Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 16 mars 1946 - Maskin för dynamisk balansering, av Gunnar Svensson och Börje Langefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 mars 1946
• 277
Fig. 4. Specialmaskin utan störmagnet för kardanaxlar
är möjlig och för övrigt heller icke lönande
förrän övriga deltider avsevärt reducerats. Med hjälp
av störmagneten låter sig även den första rotorn
i en serie lätt balanseras, varför
balanseringsma-skinen även blir synnerligen lämplig för
balansering av enstaka rotorer.
Det skulle ej innebära någon principiell
svårighet att bygga en helautomatisk maskin efter dessa
principer, men detta skulle naturligtvis medföra
stora kostnader.
Enär den roterande omkopplaren 3 eliminerar
elektriska svängningar av annan frekvens än
rotationsfrekvensen erfordras inget särskilt filter för
att eliminera störningar, vilka kunna uppkomma
i t.ex. de kullager i vilka rotorn upphängts. Detta
medför den stora fördelen att balanseringsma-
skinen kan drivas inom ett mycket stort
hastighetsområde. Det mekaniska systemet har också
utförts så att ett mycket stort hastighetsområde
är fritt från mekaniska resonanser vilka skulle
förorsaka mekaniska fasförskjutningar och
således ge upphov till vinkelfel. Härvid har också
tagits hänsyn till att vitt skiftande rotorvikter
kunna tolereras i samma maskin.
Fig. 3 visar en balanseringsmaskin för vanliga
typer av rotorer med vikter från 0,5 till 15 kg
och hastigheter på 500—10 000 r/m. Fig. 4 visar
en balanseringsmaskin som specialbyggts för
balansering av kardanaxlar. För balansering av
kardanaxlar kan en vanlig balanseringsmaskin
ej användas, ty kardanknutarna medföra att
särskilda upphängningsanordningar måste användas.
Konstruktionen av dylika
upphängningsanordningar blir ganska besvärlig då den kräver stor
styvhet hos upphängningspendlarna, vilken skall
förenas med för alla balanseringsmaskiner
erforderligt litet motstånd mot pendlarnas normala
utsvängning. Det skulle föra för långt att här
gå närmare in på detta konstruktionsproblem.
Slutligen visar fig. 5 en liten
balanseringsmaskin för balansering av mycket små rotorer.
Vid denna maskin drivas rotorerna av luft men få
under balanseringen löpa fritt. För att minska
friktionen har här kommutatorn ersatts av en
lampa, en fotoelektrisk cell och en svart fläck på
rotorn. Fotocellen kopplas till en särskild
module-ringsanordning, som sedan på samma sätt som
kommutatorn inkopplas i mätkretsen. Denna
balanseringsmaskin har ej försetts med elektriskt
räknande anordning, utan rotorerna upphängas i
särskilda fixturer, vilka låsa endera
korrektions-planet. Detta går för sig vid de små rotorer det
här är fråga om.
Litteratur
1. Krall: Meccanica tecnica delle vibrazioni, del I, Bologna 1940.
2. von Brauchitsch, E: Zur Theorie und experimentellen Prüfung
des Ausutuchtens. Z. angew. Math. Mech. 1923 h. 2.
Fig. 5. Liten maskin för gyroskoprotorer, t. v. balanseringsstativ, t.h. apparatlåda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
