Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1946 - Befolkningsutvecklingen och industrins framtida tillgång på arbetskraft, av Gösta Ahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 mars 1946
3.317
striarbetarna avtar, tvärtemot vad som hittills
varit fallet. Anledningen till denna förändring är
främst den kommande bristen på folk i de yngre
åldrarna, där den kvinnliga yrkesverksamheten
är störst. En bidragande orsak är också, att
kvinnorna dras företrädesvis till andra
verksamhetsområden, handel, förvaltning osv.
Industriarbetaryrket är med andra ord inte så populärt bland
kvinnorna.
Det är emellertid inte bara de rent kvantitativa
förändringarna som är av betydelse.
Arbetarstammen kan nämligen lika litet som
befolkningen för övrigt undgå en allmän förgubbning. Denna
tendens är för övrigt inte ny. Som av fig. 8
framgår visade den sig redan under 1930-talet. År 1930
var den manliga arbetarstammen starkt
koncentrerad till de yngre åldrarna, 1940 hade det redan
skett en påtaglig förskjutning mot högre åldrar,
och 1960 kommer bilden sannolikt att vara
ungefär denna: en mycket stark ökning i de högre
åldrarna samtidigt med en minskning i de yngre.
Denna minskning är resultatet av den
förutnämnda "gropen" i 1945 års ålderspyramid (jfr fig. 2).
Ökningen i den yngsta åldersklassen är orsakad
av se senaste årens höga födelsesiffror.
För kvinnorna har inte gjorts något försök att
beräkna den framtida åldersstrukturen. Av fig. 8
framgår alltså bara fördelningarna 1930 och
1940. De är för övrigt praktiskt taget lika. I själva
verket är nog bilden lite missvisande, eftersom
det är svårt att från olika folkräkningar få
jämförbarhet då det gäller den kvinnliga
arbetskraften. Här framkommer knappast att antalet
kvinnliga arbetare ökat under 1930-talet.
Att bedöma den sannolika utvecklingen inom
de särskilda industribranscherna är av flera skäl
mycket vanskligt. Arbetskraftens fördelning på
olika branscher bestäms ju i hög grad av
konjunkturerna, vidare också av löneläget, den lokala
tillgången på arbetskraft, på bostäder osv. Men
en sak kan förtjäna framhållas på tal om
åldersstrukturen. Man kunde vänta sig, att de
branscher, som visar den starkaste expansionen, ock-
Fig. 7. Manliga
industriarbetare
1910—1960.
x/O3
Fig. 8. Industriarbetarnas åldersfördelning 1930—1960.
så skulle ha de största möjligheterna att hålla
tillbaka en förgubbning. De hittillsvarande
erfarenheterna visar emellertid att så knappast är
fallet, åtminstone inte inom metallindustrin, som
under 1930-talet visade den största ökningen,
både absolut och relativt sett. Nyrekryteringen
inom denna bransch skedde nämligen till stor del
genom övergång från andra industrigrupper av
medelålders och t.o.m. äldre arbetare. Fortsätter
utvecklingen på samma sätt, blir inte
åldersfördelningen inom metallindustrin gynnsammare än
inom övriga branscher.
Av ovannämnda framgår, att
befolkningsutvecklingen uppdrar en snäv gräns för en fortsatt
ökning av industrins arbetarstam. Man kan
knappast räkna med, att antalet arbetare kommer att
tillväxa med mer än ca 5 % under det närmaste
årtiondet. Under 1930-talet var siffran drygt tre
gånger så stor. Man måste med andra ord räkna
med en stark åtstramning i nyrekryteringen.
Samtidigt sker ofrånkomligen en förskjutning mot
högre åldrar, som måste återverka på såväl
arbetskraftens genomsnittliga kvalitet som dess
rörlighet.
Frågar man sig slutligen vad den begränsade
tillströmningen av arbetskraft kan betyda för
industrins produktionsvolym, så kan det vara
lämpligt att som bakgrund välja utvecklingen
mellan de bägge högkonjunkturåren 1929 och
1939. Under denna tioårsperiod ökade
produktionen med ca 68 %, och den åstadkoms till ungefär
lika delar av dels en ökning i arbetarantalet, dels
en ökning i produktionen per arbetstimme. Antar
man, att produktionen per arbetstimme fortsätter
att öka i samma takt som tidigare, under det att
arbetarstammen bara ökas med ca 5 % per
årtionde, så innebär det, att industriproduktionen
kan väntas öka med inte fullt 40 % under samma
tid. Det skulle med andra ord betyda, att
tillväxttakten i industriproduktionen går ned till mindre
än tre femtedelar av vad den var under tiden
närmast före kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>