Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1946 - Medicinska synpunkter på industrins rekryteringsproblem, av Sven Forssman och Axel Ahlmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 mars 1946
3.323
som bör ställas på arbetare utsatta för stendamm
eller bly. När det gäller giftiga ångor eller gaser
vill läkaren därför veta, vilka ämnen som
förekommer på arbetsplatsen. På en person, som
arbetar i kvicksilverhaltig miljö, bör man t.ex. ställa
mycket höga krav beträffande den nervösa
konstitutionen, då man eljest kan få mycket stora
svårigheter att vid en ifrågasatt förgiftning kunna
avgöra om det rör sig om en förgiftningsbild eller
om symtomen har en annan orsak. Många
lång-dragna försäkringsmål skulle säkerligen bli helt
onödiga om de skadade före anställningen blivit
undersökta i sådana avseenden.
Många ämnen inom industrin ger anledning till
överkänslighetssjukdomar. Personer, som är
sysselsatta med sådana ämnen, bör, som tidigare
nämnts, icke ha anlag för dylika sjukdomar.
Genom en undersökning kan läkarna i vissa fall
avgöra om sådana anlag finnes eller inte och
därigenom förhindra att olämpliga personer anställes.
Allt efter som den kemiska industrin utvecklar sig
här i landet kommer vi att få allt flera problem
av just denna karaktär. Erfarenheten har också
visat, att många sjukdomsfall har inträffat, som
hade kunnat undvikas om läkaren för det första
känt till vad man sysslat med på fabriken och
för det andra känt till att dessa ämnen kunnat
utbilda överkänslighet.
Till denna genomgång av arbetsplatsens
medi-cinsk-hygieniska status måste man även foga
frågan om en del inflytanden, som påverkar
ämnesomsättningen. Läkaren vill här veta om
måltiderna intas i hemmet, om man kan få lagad
mat på arbetsplatserna, om ev. medtagen mat
kan uppvärmas och slutligen hur många
måltidsrasterna är och hur de är fördelade på dygnet.
Dessa förhållanden är av den största betydelse
för frågan om en person med tidigare
matsmältningsrubbningar kan rekommenderas ett visst
arbete.
Förutom de ovan nämnda speciella
förhållandena på arbetsplatsen finns det emellertid även
allmänna hygieniska risker, som medför att en
medicinsk kontroll blir av värde. Dessa risker
betingas väsentligt av den ansamling av många
personer, som sker på arbetsplatserna, och som
medför en lättare spridning av
infektionssjukdomar. Rekryteringen har härvid värde av en
hälsokontroll framför allt gentemot tuberkulos.
En röntgenologisk kontroll av lungorna vid
anställning är därför också anordnad av många
industrier med resultat att ett stort antal
smittsamma fall av tuberkulos, som annars kunnat
ge anledning till sekundärfall, kunnat hänvisas
till sanatorium.
Av vad som ovan framhållits bör betydelsen av
en läkarundersökning vid anställning ha
framgått. Undersökningen bör utföras av
vederbörande industriläkare, som känner till arbetets
påfrestningar. Denne läkare bör också väl känna
till vilka arbetsformer det är möjligt att anvisa
en sökande, som är defekt i något avseende.
Hälsokontrollen omfattar bl.a. genomgång av
tidigare sjukdomar och en noggrann medicinsk
undersökning med särskild hänsyn till de
speciella krav, som arbetet kommer att ställa på den
sökande. Arbetare, som inte lämpar sig för
avsett arbete, bör av läkaren föreslås att erhålla
annat arbete.
Vad kan man då vinna med en noggrann och
ibland tidsödande läkarundersökning vid
nyanställningen? Man kan för det första avvisa
personer, som är så sjuka att de icke bör arbeta,
t.ex. personer med tuberkulos i aktivt stadium,
med hjärtfel, ledgångsreumatism och njurskador,
vidare personer — särskilt minderåriga — med
allmän klenhet, blodbrist och nedsatt synförmåga,
för att nu nämna de kanske vanligaste
kassa-tionsorsakerna. Vidare kan läkaren — vilket
särskilt i dessa tider av svår personalbrist är av
betydelse — föreslå lämpliga arbetsuppgifter för
sökande med smärre defekter, som utan
läkarundersökning kanske hade avvisats.
Undersökning vid nyanställning gör det också mycket
lättare för läkaren att kunna bedöma sedermera
framkomna önskemål om arbetsbyte för
personer, som av olika medicinska skäl inte orkar följa
med det arbete de tilldelats. Genom att han så
att säga har ett utgångsvärde på vederbörandes
hälsotillstånd, kan han på ett helt annat och mer
tillfredsställande sätt bedöma de ofta kinkiga
frågeställningar, som härvid uppkommer.
En omständighet, som gör, att det nu är svårt
att genomföra läkarundersökningarna i den
utsträckning man skulle vilja, är den nuvarande,
på många arbetsställen hastiga omsättningen av
personalen. Många gånger kommer de ej att
stanna så länge i ett arbete att en noggrann
undersökning av deras lämplighet eller olämplighet
är motiverad. Såsom redan ovan berörts är det
vidare en svårighet för läkarna att avgöra om
den sökande lämpar sig eller ej — även om
undersökningen är ytterst noggrann. Här skulle det
vara av värde att nyanställda erhöll en
prov-tjänstgöring, som till sin längd kunde variera
med hänsyn till arbetets art. Ett effektivt
utnyttjande av de medicinska kunskaper, som redan nu
förefinns, skulle emellertid vara av mycket stort
värde och ett ytterligare samarbete mellan
arbetsledning och läkare i denna fråga kommer
säkert att bli fruktbringande. Enligt en nyligen
företagen utredning läkarundersökes endast
omkring en fjärdedel av de nyanställda inom vissa
svenska industrier. Vi har säkert mycket att vinna
på att en ökning här sker. Genom att läkarna
utnyttjas mera för detta arbete kommer också
deras speciella kunskaper i rekryteringsfrågorna
att så småningom öka, vilket allt är till gagn för
såväl hälsotillståndet på arbetsplatserna som
arbetsresultatet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
