Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 9 mars 1946 - Produktionsplanering vid AB Motala Verkstad, av Gösta Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
\ TEKNISK TIDSKRIFT
ingår ett järnverk. Detta ger upphov till många
svårbemästrade planeringsproblem, nämligen att på ett smidigt
och friktionsfritt sätt samordna tillverkningen i järnverk
och mekaniska verkstäder ända fram till montage.
Liksom inom andra verkstadsföretag hade även hos oss
under årens lopp i samband med verksamhetens tillväxt
framtvingats ett visst slags organisation med avseende på
beordring och tidsbestämning. Efter
konjunkturomsvängningen i mitten av 1930-talet har den därefter kraftigt
intensifierade driften och avnämarnas stegrade krav på
exakta leveransterminer medfört påtagliga bevis på, att
den tillverkningsplanering, som så att säga framvuxit av
sig själv, ej på ett tillfredsställande sätt kunnat fullgöra
sina funktioner. I vårt stålgjuteri exempelvis utgjorde den
1 januari 1942 förseningen nära tre månaders full
produktion. Sådant var givetvis allvarligt, och vi måste på något
sätt lösa detta problem. Huvudparten av våra produkter
är nämligen av sådan art, att en leveransförsening alltid
medför stora konsekvenser och ekonomiska uppoffringar
från våra kunders sida. Det största felet i vår gamla
planeringsorganisation visade sig vara, att
planeringsfunktionerna icke voro centraliserade, utan att ett flertal
instanser kivades om kapaciteten i de olika verken.
Härigenom uppkom en mängd slitningar dels mellan de
olika försäljningsavdelningarna, som givetvis var och en
höll på sin produkts betydelse, dels även mellan
försäljning och tillverkning. De olika driftavdelningarna kunde
nämligen icke överblicka situationen för någon längre tid.
Ej heller funnos några säkra underlag för rapportering
till försäljningsavdelningarna beträffande de olika verkens
beläggning. I denna situation beslöts att en noggran
utredning skulle företas, hur planeringen rationellt borde
ordnas hos oss, och därvid tillkallades en expert på
området, nämligen civilingenjör Axel Hellborn.
Planeringsorganisationens grundprinciper
Vår nya planeringsorganisation bygger på den principen
att centralisera alla funktioner, som höra samman med
planering, beordring och bevakning. Till vår "Central-
Fig. 2. Principschema över Motala Verkstads
planerings-och beordringsorganisation.
planering", fig. 1, ha därför sammanförts alla dessa
funktioner, som tidigare utövades ute i de olika verken.
Från de försäljande avdelningarna ledas numera alla
kundorder, ev. via konstruktionsavdelningarna, in till
Centralplaneringen (fig. 2), där såväl järnverk som mekaniska
verkstäder planeras. (Icke inkopplade äro valsverket samt
pann- och broverkstäderna; för de två sistnämnda
avdelningarna utföras dock materialanalysering och beordring.)
Från Centralplaneringen utgår också all beordring till
"Orderfördelningarna". För de mekaniska verkstäderna sker
denna beordring via ett "Bevakningskontor", där orderna
uppdelas och där Centralplaneringens bevakningsimpulser
tas emot och behandlas. Såväl Bevakningskontor som
Orderfördelningar utgöra planeringens betydelsefulla
representanter i de olika driftavdelningarna och ha som viktigaste
funktion orderdistribution ända fram till de olika
arbetsplatserna.
En betydelsefull detalj i den nya organisationen är
planeringens läge. Vår Centralplanering har sin lokal i
huvudkontoret i omedelbar närhet av försäljningsavdelningarna,
så att effektiv kontakt mellan försäljning och planering
ständigt kan upprätthållas. Vidare sorterar planeringen
direkt under direktionen, då det är nödvändigt att driften
dirigeras med planeringen som verktyg, och att detta sker
i anslutning till företagets försäljningspolitik.
Planeringstavlorna
Det viktigaste verktyget på Centralplaneringen utgöres
av planeringstavlorna (fig. 3). En dylik tavla består av
målade och i procent graderade plywoodskivor, på vilka
monterats dels förnicklade mässingsskenor och dels kortfickor
av förnicklad plåt. I mässingsskenorna löpa långa och
korta lackerade mässingsband, som medelst förnicklade
fingerskruvar kunna höjas och sänkas allt efter det
procenttal, som man önskar markera. Tavlan kan sägas vara
indelad i tre olika fält, nämligen ett övre —
kapacitetsfältet —, ett i mitten — belastningsfältet — samt ett
nedre — bevakningsfältet. Kapacitetsfältet består av en
rad kortfickor, vari placeras kapacitetskort. Belastnings-
Fig. 3. Planeringstavla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
