Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 23 mars 1946 - Skarvning av kamjärn med skarvhylsor, av Erling Reinius - Svensk Industrikalender 1946, av r - Svenska Aktiebolag 1945/46, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 mars 1946
3.299
Fig. A. Tvärsnitt av
kam järn.
följande sätt, fig. 4. Avskärningsytan längs a—a
är 0,212 r2. På skarvlängden 6 d finnas normalt
16 kammar. Sammanlagda arean blir alltså
16 ’ 0,212 r21= 3,39 r2. Järnets area är nr\ varför
skärpåkänningen i kammarna är ca =0,93
U,Ut/
gånger järnets dragspänning, om någon friktion
ej medräknas. Genom att röret slås fast i
glödande tillstånd mot kallt kamjärn kommer efter
avsvalningen röret att pressas mot järnet med
stor kraft, varigenom friktionen mellan järn och
rör blir avsevärd.
Om skarvröret ej slås fast mot kammarnas
högsta punkt utan snett kommer kammarnas
avskärningsarea att bli mindre än vad ovan
beräknats. Vid 22,5° avvikelse är arean 90 % av
den maximala och vid 45° avvikelse 70 % (fig. 5).
Friktionskraften är däremot oförändrad. Håller
sig vinkeln inom måttliga gränser blir
hållfast-hetsnedsättningen således obetydlig.
Vikten av ett kamjärn med skarvlängden 35 d
uppgår till
1,03 -35 d -7,85 ~=222 d3
4
Vikten av röret vid /i—12 d och arean 40 %
större än kamjärnet uppgår till
12 d • 7,85 ’ 1,4 =104 ef
4
För att bilda sig en föreställning om rörskarvens
kostnad kan man jämföra en omlottskarv med
vikten 222 d3 med en rörskarv med vikten 104 d\
Även om man förutsätter, att rörets pris per kg
är något högre än kamjärnets och dessutom läg-
Fig. 5.
Avskärnings-arean som funktion
av vinkeln mellan
kammarnas och
hamringens plan.
ger till kostnaden för hopslagningen av skarven,
synes det sannolikt, att kostnaden för
omlott-skarven och rörskarven är av samma
storleksordning. Om ett större antal rörskarvar utföres i
följd blir möjligen rörskarvens kostnad mindre
än omlottskarvens.
Slutsatser
Undersökningarna visa, att man med en
rörskarv kan skarva kamjärn så att skarven blir
jämstark med kamjärnet och uppvisar ungefär
samma elastiska deformationer som detta. Röret
bör ha en sådan inre diameter att det med en eller
annan millimeters spelrum kan föras över
kamjärnet. Godstjockleken och stålkvaliteten bör vara
minst sådan att sträckgränsen nås samtidigt i
röret och i kamjärnet.
Om skarven tillverkas på så sätt, att ett glödande
rörstycke trädes över de kalla kamjärnens ändar
och med slägga slås fast mot kammarna, så att
dessa helt tränga in i rörgodset, bör rörlängden
vara 12 d. Provningarna visade att
hållfasthetsspridningen var liten. Rören sitta orubbligt fast
vid kamjärnen, varför någon risk för att de skola
lossna vid ovarsam behandling icke finnes. Om
därtill varje skarv besiktigas, så att smeden icke
frestas att slarva, bör säkerheten kunna anses
vara fullgod.
Fördelarna med denna skarvmetod i jämförelse
med omlottsskarven äro, att den blir jämstark
med kamjärnet, medan omlottskarven endast har
60-—75 % av järnets hållfasthet; vidare har den
ungefär samma elastiska deformationer som ett
oskarvat järn; ökat avstånd i sidled mellan
kamjärnen erfordras icke; slutligen har skarven liten
längd och kan icke rubbas vid gjutningen.
Kostnaden för de bägge skarvmetoderna synas vara
av samma storleksordning.
Närmast jämförbar med rörskarven torde den
svetsade skarven vara, där ju samma fördelar
gent emot omlottskarven uppnås. Rörskarven
torde emellertid vara avsevärt billigare än den
svetsade skarven och erfordrar icke specialvalsat,
svetsbart stål i kamjärnen.
Svensk Industrikalender 1946, utgiven av Sveriges
Industriförbund, Stockholm 1946, 1 339 s. 25 kr.
Detta är 28:e årgången av kalendern, vars branschregister
upptar ca 16 000 industriföretag och tillverkningsställen
och firmaregister över 4 000 företag, för vilka
upplysning lämnas om tillverkning, arbetarantal,
företagsledning osv. I den nu föreliggande upplagan har införts en
alfabetisk varuförteckning på engelska. r
Svenska Aktiebolag 1945/46, redigerad av Hans Fitger.
Norstedt & Söner, Stockholm 1946, 2 239 s. 45 kr.
Boken, som i år utkommer i sin 44 :e årgång, har år för
år ökat i omfång och upptar nu balansräkningar och
vinst-och förlustsiffror för närmare 5 000 bolag med minst
150 000 kr. aktiekapital. Arbetet är värdefullt icke blott då
det gäller soliditetsupplysningar utan också för den som
vill följa olika företags utveckling. Den redaktionella
uppläggningen är synnerligen överskådlig och praktisk. r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
