Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 2 mars 1946 - Schweiz' järnvägsnät snart fullständigt elektrifierat - Kraftproduktion i värmecentraler, av B R - Insänt: Dielektrisk limning, av Sigurd Lindberger, Carl T Säve och Gunnar Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
\ TEKNISK TIDSKRIFT
Schweiz’ järnvägsnät snart fullständigt elektrifierat.
I intet annat europeiskt land har elektrifieringen av
järnvägarna kommit så långt som i Schweiz. I slutet av år
1943 uppgick de statliga järnvägarnas längd till 2 915 km
och de privatas till 2 928 km. De statliga järnvägarna voro
elektrifierade till 85 % och de privata till 80 %. Från
1940 till 1943 ha 243 km av de schweiziska statsbanorna
elektrifierats och i början av 1944 beslöts det att
ytterligare sju järnvägssträckor på de statliga järnvägarna skola
elektrifieras (Europ. Wirtsch.-Dienst 1944).
Kraftproduktion i vännecentraler. Större
värmecentraler hos industriföretag och för centraliserad
bostadsuppvärmning i städerna erbjuder goda resurser för
framställning av billig kraft. I sådana anläggningar kommer
man upp till en pannverkningsgrad av bortåt 90 %, medan
verkningsgraden i normala centralvärmeinstallationer är
60 à 70 %. För en stor värmecentral kan även påräknas
ett lägre kolpris på grund av den större förbrukningen.
De ekonomiska förutsättningarna belyses av tabellen, där
det något approximativa antagandet gjorts, att 1 schw.
fr. e= 1 skr.
Värmets användning
Industri [-Bostads-upp-värm-ning Centraliserad bostads-upp-värm-ning Bostads-upp-värm-ning-] {+Bostads- upp- värm- ning Centra- liserad bostads- upp- värm- ning Bostads- upp- värm- ning+}
Värmemängd, kcal/h
10° 107 108 107
Kraftmaskineri Ångturbin Ångturbin Ångturbin Gasturbin
40 at, 40 at, 140 at, 600°
450° 450° 600°
[-Varmvattentemperatur-]
{+Varmvatten- temperatur+} °C 110/90 110/90 180/110 110/90
Panneffekt t/h 2 000 20 000 200 000 —
[-Pannverkningsgrad-]
{+Pannverknings- grad+} % 75 80 86 18,5
Uttagbar effekt kW 180 2 400 30 000 4 700
Merkostnad i förhållande till ren
värmeanläggning (1939 års prisnivå) kr. 74 000 275 000 2 000 000 580 000
kr/kW 410 115 67 124
Drifttid med fullbelastning h/år 5 000 2 000 2 000 2 000
Kolkostnad efter 40 kr/t + 10 % öre/kWh 0,80 0,66 0,60 1,37
Kapitalkostnad (9 %) öre/kWh 0,74 0,52 0,30 0,56
Underhåll (2 %) öre/kWh 0,16 0,11 0,07 0,12
Drift och
administration öre/kWh 0,10 0,15 0,20 0,20
Totalkostnad (1939) öre/kWh 1,80 1,44 1,17 2,25
Av särskilt intresse är anläggningen med gasturbiner,
vilken som synes ger nästan dubbelt så mycket kraft som
mottrycksanläggningen, ehuru dock kostnaden per kWh
blir väsentligt högre. Genom komplettering med en
luftförvärmare, som kan inkopplas efter hand som
värmebehovet minskar, kan gasturbinanläggningen enkelt
omställas till ett renodlat värmekraftverk med ca 25 \%
termisk verkningsgrad. Då det i annat sammanhang
rapporterats, att gasturbiner för 10 000 kW är under byggnad,
torde det numera ej vara några praktiska hinder för att
åstadkomma en storanläggning enligt denna princip.
För kraftverk, som på nämnda sätt kombineras med
värmeproduktion, fordras att de kan parallelldrivas med
ett större kraftnät, som kan uppta överskottskraft och
leverera tillskottskraft. På kraftverkshåll har man hittills
varit rätt obenägen för ett dylikt samarbete, men man
hoppas, att motståndet skall kunna övervinnas och att
kraftföretagen skall visa sin vilja att medverka till en ur
nationalekonomisk synpunkt lämplig lösning (Elektr.
Ver-wertg 1945/46 h. 1—3). BR
Insänt
Dielektrisk limning
För några dagar sedan kom min uppmärksamhet att
riktas på ingenjör Carl T Säves inlägg i Tekn. T. 1945
s. 1331. Då jag för närvarande befinner mig i USA för
studier av lim- och konsthartsindustrierna, är jag i
tillfälle att medela några iakttagelser, som torde kunna
komplettera Säves uppgifter.
Metoden att limma med tillhjälp av högfrekvent ström
är relativt ny och befinner sig alltjämt under utveckling.
Då metoden först introducerades, och innan man blivit
säker om, till vilket användningsområde den skulle
begränsas, var man en smula optimistisk och trodde att den
skulle lösa alla mänsklighetens limningsproblem. Sålunda
ha, mig veterligt, fyra plywoodfabriker installationer för
högfrekvenslimning, vilka användas för kommersiell
framställning av plywood. Det ekonomiska resultatet härvid är
dock något sämre än med de traditionella metoderna.
Däremot användes högfrekvenslimningsmetoden i ganska
stor omfattning för ändamål, där den är bättre lämpad.
För sådana fall, där konstruktionen icke tillåter att värme
ledes till limfogen med de dittills gängse metoderna, och
där tidsfaktorn i produktionsarrangemanget gör det
önskvärt att limmet härdas snabbt, utnyttjas som regel
högfrekvens. Som exempel på tillverkningar, för vilka den
kommer till användning, vill jag nämna: bjälkar och
balkar av trä; vad som här kallas "lumber laminating", dvs.
hoplimning av stora block; möbler, dörrar, fönster,
radiolådor m.m.
En förhållandevis ny limtyp i USA är
resorcinhartslim-met. Som Säve omnämner, har denna mycket goda
egenskaper, i det den tillåter limning vid rumstemperatur och
samtidigt ger utomordentligt beständiga fogar, som kunna
motstå långvarig kokning i vatten. Denna limtyp tillverkas
av ett flertal fabrikanter i USÄ. En tråkig nackdel med
denna mycket lovande typ är det nuvarande höga priset.
Då Säve för Sveriges limförbrukande industrier ställer
alternativen: endera högfrekvenslimning eller limning med
resorcinhartslim — varvid företräde ges limning med
re-sorcinhartslim — har ett missförstånd insmugit sig.
Resorcinhartslim ge utomordentligt goda och beständiga
fogar och kunna användas såväl vid rumstemperatur som
högre presstemperaturer. Den presstid som erfordras vid
rumstemperatur är dock av precis samma storleksordning
som andra limtyper medge. Då konstruktionen och
produktionsfaktorn äro sådana, att man önskar korta
presstider vid användning av resorcinhartslim, användes i USA
mycket ofta just högfrekvenslimning.
På den svenska marknaden kommer inom kort en in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
