fråga om
råmaterial, arbetskraft samt maskin- och verktygsutrustning.
Enligt en beräkning skulle en beredskapslagring av
råmaterial för en hastigt påkommande tillverkning av 40 000
bilaggregat och 10 000 traktoraggregat kräva en
kapitalinvestering av ca 25 Mkr. Utredningen föreslår att Statens
Reservförrådsnämnd får i uppgift att lagra vissa
råmaterial för 50 000 gengasverk.
Av särskild vikt är att tillgång finns på goda svetsare
och skicklig monteringspersonal. Några egentliga
specialmaskiner och specialverktyg erfordras däremot inte. I
händelse av en ny kris bör vår industri vara i stånd att
redan efter omkring en och en halv månad påbörja
leveranser av betydande omfattning. Inom tre månader bör
inemot 10 000 bilaggregat per månad kunna levereras av
tillverkarna. Framställningen av traktoraggregat bör två
månader efter starten kunna omfatta 2 000 aggregat per
månad. En fråga av stort intresse är hur snabbt man i
ett nytt krisläge kan få i gång en storproduktion av
gengasbränsle, och om takten i detta arbete svarar mot
takten i aggregattillverkningen. De undersökningar som har
gjorts visar alt bränsleproduktionen kan beräknas i det
närmaste hålla takten med aggregattillverkningen.
Motortjäran har jämte skifferoljan varit den främsta
ersättningen för mörka oljor under kriget. Enligt uppgifter
från de större tillverkarna skulle deras produktion av
tjära efter kriget komma att bli mer än dubbelt så stor
som exporten och den inhemska förbrukningen före
kriget. Det är ej uteslutet att exporten kan ökas något, men
den inhemska förbrukningen torde knappast bli större.
Dessa spörsmål sammanhänger emellertid med frågan om
i vad mån tjärans användbarhet kan ökas. Den
experimentella verksamheten under fredstid bör gå ut på att försöka
få fram sådana kolningsförfaranden, genom vilka man
helt behärskar pyrolysens gång fram till ett användbart
motorbränsle. Frågan om användning av stubbtjära som
motorbränsle bör också uppmärksammas. Forskningen
bör självfallet intimt samarbeta med de företag som även
i fredstid fortsätter sin verksamhet inom kolningsområdet
och med de svenska tillverkarna och försäljarna av för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
