Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 23 februari 1946 - Efterfrågeundersökning för en järnvägs förortstrafik, av Arne Sjöberg - Rekordår för SPP, av sah - Den tyska industrin just nu, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 februari 1946
193
antal %
1. ändrade tåglägen ............................................668 52,5
2. vagnarnas utrustning ....................................174 13,7
3. minskning av tågförseningar........................139 10,9
4. anordningar vid stationerna..........................74 5,8
5. tågbetjäningen ................................................14 1,1
6. övriga förhållanden ......................................203 16,0
1 272 100,0
Vidare ha 32 trafikanter förklarat sig nöjda med
de vid undersökningstillfället rådande
förhållandena.
Jämförelse mellan månadsbil jettrafiken
på järnväg, buss och spårväg
För att utröna i vad mån taxesänkningen den 1
juli 1944 och den därav föranledda trafikökningen
på järnväg medfört motsvarande minskning i
trafikfrekvensen på de spårvagns- och busslinjer,
som betjäna samma trafikområde, ha uppgifter
på antalet sålda månadsbiljetter på vissa sträckor
under andra halvåret 1943 och 1944 erhållits från
AB Stockholms Spårvägar och Svenska Omnibus
AB. Enligt svaren på trafikrundfrågan skulle
67 % av antalet månadsbiljettresande efter den
1 juli 1944 ha rest på månadsbiljett med järnväg
redan före den 1 juli. Motsvarande procenttal
enligt den senare undersökningen är 60, vilket ger
ganska god överensstämmelse. Av de nytillkomna
1 618 trafikanterna skulle enligt svaren på
trafik-rundfrågan 43 % eller 696 personer tidigare ha
åkt cykel, 31 % eller 502 personer ha åkt
spårvagn, 25 % eller 404 personer ha åkt buss och
1 % eller 16 personer ha färdats på annat sätt.
Den senare undersökningen har visat, att antalet
busstrafikanter minskat ehuru icke ens
tillnärmelsevis i den väntade omfattningen, och för
spårvägstrafikanternas del redovisas till och med
en avsevärd ökning. Detta förhållande kan endast
tolkas som utslag av en total trafikökning mellan
de båda tidsperioderna, vilken enligt den senare
undersökningen kan beräknas till cirka 35 %.
Järnvägens andel av denna totala trafikökning är
både absolut och relativt sett betydligt större än
för de båda andra trafikmedlen.
Litteratur
1. Sjöberg: Korrelationsstatistiska metoder inom järnvägsväsendet.
Tekn. T. 1943 h. 40.
2. Wold: Efterfrågan på jordbruksprodukter och dess känslighet
för pris- och inkomstförändringar. Stockholm 1940.
3. Palander, Lindahl & Sjöberg: Kostnadsberäkningar och
taxepolitik vid Statens Järnvägar. SJ Publ. 1941 nr 1.
Rekordår för SPP. Den kraftiga utvecklingen av
tjänstepensionsförsäkringen under senare år har fortsatt även
under 1945. Hos SPP har antalet passiva medlemmar ökat
med 299 till över 3 000. ökningen i det aktiva
medlemsbeståndet är den största hittills, nämligen 6 600, varav
1 300 på nya passiva medlemmar och 5 300 på gamla; det
totala antalet hos SPP försäkrade anställda har härigenom
stigit till 71 600. De årliga avgiftsinkomsterna har ökat med
nära 12 Mkr. till 82 Mkr. och fonderna med 90 Mkr.
till 695 Mkr. sah
Den tyska industrin
just nu
Den tyska industriella utrustning, som överlevde den
oerhörda ödeläggelsen i Tyskland, har visat sig vara
överraskande stor. Enligt en beräkning skulle endast 20 %
av Tysklands industri ha skadats, enligt andra uppgifter
skulle den riktiga siffran vara 35 %.
Vissa delar av landet drabbades hårdare än andra, bl.a.
Ruhrområdet. Trots de oerhörda byggnadsskadorna där
och bortsett från en del fabriker, som utsattes för
koncentrerad bombning, anses det att produktionen inom
tämligen kort tid skulle kunna komma upp i 50 % av
förkrigstidens nivå. Det anses t.o.m. att industrin i de
brittiska, amerikanska och franska zonerna skulle kunna
komma upp i mellan 60 och 80 % av förkrigstidens
produktion med endast mindre reparationer av fabrikerna och
utrustningen. Den av de Förenta Nationerna uppehållna
kontrollen av industrin och bristen på arbetskraft kommer
naturligtvis att förhindra att produktionen ökas så mycket.
Föga upplysning står till buds från den ryska zonen. Efter
Berlins fall och före ankomsten av trupperna från väster
förändrades emellertid det stora industriområdet inom och
runt om staden radikalt. Det har meddelats att maskiner
undantagslöst avlägsnades från fabrikerna och att i några
fall hela fabriker skickades till Ryssland. Resultatet har
blivit att Berlin står inför överväldigande problem. En
uppskattning av industrins kapacitet inom de
brittiskamerikanska sektionerna av Berlin visar att det kommer
att bli lättare att bringa upp produktionen i de av
britterna och amerikanarna ockuperade zonerna till 50 % av
förkrigsnivån än att få i gång 5 % av produktionen inom
Berlins område, där alla maskiner har förts bort. Det har
officiellt rapporterats att i den brittiska sektionen av
Berlin omkring 90 % av maskinerna och utrustningen såväl
som av råmaterialet har avlägsnats av ryssarna.
I Spandau, ett av de största fabriksområdena, anses det
att 120 000 människor var sysselsatta med tillverkning
av industriell och militär utrustning under vinterkrigets
sista månader. I dag arbetar där endast 5 000 man, och de
flesta av dem är sysselsatta med uppröjningsarbeten.
Siemens fabriker är ett annat exempel på de industriella
förhållandena i Berlin. Där tillverkades nära 80 % av den
elektriska utrustning, som användes i Tyskland, och i
fredstid arbetade där 50 000 människor. I dag är det
endast 250 som arbetar, och de tillverkar krattor, ämbar
av trä och skottkärror. Liknande är förhållandena i
AEG-och Telefunkenfabrikerna. Osramfabriken kan nu inte
tillverka någonting alls, all utrustning är borta.
1 de brittiska och amerikanska sektionerna av Berlin har
man börjat alt så smått sätta i gång med tillverkningen av
särskilt behövliga varor såsom medicinsk utrustning,
maskiner och redskap för livsmedelsindustrin, skodon, tvål,
spisar, köksutensilier och kläder. Det anses på sina håll
att, om tillförseln av råmaterial kunde ordnas, det skulle
vara möjligt att bringa upp produktionen och
sysselsättningen inom de brittiska och amerikanska sektionerna till
ungefär hälften av förkrigsnivån. Andra åter anser att
detta är alltför optimistiskt och att det är osannolikt att
produktionen kan komma upp till 25 % av förkrigstidens
nivå, såvida inte ett program för en fullständig
nyulrust-ning av industrin utarbetas.
Produktionen just nu
Bilden av tysk industri just nu är naturligtvis präglad av
den obevekliga uppgiften att sätta nationen ur stånd att
börja ett nytt krig. Kontrollen är mycket sträng. När till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
