Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 9 mars 1946 - Produktionspalnering vid AB Bofors, av E Bergendal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 mars 1946
247
Fig. 6. Arbetsorder, fram- och baksida.
Fig. 7. Veckoprogram för ammunitionsavdelning.
För varje tempo dras i ormigmaskin ett arbetskort och
ett ackordskort, varvid huvudet kommer med på samtliga,
men endast texten på den rad som upptar tempot.
Arbetsorder och arbetskort utsändas till verkstäderna först då
materialet finnes tillgängligt.
Av varje arbetsorder behålles en kopia, som insättes i
pärmar på viscardavdelningen. Alla arbetskort passera
viscard-avdelningen på väg till efterkalkylavdelningen och på
ar-betsorderns baksida införas datum, antal och tid.
Baksidan av arbetsordern visar alltid hur detaljen ligger
i tempoföljden och uppgifterna användas för övervakning
och kontroll samt ge detaljplanerarna möjlighet att
kontrollera sin uppskattning av tempotiden. Dessa uppgifter
användas även av huvudplaneringen för justering av
beläggningsschemana.
För ammunitionstillverkningen med sina stora serier är
det viktigare att samordna tillverkningen i olika maskiner
för att de olika detaljerna skola flyta fram parallellt och
för att Nobelkrut, som gör laddning och aptering, skall
kunna arbeta kontinuerligt, och därför uppgöras av
detaljplaneringen för ammunition veckoprogram för de olika
maskinerna, fig. 7. Dessa veckoprogram uppgöras i intimt
samarbete med verkstadsbefälet.
Som hjälpmedel har ammunitionsplaneringen en
planeringstavla, fig. 8. Den består av ett antal grunda, långa
fickor. Varje ficka användes för en maskin och i vänstra
kanten äro i fickorna nedlagda pappersremsor med
anteckning om maskinnummer och beteckning. Allt eftersom
nya arbeten placeras in i maskinerna inläggas
pappersremsor i fickorna, motsvarande den tid maskinen är
belagd enligt skalan högst upp. På pappersremsorna
antecknas ordernummer och detalj. Tavlan, varav endast hälften
visas på bilden, sträcker sig över två år.
I vissa fall, då en maskin eller en maskingrupp visar
sig vara trängsta sektion, kan man ej överlåta åt
verkstadsbefälet att välja ordningsföljden mellan de olika
orderna. Fig. 9 visar ett schema över ordningsföljden i en
viss reffelmaskin, som i vissa fall kan sträcka sig något
år framåt i tiden. Givetvis måste då också
kanonborrmaskiner och kanonsvarvar, som göra förtempona,
planeras för att samordnas med reffelmaskinen. Så snart
maskinen ej längre är trängsta sektion kunna vi åter låta
verk-s\adsbefälet själva välja ordningsföljden och endast
övervaka och påminna.
Den metallurgiska planeringen måste även i detalj
bestämma vad som skall göras i varje aggregat. Varje
arbetsplats måste förses med det material, som behövs för dess
kontinuerliga drift. Valsverket stoppar om det ej får göt
från stålverket, hejarna stanna om de ej få ämnen från
valsverk och klensmedja.
Fig. 10 visar en arbetsorder för hejarsmedjan. Den är
av helt annan typ än den, som användes i verkstäderna,
men upptar samma uppgifter som verkstädernas order
samt dessutom provningsbestämmelser. Även här införes
på orderkopian när varje tempo utförts, så att man alltid
kan se hur ordern ligger till. Uppgifterna hur arbetet
flyter fram erhållas här från transportsedlar och ej från
arbetskort.
För stålverk, valsverk, pressverk, klensmedja, hejarsmedja
och härdverk uppgöres veckoprogram över vad som skall
göras i varje aggregat.
För samtliga metallurgiska verk utom hejarsmedjan
använda vi planeringstavlor av en typ som Motala
Verkstad även använder. För hejarsmedjan använda vi en
planeringstavla av en annan typ, fig. 11.
Behovet av denna planeringstavla framkom under kriget,
då upprustningen forcerades som värst. En stor del av
beläggningen i hejarsmedjan är normalt civilsmide,
exempelvis smide för bilar, men bilar voro då också
krigsmateriel, ävensom smide för flygmotorer, aeroplan,
stridsvagnar etc. Många företag voro för sina tillverkningar för
statens räkning beroende av hejarsmide från Bofors, men
konstruktioner försenades och alla möjliga andra orsaker
Fig. 5. Detaljförteckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
