Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 23 februari 1946 - Den tyska industrin just nu, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
\ TEKNISK TIDSKRIFT
tonnaget beräknas till närmare 500 000 t. Dessa fartyg är
för närvarande i stånd att transportera 14 000 t gods per
dag. En pråmflotta om 12 000 t beräknas ha en kapacitet
av ca 500 t om dagen.
Main öppnades för pråmtrafik till Frankfurt den 1
september och till Würtzburg den 1 oktober 1945. Neckar
blev klar för trafik i början av november. Donau kunds
öppnas för trafik från Regensburg till Passau den 1
september, och sedan resterna av en sprängd bro i Passau
hade avlägsnats i slutet av oktober, blev floden farbar
till Linz i Österrike.
I den ryska zonen blev omkring 3 100 km vattenvägar
skadade, för det mesta av tyskarna själva. Två tredjedelar
av de 475 broarna sprängdes, däri inräknat 195 i själva
Berlin. Lyckligtvis förblev en stor del av slussarna
oskadade, ehuru 122 erhöll lättare skador. Den röda arméns
trupper har nu öppnat nära 2 900 km kanaler och floder.
I början av den gångna sommaren hade de militära
myndigheterna utarbetat planer för att återuppta
tillverkningen av bilar. I november placerades order på nära
50 000 vagnar, av vilka omkring 10 000 väntas bli färdiga i
januari 1946. Bilarna är avsedda för det allierade
kontroll-rådets och de militära myndigheternas tjänstemän liksom
för tyska läkare och andra civila på samhällsviktiga poster.
I fråga om tyngre och lättare lastvagnar är situationen
alltjämt sj-nnerligen besvärlig, ja, så svår att i oktober
och november brittiska och amerikanska armébilar måste
ställas till civila åkares förfogande, särskilt sådana som
transporterar oundgängliga födoämnen och material för
reparation av husen i de svårast bombade områdena. För
att förbättra situationen tillverkas lastbilar vid
Krupp-verken och Steyrs fabriker i Essen.
I den brittiska zonen organiserade arméingenjörer civila
motortransporter liksom reparationen av bilar. I september
satte man upp en serie garage och stora verkstäder, vilka
använder de bästa maskiner och den bästa arbetskraft som
står till förfogande. Det finns 1 100 sådana, inräknat 14 där
fullständig översyn av bilarna kan företas och 16 där
omfattande reparationsarbeten kan utföras. I dessa 30
verkstäder har 5 000 lastbilar och personvagnar underkastats
fullständig översyn. Garagen har företagit 200 000
reparationer. Arbetet utförs av 60 000 tyskar under ledning av
arméingenjörer.
Även med alla dessa ansträngningar befinner sig de tyska
motortransporterna i ett beklagligt tillstånd i jämförelse
med förkrigsförhållandena. Man kan inte klara ens de
allra nödvändigaste transporterna för den civila
befolkningens räkning. Detta är en av de viktigaste orsakerna
till befolkningens svårigheter och försakelser genom brist
på mat, bränsle och bostäder.
Kolfrågan
Normalt svarar Ruhrområdet för omkring två
tredjedelar av Tysklands kolproduktion, som uppgår till
185 Mt/år, och för över 80 % av hela tillverkningen
Fig. 3. Trots svåra skador på järnvägar och broar lyckades
det att före den 1 november 1945 få i gång trafiken på
stambanorna inom de brittiska och amerikanska zonerna.
av kol för framställning av koks liksom för stora
kvantiteter brunkol. I augusti meddelades det officiellt att de
skador, som kolgruvorna hade utsatts för genom
översvämningar och flygräder, minskade den årliga
produktionen i Ruhrdistriktet med 30 Mt/år eller 2,5 Mt/månad.
En bidragande faktor var bristen på smörjmedel, pitprops
sprängämnen, arbetskläder för gruvarbetarna och andra
förnödenheter. Den viktigaste faktorn var dock bristen på
arbetskraft. I augusti var 166 000 kolgruvearbetare i arbete,
dvs. 240 000 mindre än normalt. Kolkontrollens viktigaste
uppgift är att öka arbetskraften till 275 000 för att kunna
tillfredsställa de tyska minimibehoven och infria en
förbindelse att från november till april leverera 25 Mt för
de västeuropeiska allierade.
Det finns emellertid inte de minsta utsikter till att ett
sådant löfte skall kunna hållas. Produktionen i Ruhr upp
går nämligen för närvarande till endast 2 400 000 t/månad
och det beräknas att det behövs mellan 1,5 och 2 Mt/månad
för att tillfredsställa de mest skriande behoven i Tyskland
— för att hålla i gång kraftverk och livsmedelsindustrier
Det är föga sannolikt att produktionen kommer att öka
denna vinter. Bristen på materiel och arbetare och de
usla levnadsförhållandena är anledningen. En annan fak
tor, som inverkar hindrande på kolleveranserna, är bristen
på lokomotiv och rullande materiel liksom på lastbilar
och pråmar. På grund härav har omkring 6,5 Mt kol måst
lagras vid kolgruvorna. 1 november, då en miljon ton
exporterades från tillgängliga förråd, fanns det helt enkelt
inte tillräckligt med transportmedel för att på ett till
fredsställande sätt distribuera återstoden.
ödeläggelsen följder och omfattning
Den tyska industrins svårigheter ökas genom bristen
på föda, bränsle och bostäder. Medan tyskarna är på jakt
efter allt detta stiger frånvarosiffrorna i fabrikerna.
Sjukdom och undernäring komplicerar ytterligare problemen
och minskar i tusental antalet av dem som normalt skulle
vara i arbete.
ödeläggelsen i alla de stora tyska städerna trotsar nästan
all beskrivning. Husrum har ordnats i bombade hus och
i temporära byggnader, som har uppförts av spillror från
ruinerna. Förstörelsen varierar enligt gjorda beräkningar
från 60 % i Ruhrområdets städer till 55 % för Nordsjö
hamnarna: Hamburg, Emden och Bremen. Större
industricentra inne i landet, sådana som Hannover, Dresden.
Kassel, Leipzig, Frankfurt och Stuttgart, beräknas ha
förlorat mellan 40 och 60 % av sin bebyggelse, varvid man
får ta i betraktande att själva fabriksområdena har lidit
särskilt stora skador. En uppfattning om röjningsarbetets
omfång får man av det officiella meddelandet att om
1 000 t spillror fördes bort varje dag under året från
Essen, skulle det ta 30 år att röja upp staden fullständigt
Berlin erbjuder ett annat exempel, 65 000 t bomber och
40 000 t granater och minor förvandlade stadens centrum
till en ödemark och tilltygade svårt de angränsande
distrikten. Den verkliga omfattningen av förstörelsen fram
går av följande officiella siffror för den brittiska sektorn
fullständigt förstörda hus 4 200, så svårt skadade att de
ej kunna repareras 3 650, svårt skadade men möjliga at?
reparera 2 290, lätt skadade 6100 eller sammanlagt ca
16 200 skadade hus. De oskadade husens antal uppgår till
9 061. Till den 1 november 1945 hade 228 svårt skadade
och 1 644 lätt skadade hus reparerats i Berlin. Samma dag
höll man på att reparera 193 svårt skadade och 985 läll
skadade hus. För att det nuvarande programmet att något
så när iståndsätta de hus som går att reparera skail
kunna hållas, fordras bl a. följande: 31 milj. tegel, 11 milj
tegelplattor, 4 600 t cement, 28 500 t kalk, 68 000 t sano
och grus, 425 t murbruk, 1 milj. m2 takpapp, 970 000 ms
glas, 41 000 ms virke, 85 700 m3 kryssfaner, 3 000 t spik
och 12 000 t eldfast lera. Uppröjningsarbetet kan möjligen
ge 20 milj tegel och 2 250 000 plattor, 1 100 ms virke och
6 000 m2 glas (Machinist 15, 22, 29 dec. 1945). r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
