Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 23 februari 1946 - Stenindustriens Forskningsinstitut, av Tor Hagerman - Kommunerna och industrin, av Richard Smedberg - De statliga kommissionernas personal, av r - Entreprenadverksamhet i Venezuela, av R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 februari 1946
203
Stenindustriens Forskningsinstitut. Den 1 januari 1946
startar Stenindustriens Forskningsinstitut sin verksamhet.
Institutet förlägges till Stockholm och finansieras av den
svenska stenindustrins olika grenar, men åtnjuter därjämte
genom Statens Kommitté för Byggnadsforskning
statsbidrag för utförande av vissa undersökningar. Styrelse för
institutet har tillsatts med direktör Folke Anger som
ordförande. Till chef för institutet har utsetts fil. dr Tor Hagerman.
Institutets verksamhet uppdelas i olika avdelningar, och
avsikten är att flera av dessa etappvis skola tas upp till
behandling redan från början.
Närmast kommer att göras en inventering över det sätt,
på vilket stenindustrins olika alster lyckats motstå tidens
inverkan, under beaktande av stensort och olika
exponeringsförhållanden. Arbetet härvid består av besiktningar
och insamlandet av data från arkiv eller genom personer.
För byggnader komma jämförelser att anställas på därför
lämpliga ställen, avseende underhållskostnader vid
användande av andra materialier i stället för sten.
Till kvalitetsundersökningar höra i första rummet
provningsarbeten, vare sig de utföras i laboratorium eller under
praktiska förhållanden, eventuellt som långtidsförsök. För
precisering av material och resultat erfordras härvid
revidering och fastställande av vissa begrepp, särskilt vad
avser stenytors utseende. Medan vittringsrisken för
svenska bergarter vanligtvis är obetydlig i vårt klimat, är
utseendebeständigheten som följd av andra orsaker icke
alltid den man skulle önska sig. Till att börja med kommer
i anslutning härtill att undersökas saltvandringens förlopp
i några olika bergarter. En mycket närstående fråga är
fuktvandringen, vilken även kommer att tas upp till
undersökning under hand. Av stort intresse är vidare risken
för fläckar på fasadsten, härrörande från till
konstruktionen anslutna metalldelar. Till naturstenens beständighet
mot atmosfäriska angrepp anknyta sig också frågorna om
konservering och rengöring av naturstensfasader.
Till vissa industriella ändamål, där krav på beständighet
mot kemikalier och höga temperaturer ställas, är sten med
de rätta egenskaperna ett lämpligt material, men
kännedomen härom behöver utökas.
Våra bergarters tryckhållfasthet är i allmänhet fullt
tillräcklig för de påkänningar, som byggnadssten utsättes för.
I samband med ökad användning av sten i tunna plattor
krävs emellertid ökad kännedom om dessa plattors
formförändring vid böjning och deras böjhållfasthet.
Inhomogenitetens inflytande på stenens mekaniska egenskaper be
höver i en del fall närmare preciseras.
Sättet för stenmaterialets inpassande i en konstruktion äx
av stor betydelse för dess användning, och på programmet
stå därför också undersökningar av t.ex. fogbruk och
underlag vid plattsättning med beaktande av
vidhäftningsförmågan mellan bruk och olika bergarter.
Det är sålunda av vikt för stenindustrin, att arkitekter
och konstruktörer vid projekteringar äro förtrogna med
olika stensorters och arbetssätts lämplighet för det ena
eller andra ändamålet. Institutet kommer att stå
byggnadsindustrin till tjänst med upplysningar i dessa frågor, i den
mån en säker inställning till problemen hunnit utformas.
I mån av tid kommer institutet att utföra
produktionstekniska utredningar, syftande till förbättringar vid stenens
brytning och bearbetning. Utredningar av detta slag kunna
utföras på bekostnad av enskild firma eller
branschorganisation, varvid resultaten för viss tid framåt förbehållas
uppdragsgivaren.
Publiceringen av forskningsresultaten från institutets
arbeten avses att ske i bilagor till tidskriften Sten. I de fall,
då innehållet kan anses ha intresse för utländsk läsekrets,
kommer därvid en sammanfattning på utländskt språk att
lämnas. Tor Hagerman
Kommunerna och industrin. Tid efter annan ser man
på framträdande plats i tidningarna annonser, däri
kommunerna inbjuder industrin att slå sig ned hos dem. Bland
alla förmåner framhålles särskilt låga tomtpriser, tillgång
på järnväg, hamn m.m. Det vällovliga syftet uppnås och
industrin byggs upp.
Så kommer den första fastighetstaxeringen och den
förlöper i allmänhet utan gnissel. Efter hand finner
emellertid lekmännen i taxeringsorganen, att markvärdet bör
höjas och sedan fullföljes i regel stegringen oavbrutet, till
dess industrin ej längre vill nöja sig med uppskörtningen.
Men då är det ej så lätt att rätta till förhållandena, när
kanske en tjugodubbling av enhetspriset skett.
Bland de skäl för tomtprisets höjning, som vederbörande
åberopar för ökningens skälighet, märkes framför allt så
ovidkommande synpunkter som avståndet till stadens
centrum, tomtens värde som affärs- eller bostadsfastighet m.m.
Då glömmer man gärna, att ur industrins synpunkt är
utbyggnadsförhållanden, stickspår, hamnutrymme o.d.
viktigare än avståndet till Stortorget. Vidare bör tomten i
stadsplanen upptas som industriområde, varför talet om affärsläge
och bostadskvarter saknar grund utan stadsplaneändring.
Byggnadsvärdet är tyvärr även föremål för uppskruvning,
varvid man försöker sig på olika utgångspunkter för
bedömning, såsom arbetarantal, tillverkningsvärde,
brandförsäkringsbelopp, anläggningskostnader m.m. Från de
bägge förstnämnda faktorerna kan vi bortse.
Brandförsäkringen åsyftar ju denna täckning av utgifterna för
nybyggnad och ej nuvärde. I fråga om
byggnadskostnaderna måste de avskrivas icke blott med hänsyn till
förslitning utan även med tanke på omodernitet, vilket
alltför ofta förbises. Ej heller kan man åberopa allmänt
saluvärde, ty det förflyter i allmänhet lång tid mellan varje
ägarebyte på en viss ort inom en viss industri.
Såsom skatteförhållandena utvecklar sig är det angeläget
att industrin lägger ned större omsorg på
fastighetstaxeringen. Den nu pågående värderingen har blottat
betänkliga förhållanden. Richard Smedberg
De statliga kommissionemas personal. För att
underlätta övergången till fredsförhållanden har K. M:t
föreskrivit, att uppsagd statstjänsteman, som icke
omedelbart erhåller ny anställning, skall av myndigheten
anmälas till Tjänstemannaförmedlingen. Då det har ansetts
önskvärt att denna personal såvitt möjligt bereds
anställning i statens tjänst har statsmyndigheterna befallts att
till arbetsmarknadsorganen också anmäla behov av
arbetskraft. Anmälningsskyldigheten avser både civila tjänstemän
och arbetare, dock ej personal i högre tjänsteställning,
lägst A 20 i civila avlöningsreglementet.
Syftet med anmälningsskyldigheten är att söka
åstadkomma en utjämning mellan tillgång och efterfrågan på
personal inom statsförvaltningen.
Arbetsmarknadskommissionens och Arbetsförmedlingens uppgift blir följaktligen
att i första hand fungera som kliringorgan. Ett intimt
samarbete bör därför etableras mellan förmedlingsorganen icke
blott inom varje län utan även i hela landet. Kontakten
mellan de lokala arbetsförmedlingarna skall upprätthållas
av länsarbetsnämnden. r
Entreprenadverksamhet i Venezuela. Svenska
beskickningen i Caracas meddelar att i Venezuela borde finnas
åtskilligt att göra för svenska entreprenadföretag.
Betydande projekt lär förberedas såväl av federalregeringen
och delstaterna som de stora oljebolagen, men för den
utomstående icke fackmannen torde det vara svårt att få
ordentliga uppgifter. Härför fordras tillgång till personer,
som kan följa utvecklingen såväl i arbetsministeriet i
huvudstaden som ute i landet.
Såväl USA som Danmark har haft stora arbeten i landet
och icke minst de danska ingenjörerna åtnjuter mycket
stort anseende och har under mångårig vistelse i
Venezuela gjort sig väl förtrogna med land och folk.
Beträffande danskarnas framåtanda på området hänvisas
till Tekn. T. 1943 s. V 152, 155; 1944 s. 114, 239, 655, 908:
1945 s. 1042. R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
