Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 2 mars 1946 - Vindtryck på kraftledningar, av Sven Sandin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
\ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Mätanordning för vindtrycket i Kilafors; vindfana
för t.v. skålanemometer, t.h. tryckrörsanemometer.
ytterligare belyst har kommittén utfört
jämförande mätningar av vindhastighet och utslaget av
en kraftledningslina. Eftersom dessa mätningar
måste ske på spänningslös ledning, har
kommittén för mätningarna fått begagna tillfällen, då
spänningslösa sektioner av under byggnad
varande storlinjer stått till förfogande.
Bearbetad statistik finns för närvarande från tre
mätplatser, nämligen Mälarhöjden invid
Stockholm, Kilafors väster om Hudiksvall och
Hissmo-fors nära Östersund. Data framgå av tabell 2.
Spännvidderna ha som synes varierat från
omkring 150 till närmare 300 m, och det finns
exempel både från koppar- och stålaluminiumledare.
Anordningarna för mätning av ledarutslaget
framgå i princip av fig. 6. En med vikter
avbalanserad fosforbronswire har fästs vid
isolator-kedjan, och rörelsen av denna wire har via ett
hävarmssystem registrerats på ett diagram.
Maximivindhastigheten har mätts med en
tryckrörsanemometer. Jämsides med denna har under
vissa tider även funnits en skålanemometer. Inom
parentes må nämnas, att man ur mätvärdena från
dessa mätare har svårt att finna något lagbundet
samband mellan medelvindhastighet och
maximi-vindhastighet. Fig. 7 visar anordningen för vind-
mätning vid en av mätplatserna, Kilafors.
Vindmätarna voro i detta fall placerade ungefär på
ledarens höjd men på något avstånd från den
stolpe, där utslagen mättes. Vid en annan
mät-plats voro vindmätarna placerade i samma stolpe
som utslagsmätaren.
Från mätningarna har man dag för dag fått
jämlöpande diagram över vindhastighet och utslag.
Fig. 8 visar utslagsdiagrammet för det dygn, för
vilket vinddiagrammet i fig. 4 gäller. Genom att
ur utslagsdiagrammet ta ut punkter, som
representera stora utslag, och ur vinddiagrammet
motsvarande vindstyrkor, kan man beräkna
förhållandet mellan det verkliga utslaget och det utslag,
som skulle ha erhållits, om den registrerade
maxi-mivindstyrkan varit jämn över spännet.
Diagrammet i fig. 9 visar resultatet. Efter abskissan anges
det av vindmätaren registrerade
maximivind-trycket, omräknat till plan rektangulär yta.
Ordinatan anger reduktionsfaktorn, dvs. förhållandet
mellan det registrerade utslaget och det utslag,
som en rektangulär ledare skulle fått, om det
registrerade maximivindtrycket rått över hela
spännet. Diagrammet visar, att reduktionsfaktorn synes
sjunka med ökad vindhastighet. Detta stämmer
med vad som förut nämnts, nämligen att vindens
byighet ökar med vindhastigheten. Även om
mätvärdena för högre vindhastigheter äro rätt
fåtaliga och mätmetoden kanske ej alldeles exakt
synes resultatet dock ge ett starkt stöd för en
minskning av reduktionsfaktorn även för isfri
ledare till 25 % vid de spännvidder, som
förekommit på mätplatserna. Reduktionsfaktorn 25 %
innebär, att den resulterande vindhastigheter! på
spännet antas vara 65 % av
maximivindhastigheten, vilket ju ej förefaller att vara något
orimligt lågt värde.
För att få ytterligare material, speciellt från
kusttrakterna, skola mätningarna fortsättas på
för ändamålet särskilt iordningställda linjer.
Närmast på programmet stå två mätserier, den
ena anordnad av K. Vattenfallsstyrelsen på
Bohus-Malmön (påbörjad november 1945) och den
andra av Sydsvenska Kraft AB vid Mörarp.
Som redan antytts får belastningsfallet vind på
isfria ledare ej längre betydelse för
kraftledningarnas dimensionering ur hållfasthetssynpunkt.
Det måste emellertid bibehållas för bestämning av
ledares avstånd till stolpe och blir alltså
tillämpligt vid hängisolatorledningar, där man har så
Fig. 8. Diagram från utslagsmätare (jfr fig. 4; båda diagrammen gälla samma dygn).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
