Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 2 mars 1946 - Betatronen, av Olle Wernholm - Företagsekonomisk handbok, del II, av R Kristensson — sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
\ TEKNISK TIDSKRIFT
mycket stora och hela spolsystemet bör därför
sänkas ned i olja.
Betatronens betydelse för kärnforskningen blir
förmodligen mycket stor. Exempelvis blir
området över 20 MeV nu öppet för undersökningar
över kärnfotoeffekten och vid energier av
storleksordningen 100—200 MeV bör det bli möjligt
att framställa mesoner, instabila partiklar med en
massa ca 200 gånger elektronens och som hittills
observerats endast i den kosmiska strålningen.
Det är inte möjligt att med betatronprincipen nå
högre energier än ett par hundra miljoner voit,
beroende på att elektronerna vid stora hastigheter
avge energi i form av strålning. Gränsvärdet blir
den hastighet vid vilken den per varv vunna
energin omsättes i strålning. Emellertid ha nyligen
i ryska och amerikanska tidskrifter publicerats
uppsatser om en ny accelerator, som i den
amerikanska upplagan kallas synkrotron, med vilken
det skulle vara möjligt att nå energier upp till
1 000 miljoner voit. I princip är synkrotronen en
betatron, där man vid accelerationen tar
cyklotronens elektriska accelerationsanordning till
hjälp och genom att magnetfältet är variabelt
under accelerationen kan massökningen vid
relativistiska hastigheter kompenseras. Vid
strålnings-laboratoriet i Berkeley i Californien håller man
för närvarande på att bygga en synkrotron för
300 MeV.
Litteratur
1. Wiederöe, R: Ober ein neues Prinzip zur Herstellung hoher
Spannungen. Electroteclin. 1928 s. 387.
2. Breit, G, Tüve, M A & Dahl, O. Carnegie Inst. Wash.
Year-book 1927—1928.
3. Walton, E T S: The production of high speed electrons by
indirect means. Proc. Cambr. Phil. Soc. (25) 1929.
4. Jassinsky, W M: Beschleunigung der Elektronen in
Elektro-magnetischen Wechselfeldern. Arch. Electroteclin. 193G s. 590.
5. Steenbeck, M. US Pat. 2103303 dec. 1937.
6. Kerst, D w: Acceleration of Electrons by Magnetic Induction.
Phys. Rev. (58) 1940 s. 841.
7. Kerst, D W: Induction Electron Accelerator. Phys. Rev. (59)
1941 s. 110.
8. Kerst, D W: The Acceleration of Electrons by Magnetic
Induction. Phys. Rev. (60) 1941 s. 47.
9. Kerst, D W: A 20-Million Electron-Volt Betatron or Induction
Accelerator. Rev. Sci. Instr. sept. 1942.
10. Westendorp, \V F & Charlton, E E: A 100-Million Voit
Induction Electron Accelerator. J. Appl. Phys. okt. 1945.
Företagsekonomisk handbok, del II, utgiven av C A
Stromberg. Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1945. 847 s.,
ill. 42 kr.
I handbokens andra del ha de företagsekonomiska
problemen behandlats fylligare än i den första, som
huvudsakligen var ägnad åt redovisningsteknik (Tekn. T. 1945
s. 485). Bortåt hälften av innehållet har sammanförts i ett
avsnitt om produktionsekonomi. En fjärdedel behandlar
distributionsekonomi och en knapp fjärdedel representeras
av uppsatser om transportekonomi, personalfrågor,
företagets försäkringar och näringslivets organisationer.
Den första uppsatsen i avsnittet Produktionsekonomi
behandlar "Anläggningsplanering" och är författad av J Th.
Reinholds. Under rubrikerna "Val av industriområde",
"Arbetskraften" samt "Generalplanen" belyser förf. ett
urval av praktiskt intressanta frågor. Det grundläggande
sammanhanget mellan generalplanen och företagets egna
åtgärder för upparbetande av marknaden och därmed
produktionen förbigås dock helt. Styrkan i artikeln ligger i
de i koncentrerad form framställda konkreta tekniska data
och de anvisningar, som lämnas om byggnaderna och
deras inredning samt om de organisatoriska synpunkterna
på byggnadernas anpassning till tillverkningsgången och
maskinerna. De viktigaste indirekta avdelningarna
beskrives och deras lätt förbisedda krav på byggnader framhålles.
Anvisningar lämnas om själva byggnadsarbetet och dess
övervakning samt om maskinanskaffningen. Man har
intrycket att förf. här bygger på en omfattande egen erfarenhet.
"Driftplanering behandlas i en kortfattad uppsats av
K H Fraenkel. I själva verket behandlas icke det som
inan av rubriken väntar sig finna, nämligen planeringen
av leveranser, försäljning och tillverkning, dvs. företagets
drift; som det i verket i övrigt saknas en sammanfattande
behandling av driftens planering är detta en beklaglig
lucka i handboken. Uppsatsen utgör i stället en
fortsättning av anläggningsplaneringen och behandlar
maskindisposition, transportväsende, uppvärmning, ventilation,
installation av ledningar och belysning liksom
maskinunderhåll och maskinrevision. Dessa frågor är i regel
knapphändigt belysta och ger näppeligen den inblick i frågorna,
som man väntar sig av en handbok av denna omfattning.
Man saknar dessutom en anknytning till allmännare
principer. Behandlingen av maskinunderhållet torde kunna
betecknas som det bästa i detta kapitel.
I artikeln "Driftsövervakning" har samme författare på
ca 25 sidor behandlat "organisationsplaner och
organisa-tionslöpplan". Dessvärre har de allmänna
organisationsproblemen ej fått den plats de förtjänar. Den viktiga
avvägningen mellan tillverkning och försäljning har icke
behandlats utan blott antytts på ett par rader om
marknadsanalysen och sysselsättningen. En förtjänst i
framställningen är att förf. betonar vikten av kostnadskontroll i
samband med driftövervakningen. Han har dock gjort sig
skyldig till en beklaglig lapsus på s. 116, där han definierar
räntabilitet som omsättningssiffra i förhållande till
kostnadskoefficient. Vanligen betyder ju enligt svensk
terminologi räntabilitet förhållandet vinst till kapital.
I en tredje uppsats behandlar samma författare
"Avlöningsformer och avlöningssystem". Olika tidlöne- och
ackordsformer behandlas ganska utförligt med
utgångspunkt från en serie av definitioner. Systematiken är dock
icke fullt genomförd. De olika premieackorden har fått
en fullt handboksmässig behandling — måhända större
än deras användning förtjänar. Man får däremot icke
någon fylligare behandling av det blandade ackordet, som
är vanligt. Man skulle vidare ha önskat sig en
översiktlig behandling av de praktiska användningsområdena för
tidlön respektive rent och blandat ackord. Illustrationen,
fig. 16, skall visa en avlöningslista, men dess rubriker
fordrar förstoringsglas. Kolumnhuvudet borde ha återgetts
i större skala.
Fraenkels väsentligaste bidrag till handboken finns i
artikeln "Arbetsstudier". Under medverkan av O Didring
och R Lindblad samt H Järund har ett mycket intressant
material samlats, som delvis tidigare varit publicerat i
uppsatsform. I första hand förtjänar att framhållas de
praktiska exemplen på funktionella ackordsstudier liksom
de talrika grafiska framställningarna i samband med
bearbetningen av arbetsstudierna. Det är vidare en förtjänst
att förf. framhållit kostnadsanalysens betydelse som grund
för bedömning av olika metoder. Arbetsstudier för
rationalisering har behandlats såväl med hänsyn till den
enskilda arbetsplatsen som till sambandet mellan olika
arbetsplatser och -operationer. Denna senare behandling
motväger i någon mån bristen på behandlingen av
planeringsfrågor. Den fylliga behandlingen av
prestationsbedömningen kunde ha beskurits med sådana metoder som
sakna praktiskt intresse.
I övrigt vilar de använda begreppen väsentligen på Refas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
