- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
296

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 23 mars 1946 - Moskvas metro, av Torsten R Åström och Stig Samuelson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296

TEKNISK TIDSKRIFT

Efter 5—6 trafiktimmar intas tågen i
vagnhallarna för en halvtimmes översyn enligt en viss rutin,
vilket visat sig vara mycket fördelaktigt ur
drift-säkerhetssynpunkt.

Vagnhallar och verkstäder

För närvarande äro de 278 vagnarna
stationerade i två vagnhallar men under uppförande är
en tredje vagnhall, som ligger intill den tredje
diametrallinjen. Varje vagnhall inrymmer
omkring 150 vagnar.

I vagnhallarna ha revisionsgravar anordnats
under varje spår. På bangården utanför sker
strömöverföringen med strömskena, men inne i
vagnhallarna äro speciella anordningar vidtagna.
Strömmen överföres här från en skena i taket
via en på denna löpande vagn och genom
gummi-inklädd kabel till en stickkontakt, som placeras i
en särskild hållare invid strömavtagaren på
boggin. Detta system föreföll vara enkelt och
effektivt, men de utstående strömavtagarna på
vagnboggierna äro strömförande, när strömmen
överföres från hallskenan till kontakten invid
strömavtagaren. På bangården ha utlagts
tryck-luftsledningar. så att vid snötillfällen snön kan
blåsas bort från växlar och spår.

Varje vagnhall har sin egen verkstad, som ligger
i omedelbar anslutning till hallen och vid samma
växelbangård. Körningarna på bangården
regleras från särskilt ställverk.

Personal

Tågen äro bemannade med förutom föraren en
medhjälpare, som under färden befinner sig
framme hos denne för att vid behov kunna
ingripa. Hans huvuduppgift är dock att vid
stationsuppehållen övervaka av- och påstigningen och ge
avgångssignal till föraren. På stationerna finnas
dessutom en eller två tågklarerare, som skola

Fig. 10. Ändstationen vid Ismailovopcirken med tre
stickspår för vändning av metrotågen.

medverka vid denna övervakning och å sin sida
ge signal till förarens medhjälpare.

I mycket stor utsträckning användas kvinnor
såväl i trafiktjänsten som i vagnhallar och
verkstäder. Vid vårt besök var huvuddelen av de
anställda kvinnor. På särskild förfrågan meddelades
det, att kvinnorna i sitt arbete inte åtnjöto några
som helst fördelar i förhållande till männen och
att samma avlöning utgick. Vi kunde själva iaktta,
hur säkert de kvinnliga förarna körde de stora
och tunga metrotågen och hur lugnt ocli
effektivt tågklarerarna på stationsplattformarna
kunde avveckla trafiken. I spärrarna på stationerna
tjänstgjorde uteslutande kvinnor liksom även vid
biljettförsäljningen.

Trafikering

På de först öppnade metrosträckorna
projekterades signalsystemet för en största tågtäthet per
spår av 20 tåg i timmen, dvs. 3 min trafik. På
de nyare grenarna ha emellertid signalsystemen
givits större kapacitet och i praktiken räknar
man numera med l3/-t min trafik, motsvarande
en tågtäthet av 34 tåg i timmen. Avsikten är att
inom den närmaste tiden ändra signalsystemen,
så att maximikapaciteten ökas ytterligare till 40
tåg i timmen. Härigenom skulle, räknat efter 154
platser per vagn, ca 50 000 passagerare teoretiskt
kunna föras fram i en och samma riktning på en
timme. Med fullt utnyttjande av utrymmet i
vagnarna (ca 240 platser) skulle motsvarande
siffra kunna bli över 75 000

Antalet befordrade passagerare var år 1944 nära 560
miljoner, år 1939 340 miljoner och 1935, det första
trafikåret, drygt 40 miljoner. För närvarande
befordras i medeltal drygt 1,5 miljoner trafikanter
per dvgn med en medelplatsbesättning av ca 45 %.

Inom bela metrosystemet gäller enhetstaxa, som
för närvarande utgör 40 kopek, vilket berättigar
till övergång mellan diametrallinjerna men inte
till ytnätet. Dessutom finnas under normala
förhållanden vissa kort, men någon annan rabatt
utgår ej. Även på yttrafiknätet är enhetstaxa
genomförd, men där är den betydligt billigare med
15 kopek på spårvagnarna och 20 kopek på
bussarna och trådbussarna utan övergångsrätt.

Metrotrafiken pågår mellan kl. 6 på morgonen
och kl. 1 på natten. Under denna tid är glesaste
turtätheten ungefär 6 min på delsträckorna;
under rusningstiderna är givetvis trafiken avsevärt
tätare. Någon nattrafik förekommer inte, utan
tiden mellan kl. Vb 2 och x/2 6 är reserverad för
översyn av anläggningen, för städning m.m. Ur
säkerhetssynpunkt äro dessa trafikfria nattimmar
mycket värdefulla, inte minst om arbeten skola
utföras i de trånga tunnlarna. Kontinuerligt
inspekteras även tunnlarna och överbyggnaden
varje natt efter ett visst program. Det under
natttimmarna minimala trafikbehovet tillgodoses
genom yttrafiknätet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free