Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 2 mars 1946 - Återuppbyggnaden av kraftförsörjningen i Ryssland, av B R - »The Grid» under kriget, av B R - Landsbygdselektrifieringen i Frankrike, av B R - Kraftförsörjningen i Slovakien, av B R - Den statliga kraftproduktionen i Sydafrika under 1944, av B R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 mars 1946
• 229
Återuppbyggnaden av kraftförsörjningen i Ryssland.
Iståndsättningen av de under kriget förstörda ryska
kraftverken uppges skrida raskt framåt. När ryssarna under
det första skedet måste dra sig tillbaka, förde de med
sig en hel del utrustning från de kraftverk som måste
uppges. Under den tyska ockupationen lade sedan
tyskarna beslag på en del maskineri och elektriska apparater,
som transporterades till Tyskland. Många kraftverk voro
därför obrukbara när ryssarna ryckte fram och återtog
de förlorade områdena. För att så snabbt som möjligt fä
i gång kraftleveranserna för de nödvändigaste behoven
använde ryssarna reservkraftstationer monterade på
järnvägsvagnar. Samtidigt påbörjades emellertid
iståndsättningen av de befintliga kraftverken och fram till början
av 1945 hade 35 större och 10 mindre stationer om
sammanlagt 556 MW samt 1 500 km högspänningslinjer ånyo
tagits i drift. Den stora anläggningen vid Dnjepropetrowsk
är fortfarande under reparation. Man hoppas att till slutet
av 1946 ha samtliga anläggningar i drift och dessutom
planeras flera nya både värme- och vattenkraftstationer.
Ett avsevärt antal småstationer för 20 kW för kolchoserna
skall byggas och härför avsedda standardaggregat om
10 kW är under tillverkning vid Electrosilaverken i
Leningrad.
Under kriget nybyggdes eller utvidgades flera betydande
kraftstationer, t.ex. Krasnogorsk på 250 MW, Tscheliabinsk
på 200 MW och en del stationer i Ural om sammanlagt
470 MW. Bland nu pågående byggen nämnes ett
ångkraftverk för 400 MW nära Moskva samt den väldiga
Kuy-byshevanläggningen i Volga på 3 400 MW. Den senare,
som påbörjades 1938, skall omfatta 17 aggregat om
vardera 200 MW och torde bli världens största. I projektet
ingår även anläggningar för bevattning av steppoinrådena
öster om Volga. En ännu större kraftanläggning för
9 000 MW planeras i Angarafloden nära Bajkalsjön, men
några uppgifter om när den skall påbörjas föreligger ej
(Elektr. Verwertg 1945/46 h. 4). BR
"The Grid" under kriget. Stamlinjenätet i
Storbritannien — det välkända gridsystemet — som byggdes 1935—
1937 och som drives av den statskontrollerade Central
Electricity Board, tillkom huvudsakligen för att höja
driftsäkerheten och samtidigt minska behovet av maskinreserv
i kraftverken. Under kriget har det visat sig särskilt
värdefullt då det gällt att arrangera strömtillförseln för
rustningsfabrikerna, som ofta förlagts på stort avstånd från
de stora kraftverken. De våldsamma tyska bombraiderna
under 1940 och 1941 kunde ej åstadkomma några större
avbräck för kraftförsörjningen.
Till grid-systemet är nu anslutna sammanlagt 141
kraftstationer med en totaleffekt av 11 000 MW, vilket är 27 %
mer än 1940. Den årliga energiproduktionen har trots
svårigheter med transporter och försämrad kolkvalitet ökat
från 26 000 MkWh under 1939 till 38 000 MkWli under
1944. Det förutses ej för den närmaste tiden någon
avmattning i energikonsumtionen utan det planeras i stället
avsevärda utökningar av kraftverken med inalles 3 000 MW
till början av 1949 för en kostnad av ca 90 miljoner £.
Häri är dock inberäknat utbyte av vissa omoderna
anläggningar mot nya. Även bortsett från den planerade
elektrifieringen av järnvägarna räknas med avsevärd ökning i
energikonsumtionen, delvis i samband med det förestående
återuppbyggnadsarbetet i de bombhärjade städerna (Elektr.
Verwertg 1945/46 h. 4). BR
Landsbygdselektrifieringen i Frankrike. De franska
kraftföretagen drev redan före kriget propaganda för ökad
användning av elektricitet på landsbygden och hade även
en viss framgång. Under kriget har förutsättningarna
blivit gynnsammare därigenom att jordbrukarna på grund av
god avsättning kunnat förbättra sin ekonomi. Att
mycket kan göras framgår därav, att det 1942 av 18 milj.
invånare i de byar, som hade anslutning till något distri-
butionsnät, endast var 4,8 milj., som verkligen använde
elektriciteten. Dessa förbrukade 590 MkWh för belysning
och andra hushållsändamål samt 230 MkWh för motorer.
Den specifika förbrukningen per invånare är högst inom
områdena för de stora jordbruken, något lägre där det
huvudsakligen bedrives boskapsskötsel och lägst inom
frukt- och trädgårdsodlingsdistrikten. Så snart
förhållandena blivit normala, skall propagandan återupptas med
föredrag, utställningar och demonstrationsgårdar, varjämte
taxorna skall omarbetas. Man skall bl.a. försöka införa
elektrisk äggkläckning, hötorkning och mjölkning samt
helelektrifierade hushåll (Elektr. Verwertg 1944/45 h. 11/12).
B R
Kraftförsörjningen i Slovakien. Före 1939
omhänder-hades kraftproduktionen i Slovakien av fem företag. Är
1939 inrättades ett statligt organ för kraftförsörjningen,
vilket tre år senare genomförde en sammanslagning av de
fem existerande företagen till ett. I detta bolag äger staten
70 % av aktierna, kommunerna 12 % och privata ägare
18 %. Organisationen ledes av en central myndighet samt
fem distriktsförvaltningar. Kraftavsättningen hade från
1939 till 1942 ökat med 62 %, medan ökningen i installerad
maskineffekt var 14 %. Två tredjedelar av invånarna ha
numera tillgång till elektrisk ström. Energiförbrukningen
per invånare har ökat men är fortfarande låg — 175 kWh
år 1939 och 217 kWh under 1943. Metallindustrin är
den förnämsta konsumtionsgruppen (Elektr. Verwertg
1945/46 h. 4). BR
Den statliga kraftproduktionen i Sydafrika under
1944. Kraftproduktionen inom Sydafrikanska Unionen
ombesörjes till större delen av det statliga företaget
Electricity Supply Commission. Produktion och distribution äro
koncentrerade till tre huvudområden, ett kring Kapstaden,
ett kring Pretoria och ett, som sträcker sig från Durban
upp mot Pretoriaområdet. Företaget har tio kraftstationer
på sammanlagt 773 MW. Produktionen domineras helt av
fem ångkraftverk på sammanlagt 769 MW. Av de övriga
äro fyra dieselkraftverk och ett vattenkraftverk, det senare
på 1 350 kW. Det primära ledningsnätet utgöres av 80 kV
ledningar. Någon samköming mellan de tre områdena
synes ej förekomma. Dessutom finnas ledningar för 40,
30, 20 kV och lägre spänningar. Detaljdistributionen sker
med 460/230 och 380/220 V. Vid slutet av 1944 pågick
installation av eller var beställt ångkraftmaskineri för
ytterligare 73 MW. Under 1944 producerades 4 544 milj. kWh
mot 3 762 milj. kWh år 1939, vilket innebär en ökning
med 20,8 %. Belastningstillväxten under kriget har sålunda
varit betydligt mindre än i många andra länder, vilket till
stor del torde bero på att kraften måst ransoneras till
förmån för krigsviktiga ändamål. Konsumtionen under 1944
var 4 416 milj. kWh, varav 3 078 milj. kWh levererades
vid högspänning till de stora gruvfälten och till städer och
samhällen. Resten gick huvudsakligen till elektrifierade
järnvägar, gruvor och mindre industrier. Guldgruvorna och
industrierna kring Pretoria förbrukade sammanlagt 5 713
milj. kWh, varav 65 % levererades från de statliga
kraftverken.
Kriget har berett många svårigheter. Nytt maskineri, som
beställts redan 1939, har ännu ej levererats. Det har även
gällt stränga restriktioner för alla slag av
anläggningsarbeten av större omfattning. Kraftransonering infördes
redan strax efter det att fientligheterna började.
Electricity Supply Commission sysselsätter 1 330
personer, varav 620 européer.
Som bakgrund till ovanstående uppgifter om den statliga
kraftförsörjningens omfattning anges, att den totala
kraftproduktionen inom Unionen under 1942/1943 var 8 000
milj. kWh och konsumtionen 6 638 milj. kWh.
Kraftavsättningen för borgerliga behov motsvarade en specifik
förbrukning av 2 666 kWh per abonnent (Electricity
Supply Comm., 22nd Annual Rep.). B R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
