Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 23 februari 1946 - Svenska Flottledsförbundets årsbok 1945, av Sten Edholm - Nomenklatur for de i Vejbygningen anvendte bituminøse Bindemidler, av Erik Sylvén - Forsøg med Murværk af Molersten og almindelige Tegelsten, av Sven-Erik Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
\ TEKNISK TIDSKRIFT
Däremot kan man ha sina tvivelsmål huruvida "Den
första doktorsavhandlingen" icke genom själva titelvalet
frestat till en onödig utförlighet. Käbbel om adiafora bör ju
helst undvikas, men den vetenskapen, den vetenskapen!
Det är, när allt kommer runt, med den som en elak
fransman sagt om dygden, att den är utmärkt men icke skulle
komma långt, om icke fåfängan gjorde den sällskap.
Samma obildade omdöme anmäler sig på nytt, då man
på s. 4159 skådar vad man ville kalla "1945 års integral",
en sannskyldig kalligrafisk läckerhet. Här kommer man
elakt nog att tänka på vad salig H B Palmaer skrev i sin
tidning, då han från ecklesiastikt håll motarbetats vid en
ansökt befordran: "Östra — groda — anka — åsna —
statssekreterare för ecklesiastikärenden. Detta är själens
kulminationspunkt. Högre kommer lian icke."
Men "själen" i årsboken, hans namn är Smedberg, har
nått högre. Han har med denna 19 :e årgång fått en
fullträff. Sten Edholm
Nomenklatur for de i Vejbygningen anvendte
bitumi-nøse Bindemidler og de ved Hjælp heraf fremstillede
Vejmaterialer og Vejbelcegninger med tilhørende
Sten-materialer, Vejkomiteens Skrift 2 (3:e uppl.), utgiven av
Dansk Vejlaboratorium. G E C Gad, Köpenhamn 1945.
61 s.
I inledningen lämnas en allmän orientering om de
bituminösa bindemedlens benämningar, förekomst,
framställning och allmänna egenskaper. Därefter följer själva
nomenklaturen med tydliga definitioner och förklaringar
av varje ord.
De danska benämningarna skilja sig i många fall från
våra, och läsaren får tyvärr det intrycket, att någon
enhetlig nordisk nomenklatur inom området svårligen kan
erhållas. Publikationen är emellertid av intresse för oss
svenskar, enär vi lära oss förstå de danska uttryckens
rätta innebörd.
Den danska definitionen av ordet asfalt är exempelvis
ej densamma som den svenska. I Danmark avser Asfalt
ett naturligt eller på konstgjord väg framställt material,
i vilket Asfaltbitumen förekommer tillsammans med
oorganiska beståndsdelar. Enligt dansk terminologi kan alltså
asfalt innehålla stenmaterial. Den svenska benämningen
asfalt (det danska Asfaltbitumen) betyder bindemedel utan
oorganiska beståndsdelar. Amerikanarna ha samma
definition som vi svenskar, medan den danska överensstämmer
med ett sedermera starkt kritiserat beslut på den
internationella vägkongressen i Paris 1930.
Även i fråga om stenmaterial äro de danska och svenska
benämningarna olika. I danskan har man ofta särskilda
namn för olika fraktioner inom en huvudgrupp, vilket
framgår av nedanstående exempel:
Dansk benämning Svensk benämning
mm mm
Singels ............ 25/50 Singel 25—50
Smaasingels
Nøddesten ....... 12/25 12—25
Ærtesten ......... 8/12 ,, 8—12
Perlesten ......... 4/8 ,, 4—8
Grynsten ......... 2/4 » 2—4
Grus
Singelsgrus ....... 0/50 Grus 0—50
Nøddestensgrus ... 0/25 „ 0—25
Ærtestensgrus 0/12 ,, 0—12
Perlestensgrus 0/8 » 0—8
Sand .............. 0/2 Sand (< 2 mm,
gäller ej i
cementbetong)
Skærver, sorteringar mellan ...........75—25 Makadam
Smaaskærver,
sorteringar mellan .... 25—2
Skærvegrus, under viss kornstorlek, t.ex.............. <8
Stenmel, krossat stenmaterial ...... <2 Stenmjöl. Vid stenkrossning och sortering bildat
material, som passerat
sorteringsanordningens minsta hål
Som exempel på andra benämningar, vilka äro olika i
danskan och svenskan, kunna anföras:
Afdæckingsmateriale : pågrus,
Bundlag : bottenlager,
Dæklag : vägbeläggning,
Støbeasfaltbeton (Støbeasfalt) : gjutasfalt,
Toplagsfyldning : halvindränkning,
Vejbefæstelse : vägens beläggning och
bärlager.
Det kan även vara av intresse att få definitioner och
förklaringar på vanliga danska uttryck, som sakna
motsvarighet i svenskan. Exempel på sådana benämningar äro
följande:
Bundsikringslag: ett lager av stenmaterial, som inskjutes
under vägens bärlager för att hindra vatten och jord atl
tränga upp.
Opretning: utläggning av väggmaterial längs vägkanterna
för att minska bomberingen.
Även oin den danska nomenklaturen skiljer sig så
mycket från den svenska, att den ej kan användas i vårt
land, är den dock av stort värde, enär den klarar
begreppen. Det vore önskvärt, att ett liknande
nomenklaturarbete kunde utföras i Sverige. Det finns nämligen många
uttryck, om vars rätta betydelse man kan tvista. Här må
endast nämnas ordet "hårdgöring". Erik Sylvén
Forsøg med. Murværk af Molersten og abnindelige
Tegelsten, av E suenson och H DüHRKOP. Ing.-vidensk.
Skr. 1944 nr 1, G E C Gad, Köpenhamn 1944. 76 s., 37 fig.
4,50 dkr.
I föreliggande avhandling framlägges resultatet av vid
Danmarks Tekniska Högskolas byggnadstekniska
laboratorium utförda försök med murpelare, uppförda av
molersten och vanligt murtegel. Undersökningen omfattade dels
murstenarnas egenskaper och dels murpelarnas hållfasthet
i beroende av murbrukets sammansättning och materialens
fuktighetsförhållanden vid murningen. I anslutning till
dessa undersökningar utfördes även vissa
deformationsmätningar för bestämning av elasticitetsmodulen.
Molersten framställes genom bränning av de i Danmark
förekommande lerhaltiga avlagringarna av diatomacékisel.
Genom sin stora porositet och därav följande goda
värmeisolering och relativt goda tryckhållfasthet har molersten
fått vidsträckt användning i Danmark.
I de två första kapitlen behandlas murstenarnas
egenskaper i vad avser volymvikt, vattenuppsugning, tryck- och
böjhållfasthet m.m. Följande kapitel redogör ingående för
de vid murningen använda fyra olika murbrukssorternas
sammansättning och hållfasthet.
I de kapitel, som avhandla undersökningsresultaten vid
belastning av murpelarna, har uppställts ett flertal
överskådliga tabeller och diagram. Besultaten, bl.a. orsakerna
till den ojämna spänningsfördelningen i pelarnas tvärsnitt,
diskuteras ingående, liksom även anledningen till
uppkommande brottfenomen. Ett noggrant studium av
händelseförloppet vid tiden närmast före och vid pelarnas
sammanbrott samt även av fragment av de krossade pelarna är
därvid av stort värde. Kapitlet innehåller flera belysande foton.
På grundval av undersökningsresultaten uppställes en
formel för pelarnas tryckhållfasthet som funktion av sten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
