Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 16 mars 1946 - Maskin för dynamisk balansering, av Gunnar Svensson och Börje Langefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 mars 1946
• 273
Maskin för dynamisk balansering
Civilingeniör Gunnar Svensson och ingenjör Börje Langefors, Sundbyberg
Sedan tekniken i allt större utsträckning börjat
använda maskiner med hastigt löpande rotorer,
har behovet av apparater, med vars hjälp dessa
rotorer kunna dynamiskt utbalanseras, ökat.
Balanseringen bör kunna utföras med stor
noggrannhet, men så snabbt och samtidigt enkelt
att den med fördel kan inlemmas som ett led i
serietillverkningen av dylika rotorer. Det är givet
att detta kommit att ställa stora krav på de
ba-lanseringsmaskiner, som skola komma till
användning. På detta område har också under de
senaste 15 åren ett flitigt nykonstrueringsarbete
nedlagts i utlandet, särskilt i USA och Tyskland.
Sedan kriget medfört svårigheter att importera
balanseringsapparater, har en kännbar brist på
goda dylika gjort sig märkbar inom landet.
Samtidigt har också en önskan om mera fulländade
maskiner än dem, som tidigare funnits
tillgängliga, uppkommit. Dessa önskemål gå särskilt i
den riktningen att de tekniskt sett mycket
eleganta mekaniska kompensationsmaskinerna börja
ersättas av de smidigare elektriskt mätande
maskinerna, vilka medge snabbare balansering och
byggandet av maskiner, som lättare kunna
användas för starkt varierande rotortyper. Enligt
dessa synpunkter har vid Nordiska
Armaturfabrikernas instrumentavdelning en
balanseringsmaskin konstruerats.
Vilka egenskaper bör en balanseringsmaskin besitta?
För att kunna konstruera en
balanseringsmaskin, som pä bästa sätt fyller sin uppgift, bör man
först göra klart för sig vad man skall begära av
maskinen. Det samma gäller för den, som skall
anskaffa en balanseringsmaskin. Särskilt
värdefullt måste det anses vara att få fram några klara
begrepp, vilka ånge en balanseringsmaskins
lämplighet för sin uppgift.
Det centrala kravet är naturligtvis att med
maskinens hjälp skall erhållas fullgod balansering
till låg kostnad. Detta ernås genom billigt pris,
snabb balansering, enkel skötsel, billig drift och
frihet från driftavbrott allt under samtidigt
beaktande av att obalanstoleranser skola
underskridas. Av de uppräknade villkoren är det
egentligen blott två, som kräva närmare analys —
vilka faktorer inverka på snabbheten och vilka
på balanseringsresultatets kvalitet.
Vad först kvaliteten på balanseringen beträffar
DK 534.15.621-752
så beror den uppnåeliga balanseringsgraden
främst på känsligheten. Känsligheten kan
definieras såsom förhållandet mellan
indikeringinstrumentets utslag och excentriciteten.
Excentriciteten är vid en skiva obalansmomentet dividerat
med skivans vikt, varvid med obalansmomentet
avses motviktens storlek multiplicerad med dess
centrumavstånd. För en långsträckt rotor kan
definitionen av excentricitet ej göras så enkel,
men man kan alltid för uppskattning av
förekommande excentriciteter tänka sig att båda
obalanserna ha samma vinkelläge. I detta
specialfall fås excentriciteten på samma sätt som vid
skiva.
Med tillräcklig känslighet kan alltid önskad
balansering åstadkommas. För att den emellertid
skall åstadkommas så snabbt som möjligt skall
balanseringstiden vara så kort som möjligt och
antalet erforderliga balanseringar minimum.
Ba-lanseringstiden kan uppdelas i mätningstid och
korrigeringstid, båda böra innefatta fullständig
dynamisk balansering. Mätningstiden är beroende
av balanseringsmaskinens konstruktion och är
lätt att uppmäta på en maskin i bruk.
Korrigeringstiden beror av sättet för anbringande av
motvikt, alltså ej av balanseringsmaskinen. Om
ba-lanseringsmaskinen även direkt anger
fästpunkterna för motvikter bidrar den dock också till
korrigeringstidens avkortning.
Vid moderna balanseringsmaskin^- är
mätnings-tiden mycket kortare än korrigeringstiden, för
den skull betyder en minskning av antalet
erforderliga balanseringsoperationer mycket mera än
t.o.m. en halvering av mätningstiden. Därför är
reduceringstalet vid en modern maskin, den för
snabbhet i balanseringen dominerande faktorn.
Det kan definieras såsom förhållandet mellan
obalanserna före och efter en
balanseringsopera-tion — och bör helst vara så stort att en
balan-seringsoperation blir tillfyllest. Skulle
reduceringstalet vara mindre än 1 så erhålles ingen
balansering. Detta blir fallet om vinkelfelet överstiger
1 rad eller storleksfelet överstiger 100 %.
Reduceringstalet beror — 0111 känsligheten räcker
till — av noggrannheten i storleks- och
vinkelav-läsning. Om t.ex. motviktens storlek avläses med
5 % fel så har rotorn, sedan den uppmätta
motvikten anbragts, en restobalans, som är minst 5 %
av den ursprungliga. Om i stället vinkelläget för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
