Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 23 februari 1946 - Lärobok i grafostatik för tekniska läroverk, av Gunnar Karlsson - Vägmaskinlära, av Sven Bergman - Beräkning av hängbroar, del II, av Sven Olof Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
\ TEKNISK TIDSKRIFT
Lärobok i grafostatik för tekniska läroverk, av Martin
Lien. Örebro 1943. 96 s., 109 fig. 5 kr.
Denna lärobok behandlar de elementära delarna av
grafo-statiken. Efter genomgång av kraftparallellogrammen,
kraft- och linpolygonen tillämpas dessa
konstruktionselement på sedvanligt sätt vid bestämning av statiska
moment och tröghetsmoment. Framställningen gäller i
fortsättningen de grafiska hjälpmedlen vid undersökning av
transversalkrafter och moment i raka balkar. Ganska stort
utrymme lämnas åt konkreta exempel på sambandet
mellan moment och avskärningskrafter. Då nybörjaren ofta
har svårt att sätta sig in i dessa begrepp, får en bred
framställning av hithörande frågor anses välmotiverad. Vid
uppritandet av kraftpolygonerna för balkbelastningarna
hade det kanske varit lämpligare att i vissa fall i tur och
ordning framställa de olika krafterna på skilda vertikaler
och sedan projiciera alla laster pä en enda vertikal i
kraftpolygonen. Det hade då varit lättare att klargöra
ordningen vid krafternas avsättande i denna.
Avsnittet om plana fackverk omfattar en redogörelse för
verkan av både vilande och rörliga belastningar. Genom
ett klargörande exempel visas sambandet mellan Cremonas
kraftplan och de olika kraftpolygoner, som kunna uppritas
för varje knutpunkt i ett fackverk.
Boken är rikt illustrerad och försedd med ett sextiotal
övningsexempel. Den utmärker sig för klarhet och
lättfattlighet och torde därför väl lämpa sig för sitt
ändamål. Gunnar Karlsson
Vägmaskinlära, 2:a omarb. uppl., utgiven av Svenska
Vägföreningen, Norrtälje 1945. 336 s., 285 fig.
Svenska Vägföreningens Vägmaskinlära av år 1945 torde
vara väl bekant för dein, som syssla med vägarbeten.
Föreningen har nu utgivit en andra omarbetad upplaga, då
den första är slutsåld. Civilingenjör Fredrik Schütz har
även nu varit huvudredaktör, och medarbetarna äro
desamma som tidigare utom beträffande kapitlet om
väg-hyvlar, vilket utvidgats något och skrivits av ingenjör
K G Jonsson vid AB Åbjörn Anderson, Svedala.
Uppställningen av boken har icke ändrats i annat avseende än att
maskinerna för bearbetning av betong överförts från den
korta översikten i slutet till det kapitel, som handlar om
betongblandare. I övrigt består omarbetningen i att de allra
nyaste maskinerna och verktygen på området tillkommit.
Med sin tilltalande utstyrsel, sitt rikhaltiga bildmaterial
och sina exempel på kostnadsberäkningar och
arbetskal-kyler lämpar sig boken utmärkt för det ändamål, som
anges i företalet, nämligen självstudier för dem, som i olika
ansvariga ställningar äro verksamma vid byggnadsarbeten,
där vid gatu- och vägarbeten använda maskiner
förekomma. Som en liten anmärkning kan kanske påpekas, att
fig. 45, s. 59, torde få anses som principskiss och icke som
en möjlig konstruktion. Sven Bergman
Beräkning av hängbroar, del II, av Hjalmar
Gravholm. GTH Handl. nr 46. Göteborg 1945. 111 s., 54 fig.
6,50 kr.
Arbetet utgör fortsättning och slut på del I av samma
arbete (Tekn. T. 1945 s. 1104). I del II diskuteras kabelns
horisontalförskjutningar, dess svängningar och
vindkrafternas upptagande.
Genom kabelns horisontalförskjutningar ändras 1.
kabel-krökningen, 2. kabelelementens horisontalprojektioner och
därmed lastintensiteten per horisontell längdenhet av
kabeln samt 3. hängarnas lutningsvinklar. Alla dessa
ändringar ändrar spänningsöverföringen i bron. Med de
neutrala benämningarna "£-effekt" för inverkningarna
1. och 2. och "r-effekt" för inverkningen 3. synes förf.
vilja lämna öppen den uppenbarligen tveksamma frågan
om en definitiv nomenklatur. Inverkningarna av 1. och 2.
kan inte sägas vara så väl karakteriserade av uttryck
sådana som kabelns horisontalförskjutning, ty en ren
parallellförflyttning av kabeln ger ingen inverkan 1. eller 2.
Termen "inverkan av kabelelementens vinkeländringar"
är därför mer beskrivande. Enstaka tyska författare
har benämnt beräkningen av hängbroar enligt Melans
ekvation beräkning av hängbroar enligt andra
ordningens teori, därvid tydligen med första ordningen
åsyftande beräkningen som statiskt obestämt system utan
hänsyn tagen till kraftangreppets förändringar på grund av
formförändringarna. Analogt skulle man kunna tänka sig
beteckningen tredje ordningens teori för beräkningar, där
även de två första inverkningarna 1. och 2. tas med och
tredje ordningens korrektion för inverkan enligt tredje
ordningens teori utöver andra ordningens. Inverkan 3.,
som beror på förstyvningsbalkens höjdläge i förhållande
till kabeln, bör noga skiljas från 1. och 2. Om man vill
ge denna inverkan en mer beskrivande beteckning än
"r-effekten", synes "inverkan av hängarnas
lutningsändringar" vara lämplig.
Förf. undersöker f- och r-effekternas storlek i oföstyvade
hängbroar med enkla och klara metoder, som man
vanligen inte finner i hängbroavhandlingar, och som
motsvarar de metoder andra författare använt för att beräkna
samma inverkningar i förstyvade hängbroar. En faktor
1 + har förbisetts i de grundläggande ekv. (5) och (12).
Detta inverkar på följande deduktioner och på de
numeriska exemplen. Däremot synes metoderna förbli i princip
oförändrade vid en eventuell rekonstruktion.
Eftersom praktiska beräkningar i regel avser förstyvade
hängbroar, önskade man gärna en undersökning om i vad
mån de enkla beräkningarna för den oförstyvade kabeln
närmar sig förhållandena i den förstyvade bron. Olika
författare har tidigare för förstyvade broar utfört ganska
noggranna beräkningar passande för sådana jämförelser.
I bågbroar kan som bekant avsevärda
momentminskningar uppnås genom att enligt Nielsen* luta hängarna.
Systemet båge, hängare, brobana bildar då inom vissa
belastningsgränser ett styvt fackverk eller en styv skiva.
Det ligger nära till hands att anta, att liknande verkan
skulle kunna uppnås med lutande hängare i hängbroar;
Nielsen har även angivit detta system i sin avhandling.
Vid projekteringen av den sedermera byggda hängbron
över Dainaksundet jämförde jag (Tekn. T. 1940, s. V 23)
hängbromodeller med olika lutande hängaranordningar
(endast närmast spannmitt var hängarna vertikala) och
fann en reduktion av nedböjningarna av mellan 10 och
20 %, alltså inte på långt när den reduktion i
nedböjningar, som kan uppnås vid bågbroar. Vinsten i styvhet
ansågs inte uppväga olägenheterna hos lutande hängare,
nämligen den komplicerade beräkningen, det oexaktare,
svårare och farligare montaget samt, om man så vill,
det försämrade utseendet.
Efter att ha demonstrerat riktlinjer för beräkningen av
broar med sneda hängare anger förf. att hans
beräkningar visar en reduktion av nedböjningarna av i runt
tal 40—60 %. Förf. kan härvid möjligen ha inbegripii
sådana broar, som är fastlåsta vid brobanan i bromitt.
Jag skulle principiellt gärna vilja skilja detta biosystem
från systemet lutande hängare, eftersom fastlåsning inte
kan åstadkommas med lutande hängare med måttliga
vinklar med vertikalen och vidare fordrar, att brobanan
fastgjorts vid endera tornet. När kablarna vid bromitt
låsas vid brobanan, ökas brons styvhet avsevärt, men.
som förf. även anmärker, den största nyttan med denna
anordning ligger i att brons svängningar kraftigt dämpas.
I samband med nyssnämnda modellförsök byggde
anmälaren modeller av broar med låsta kablar och speciellt en
med den anordning av kablarna där olika brobanepartiers
egenvikt huvudsakligen hänger i olika kablar, fast förenade
i skärningspunkter med varandra och i beröringspunkter
med brobanan**. Detta system uppvisade i modellförsöken
en överlägsen styvhet jämfört med den vanliga eller med
* Nielsen. O F: Föränderlige systemer, Köpenhamn 1930.
** Forsell, C: Förbättrad typ å hängbroar. Tekn. T. 1917 h. V 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
