- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
308

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 23 mars 1946 - Vägbyggnad och trafik ur engelsk synpunkt, av Arne Bjelking - Vägbygge i Malacka, av Thorvald Ernulf - Bevattnings- och elkraftstationsanläggningar i USA, av E N - Mexikanska vattenkraftstationer, av E N

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

308

TEKNISK TIDSKRIFT

Vägbyggnad och trafik ur engelsk synpunkt. På
landsbygden skall trafiken kunna framföras med
säkerhet även vid hög hastighet, medan i samhällen, där det
gäller att utnyttja gatuutrymmet, trafiken skall kunna
flyta fram med jämn hastighet. Härför erfordras att olika
trafikslag skiljas från varandra och att korsningspunkter
förläggas i olika plan. Det är viktigare att ordna
korsningspunkterna än alt bredda vägarna, om man skall öka
de senares kapacitet.

I de flesta större städer uppstå de största
trafiksvårigheterna i centrum. Därför böra ringgator anordnas, vilka
leda genomgångstrafiken förbi centrum. I vissa fall kunna
flera ringgator erfordras. Ett utlåtande om dessa problem
utges inom kort av Ministry of War Transport.

På landsbygden är det bättre alt bygga nya vägar än att
bygga om äldre smala och krokiga, då de senare även
efter ombyggnad icke alltid bli förstklassiga ur
trafiksynpunkt, medan däremot den gamla vägens skönhet i
allmänhet försvinner. De äldre vägarna böra i stället
kvarligga som lokalvägar.

Såväl för nyanläggning som ombyggnad av väg böra
följande regler följas: olika trafikslag böra skiljas från
varandra; skilda körbanor böra anordnas; korsningar mellan
olika trafikslag i samma plan böra undvikas; olika
trafikströmmar böra gradvis inmatas i varandra i vissa punkter,
så att trafiken i minsta möjliga mån stores;
horisontalkurvor böra uppmjukas medelst lämpliga övergångskurvor;
parkeringsutrymmen böra anordnas utanför körbanorna,
så att all uppställning av fordon på körbanorna 0111 möjligt
undvikes; direkta utfarter till vägen böra förbjudas.

Vägar med endast körtrafik ("motorvägar") böra
planeras för en hastighet av 120 km/h, även om det kan
ifrågasättas, om en bilist skall kunna vänta sig att färdas med
högre hastighet än 95 km/h.

En tvåfilig väg bör utföras med en totalbredd av ca 28 m,
uppdelad i en 4,5 m bred mittremsa, två körbanor på
6,6 m på vardera sidan avgränsade med 0,3 m breda
kantstöd samt två 4,5 m breda vägrenar. Kantstöden utföras i
plan med körbanan och förses med beläggning i annan
färg än denna.

Horisontalkurvor böra utbildas med stora radier, helst
större än 900 m, och böra vid övergången till raksträckorna
uppmjukas genom inläggande av övergångskurvor.
Lutningen bör normalt icke överstiga 1 : 30 men kan i vissa
fall ökas till 1 : 20. Skevningen utjämnas på
övergångskurvans längd. Fria sikten skall vara minst 180 in.

Vägkorsningar böra förläggas i olika plan. Avståndet
mellan anslutande sidovägar bör icke understiga 8 km,
varjämte alla anslutningar böra utformas på enhetligt sätt.
Parkeringsutrymmen, 3,0 m breda och 30 m långa, skola
anordnas på ej alltför stora avstånd för att möjliggöra
för bilisten att stanna utan att behöva placera bilen på
körbanan. De böra placeras, så att sikten ej försämras,
och skola utföras på samma sätt som körbanan. Vid
utsiktspunkter m.m. anordnas större parkeringsplatser. Vid
bensin- och servicestationer, kaféer o.d. utbildas liknande
sidoutrymmen. Avsikten är, att inga fordon stående skola
behöva ta upp plats på körbanan.

Omsorg måste nedläggas på hårdgöringen. Intet större
misstag kan göras än att tro, att en god beläggning skall
kunna förbättra en dålig hårdgöring.

Vägen bör på bästa sätt inpassas i landskapet. Hänsyn
skall tas till de estetiska kraven, vilka vid en vägbyggnad
icke endast bestå i att plantera träd och buskar (J. Inst.
Automob. Eng. juni 1945). Arne Bjelking

Vägbygge i Malacka. Mellan Ternierloh och Maran i
Pahang-staten på Malacka har byggts en väg genom tät
tropisk urskog i en terräng, som består av höjder på
150—185 m samt lågt liggande, upp till 1 km långa
sumpmarker. Nederbörden i Malacka varierar mellan 1 900 och
4 000 mm/år i de låglänta områdena. Då det var
nödvändigt att få fram vägen mycket fort hann man inte göra

några noggranna undersökningar, utan man fick från
höjd-områdena, som rensats från skymmande träd, bestämma
den lämpligaste sträckningen. Nere i djungeln var det
sällan möjligt att se mer än 25 m i någon riktning.
Schaktningsarbetet utfördes med hjälp av bandtraktorer,
släpvagnar, bladplanerare och liknande maskiner. Djungeln
fälldes och rensades med D 7 och D 8 traktorer med
släpvagnar. Halvtransportabla krossverk användes och stenen
spreds med bladplanerare. För asfaltering av vägen
användes en 4 500 1 oljeeldad asfaltspridare.

Rör av upp till 1,2 m diameter användes som kulvertar,
broar intill 6 m längd byggdes med däck av timmer på
murade fästen och broar med större spann helt av
timmer. Den längsta bron var 48 m. En provisorisk bro med
18 m spann utfördes av trädstammar och 4" X 6"
däcksplankor. Den bar en D 7 traktor, som drog en fullastad
vagn, som vägde lit.
Schaktningen omfattade ca 1 miljon m3. Nästan alla
traktorförarna var ovana. Fyra traktorer, med vardera en
6 ni3 skrapa, transporterade 75 000 m3 jord en sträcka av
i medeltal 400 ni under den torraste månaden. De var i
arbete dygnet om.

Vägen var avsedd för en färdhastighet av 100 km/h på
bela sin sträckning. Den var 9 ni bred. Den asfalterade
delen var till en början 5 ni men breddades senare till 6 m
(Inst. Civil Eng. Struct. Paper nr 11). Thorvald Emulf

Bevattnings- och el kraftstationsanläggningar i USA.

Enligt uppgift av United States Bureau of Reclamation har
under 1944 bevattningsarbeten utförts för 98 820 ha nytt
land och bevattningen av 413 910 ha med otillräcklig
nederbörd ökats. Allt detta arbete utgör en del av
programmet för livsmedelsproduktionen under kriget. Mer än
1 600 000 ha, som tidigare varit öken, bevattnas nu av
dessa anläggningar. Den sammanlagda produktionen av
ett trettiotal kraftverk uppgår till 13 747 000 kWh.
Kapaciteten hos de nu installerade generatorerna är 2 440 MW,
en siffra som kommer att fördubblas, när de generatorer,
som ingår i olika utbyggnadsprojekt, kommer i drift. Den
21 km långa tunneln genom Klippiga bergens centrala
vattenledare fullbordades under juni månad 1944 och
håller nu på att kläs med betong. Tunneln leder vattnet från
bergskedjans västra sluttning till dess östra sida. Sedan
1902 har byrån byggt 179 dammar, varibland de tre största
betongdanimarna i världen. Dessa är efter betongvolymen
räknat: Grand Coulee, Shasta och Boulder dammarna.
Utom dessa dammar har byggts 8 250 km kanaler och
diken, 5 700 km tunnlar till en sammanlagd längd av 180
km, 3 700 km tuber, 14 220 broar, 7 000 km vägar och
56 000 km öppna och överbyggda kanaler. Shastadammen
i Kalifornien har kompletterats under 1944. Denna damm
är utförd av betong enligt valvbågsprincipen, den är 63 ni
hög, dess krön är 1 100 m långt och den har en total
betongvolym av 7,5 miljoner ni3. Kraftstationens två
generatorer är vardera på 75 000 kWh.

Under 1945 har Anderson Ranch-dammen färdigställts,
den största jorddamm, som någonsin utförts, med en höjd
av 135 m och ett 415 ni långt dammkrön. Dammens
vattenmassa är 7,5 miljoner m3. Denna vattenreservoar
kommer att bli av värde bl.a. för bevattning, skydd mot över
svämningar och produktionen av elkraft (Engineer 30 mars
1945). E N

Mexikanska vattenkraftstationer. Vid slutet av förra
året igångsattes en 31 000 kW
vattenkraftstationsanlägg-ning i Ixtapantongo och därigenom kommer knappheten
på kraft i Mexico DF att bli avhjälpt. Nya
anläggningar planeras som del i ett tvåårsprogram vid El Durazo
och vid Santa Barbara. När dessa äro fullbordade, förenas
de tre anläggningarna till en enhet, som utgör den första
stora elektriska kraftkällan, vilken tillkommit i landet
(Engineer 9 mars 1945). E N

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free