Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 2 mars 1946 - Vindtryck på kraftledningar, av Sven Sandin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
\ TEKNISK TIDSKRIFT
-0,025
Fig. 2. Vindtrijckskoefficient k vid två parallella plattor och
fackverk (brobalkar); koefficienten hänför .sig till ytan F av
den ena plattan resp. till ytan F1 av det ena fackverket, be-
F
räknat efter ytterkonturerna.......- , = 0,45 (fackverk).
r
F
–=rr= 1,0 (hela plattor).
r
ståndet mellan plaltorna resp. fackverken. Av
diagrammen framgår, alt vindtrycket på den främre
plattan är tämligen konstant för olika avstånd
och ungefär lika stort, som om den bakre plattan
ej funnes. Vid mindre avstånd och hela plattor
kan totaltrycket på båda plattorna vid vinkelrätt
vindinfall t.o.m. bli mindre, än om endast den
ena plattan funnes. Anledning finns emellertid
att förmoda, att trycket vid snett vindinlall kan
bli större än vid vinkelrätl pä grund av mindre
skärmverkan. Samma resultat torde erhållas vid
en snedställning av plattorna mot varandra. Vid
fackverk blir skärmverkan givelvis betydligt
mindre, och k ökas relativt snabbt med avståndet
mellan fackverken.
För ey.indrar är vindtryckskoefficienten
(hänförd till projektionen av cylinderytan) en
funktion av Reynoldska talet där d är
cylinderdiametern och v luftens kinematiska viskositet.
Fig. 3. Vindtryckskoefficient k för cylindrar med oändlig
längd i förhållande till diametern.
Sambandet åskådliggöres i fig. 3, hämtad från
undersökningar i Göttingen. Luftens viskositet
har dock antagits konstant, lika med det för
normal luft gällande värdet (v =0,145 cm2/s),
varigenom k blir en entydig funktion av v ’ d.
Kurvan gäller cylindrar med oändlig längd i
förhållande till diametern. Man finner, att k vid
dylika cylindrar är ungefär konstant (kurvan
här något schematiserad) upp till ett värde av
v • d = 270, där v anges i m/s och d i cm. Kurvan
sjunker därefter relativt snabbt. Teoretiskt
förklaras detta av att det vid små diametrar och
vindhastigheter uppstår virvelbildningar på
cylinderns läsida och därigenom en sugverkan, som
adderar sig till trycket. Vid större diametrar och
vindhastigheter avtar denna virvelbildning.
Undersökningarna äro fullföljda till värdet vd =
f= 1 200. Hur kurvan därefter förlöper är ej känt.
Vindens karaktär
Det är ett allmänt bekant faktum, att vinden
nästan aldrig är fullt jämn utan mer eller mindre
byig. Lullrörelsen uppdelas nämligen i ett antal
större eller mindre virvlar, som "överlagras ’ på
medelvinden. Höreisen i virvelns ena hälft är
mot-riktad luftens allmänna rörelse och motverkar
alltså denna, medan förhållandet är det motsatta
i virvelns andra hälft.
De vindmätare, som ge den tydligaste bilden av
vindens struktur, äro de självregistrerande
tryck-rörsanemometrarna. Vindtrycket överföres vid
dessa mätare från ett mot vindriktningen vänt
munstycke genom ett rör till en vätskepelare,
vars rörelser kontinuerligt registreras. Apparaten
u2
mäter det dynamiska trycket pa— Q • —, varur
erhålles v — 1/ —— . De för registreringen använ-
V Q
da diagrammen äro utarbetade med antagande av
normal lufttäthet. Eftersom lufttätheten är störst
på vintern och de starkaste stormarna i regel
förekomma denna årstid, torde mätarna vid de
högsta vindhastigheterna sannolikt registrera
något för höga värden. Avvikelserna torde ligga
inom ca 10 %. Ett diagram från en sådan
tryck-rörsanemometer återges i fig. 4. Man ser, att
växlingarna i vindhastigheten försiggå mycket snabbt
och med betydande skillnader mellan medelvärde
och maximivärde.
Diagrammen ge upplysning om
maximihastigheten i vindstötarna. Av intresse är dessutom
varaktigheten av vindstötarna och dessas
utsträckning i rummet eller vad man populärt kan kalla
vindfrontens bredd. Några absoluta värden på
vindstötarnas varaktighet kunna ej utläsas ur
diagrammen från tryckrörsanemometrarna. I
Malmer refererar vissa undersökningar2, enligt vilka
även de kraftigaste vindstötar kunna ha en
varaktighet av ca 15 s. I ett uttalande från Sveriges
Meteorologiska och Hydrologiska Institut har an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
