Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 2 mars 1946 - Företagsekonomisk handbok, del II, av R Kristensson — sah - Atombomben, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 mars 1946
• 215
terminologi och har dess brister och förtjänster. Förf:s
kritik av ställtidsbegreppet och differentieringen av detta
är motiverad.
Huvudvikten har lagts vid tidsstudierna, under det att
rörelsestudierna får en underordnad behandling, liksom
de mänskliga och psykologiska faktore:na. Detla är desto
mera alt beklaga, som just studiet av arbetaren och hans
rörelser borde vara en primär faktor i arbetsstudierna
men som dessvärre alltför ofta åsidosälles.
Uppsatsen "Företagets kostnadsberäkning" av T Ericsson
och B Wallin är den näst längsta i denna del; förf. och
redaktionen har tydligen ansett alt ämnet slår i en central
ställning i en förelagsekonomisk handbok och häri är jag
enig med dem. Förf. har icke heller sparal någon möda att
få kostnadsberäkningarna mångsidigt belysta. Uppsatsen har
emellertid blivit något svåröverskådlig och dess
uppställning mindre lämplig för en handbok. I övrigt lar det anses
som en förtjänst att de flesta kostnaderna behandlas så
utförligt. Man saknar dock, klart uttryckt, den ekonomiskt
selt väsentligaste karakteristiken av de fasla kostnaderna,
nämligen alt de ej kunna sparas vid minskning av
produktionen. Det hade varit önskvärt med flera diagram
för belysande av kostnadsstrukluren och dess variationer.
De värdefullaste avsnitten i uppsatsen torde vara
behandlingen av Mekanförbundets kontoplan med
tillämpningsexempel från textilindustrin och den mera praktiskt
betonade framställningen av kostnadsbei åkningarna.
Klargörandet av sambandet mellan föi kalkyl, efterkalkyl och
budget samt produktionens och kostnadernas budgetering
och fördelning är omsorgsfullt utarbetade och belysande.
Det hade dock varit av intresse all i ifyllda scheman och
exempel få följa huru kontrollen av standardkostnadcr
genom "verkliga" kostnader genomföres och all genom
exempel få belyst huru sysselsättnings-, pris- och
efleklivi-tet("verkningsgrads")avvikelser praktiskt kunna beräknas.
1 kapitlet "Distribulionsekonomi" analyserar G Törnqvist
varuhandelns funktioner och uppgifter. Detaljhandelns och
grosshandelns struktur illustreras med hjälp av en mängd
sifferuppgifter, vilka sedan läggs till grund för en
beräkning av handelns kostnader; förf. kommer fram till, alt
dessa motsvarar drygl 30 % av nationalinkomsten, och
all det alltså är väl värt mödan alt söka nedbringa dcin.
De i uppsatsen undersökta vägarna ler sig icke särskilt
framkomliga men förf. kommer dock till slutsatsen, att
något måsle göras och därför också kommer all göras
för alt rationalisera distributionen i samma utsträckning
som skett med produktionen.
P Erikssons redogörelse för "Försäljningsorganisation"
har blivit en myckel matnyttig uppräkning av inånga
konkreta råd för försäljningens praktiska uppläggning. Hans
starka understrykande av, all försäljningsplaneringeii
måste baseras på grundlig marknadsforskning och
resultat-statistik, är välbefogad med hänsyn till hur litet delta
logiska förfaringssätt användes i ve: klighelcn; man kan
dock invända, all den försäljningsavdelning, som
hundraprocentigt följde förf:s råd, inle skulle få myckel tid
över att sälja för all statistiken! Givande är även
avsnillet otn försäljarnas utbildning, anställningsvillkor
(författat av C A Strömberg), reseplanering m.m. Där liksom
i del trevliga avsnittet om sales promotion skulle dock
de amerikanska exemplen ha kunnat kompletteras ined de
goda svenska som finns.
"Prispolitik" är elt ämne som man inle har haft
tillfälle alt läsa så mycket om i den svenska litteraturen Det
är därför glädjande att ämnet behandlas på elt så klarl
sätt som R Millqvist här har gjort del, med hjälp av ett
praktiskt sifferexempel, som lånar sig till många
tankeväckande kombinationer.
1 "Reklam" har II Lindholm fått ett väl stort fäll all
behandla, även om kapitlet hör till de längsta i denna del.
Han har därför valt all ge en bred övers,kt av reklamens
funktioner (lilel väl mycket en apologi!) och
verkivngs-sält samt av de olika rcklammedlen, reklampsykologin
och metoder för resultanlkontroll. Reklamens
utformning avfärdas på ett tiotal sidor, som egentligen inle
behandlar annat än de reklamlillvcrkande instansernas
organisation Alt läsaren alltså ingenslans sättes i kontakt med
en konkret reklamprodukt, t ex. en annons, är kanske inte
meningen (att kapitlet inte har en enda illustration tyder
härpå) men icke desto mindre betyder del en lucka i
handboken. Annars är förf:s framställning mycket överskådlig
och praktiskt betonad och bör alltså ha en hel del att
ge åt av ämnet mera periferiskt intresserade läsare.
1 uppsalsen "Transportekonomi" har T Svennberg givit
en inblick i transportmedlens kostnader, taxor och
viktigare användningsområden. Uppsatsen lämnar dessvärre
icke någon sammanfallande översikt över de olika
transportmedlens totalkostnader inklusive väg- och
stationskostnader. Begreppet lerminalkostnader har använts i en alltför
snäv betydelse, nämligen som terminalkoslnader för
färdmedlet, under det alt de lerminalkostnader, som
sammanhänga med "terminalanordningar" och som vanligen även
innefaltas i begreppet, synes ha glömls bort. Den praktiska
redogörelsen för de olika trafikföretagens taxor är av större
värde i handboken än den på många punkter diskutabla
teoretiska diskussionen om taxorna. Man beklagar alt förf.
icke fått utrymme till ändå mera handboksmässiga
upplysningar om taxornas inverkan på transportkostnaderna.
1 en väldisponerad uppsats om "Personalfrågor" har
G Westerlund behandlat rekrytering, anställning,
utbildning, kontroll och övervakning av a: hetare samt
personalkontorets uppgifter. Samverkan mellan arbetare och
arbetsgivare har även berörls men man skulle ha önskat
sig all särskilt detla för dagen aktuella problem hade fått
en fylligare behandling. Efter bokens tryckning har ett
norskt arbete, "Mennesket og bedriften", av R Waaler,
ulkoinmil, vilket kan nämnas som komplettering till
litteraturöversikten, som blott upptar arbeten på engelska.
1 uppsatsen "Förelagets försäkringar" lämnas bl a. en
översikt av brandförsäkring av N B Frick och E Slål och
Transportförsäkring av H av Trolle och O Wink.
Uppsalsen ger en koncentrerad och praktiskt värdefull
översikt över försäkringsfrågorna, vilken är av värde i en
föielagsekonomisk handbok.
En uppsats av H G Tonndorf om "Näringslivets
organisationer" ger en handboksmässigt koncentrerad och
översiktlig bild av dessa organisationer. Dess värre saknas
här litleraturanvisningar, bl a. finnes värdefullt material
samlat av 1936 års normeringssakkunniga (SOU 1940 nr 35).
Boken avslutas med elt fylligt register över de båda
delarnas innehåll.
Som allmänt slulomdöme får man säga att mycket
värdefull kunskap samlats i Företagsekonomisk handbok men
alt många praktiskt viktiga företagsekonomiska frågor
har behandlats knapphändigt eller förbigåtts. Man får ett
levande intryck härav när man jämför arbetet med den
nyligen utkomna handboken "Industriell driftsekonomi och
organisation". Ehuru de båda arbetena delvis behandlar
samma problem har man belägg för, att de på många
punkter kompletlear varandra. Båda behövs för att ge
en fyllig bild av företagets ekonomi och organisation men
icke ens tillsammantagna kan de ge tillräcklig inblick i
många grundläggande företagsekonomiska frågor, som
kräver omfattande studium och erfarenhet. De fyller dock
båda ett kännbart behov av orkntering i hithörande
frågor och kan bid:a till att öka intresset för ett fördjupat
studium. Det anmä’da verkets författare och redaktörer
kan vara tillfredsställda i medvetandet att förtjänsterna
vida överväger bristerna. R Kristensson — sah
Atombomben, av H D Smyth. Bonniers, Stockholm 1946.
266 s., 3 lig. 8.50 kr.
Detla är en direkt översättning av den officiella
amerikanska rapporten, som utförligt refererades i Tekn. T. 1945
s. 1433. Även nu, sedan det första nyhetsvärdet har hunnit
förflyktigas en hel del genom det myckna citerandet, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
