Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1946 - Deltidsarbete och indsutriellt hemarbete, av Matts Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
TEKNISK TIDSKRIFT
Lönesättning och anställningsvillkor
Lönesättningen för den deltidsanställda
personalen har synbarligen icke uppställt några
större problem. Lönen utgår i proportion till
arbetstiden med utgångspunkt från den lön, som
tillämpas för heltidsanställda med liknande
arbetsuppgifter. I fråga om deltidsanställda
kroppsarbetare utgår regelmässigt lön enligt gällande
kollektivavtal för det antal timmar, som
deltidsarbetet omfattar. I fråga om deltidsanställda i
tjänstemannaställning, för vilka kollektiva
löneavtal inte gäller, bestämmes lönen efter individuell
överenskommelse mellan arbetsgivaren och den
deltidsanställda, varvid den gängse lönen för
heltidsanställd arbetskraft tjänar som norm. Det
förefaller dock, som om den rådande bristen på
arbetskraft lett till att lönen till deltidsanställda
tjänstemän kommit att ligga något högre än den
lön, som skulle utgå, därest lönen sattes i direkt
proportion till den avkortade arbetstiden. Det har
från olika håll uppgivits, att arbetssökande till
deltidstjänster gör anspråk på löner, som i varje
fall närmar sig lönen för heltidsanställd
arbetskraft.
Beträffande de allmänna anställningsvillkoren
tillämpas regelmässigt kollektivavtalens
bestämmelser för deltidsanställda kroppsarbetare.
Avtalens regler om uppsägningstid och
sjukvårdsförmåner tillämpas också på de deltidsanställda.
Däremot synes det vara regel, att de
åldersunderstöd, som utgår vid många företag antingen
direkt från företagen eller via särskilda
pensionskassor, inte utgår till den deltidsanställda
personalen. Deltidsanställda i
tjänstemannabefattningar erhåller, i varje fall inom industrin, ofta
samma allmänna förmåner som den
heltidsanställda personalen, dock att de som regel icke
anslutes till SPP eller annan
försäkringsinrättning eller erhåller pension från företagen. Vid
en del företag tillämpas mera restriktiva
bestämmelser, så att sjukförmåner inte utgår till
deltidsanställda. Semesterlagen gäller även för
deltidsanställd personal. När semesterlagen såsom
förutsättning för rätt till semester uppställer
kravet på 16 dagars arbete per månad, har man
härmed inte föreskrivit, att det arbete, som utföres
under dagen, skall ha viss omfattning. En
deltidsanställd arbetstagare, som en viss dag anlitas för
utförande av ett arbete, kan följaktligen räkna sig
tillgodo denna dag för kvalificering till semester,
hur litet antal timmar han än är i arbete under
dagen. Även om deltidsanställningen har
karaktär av bisyssla, berättigar den enligt den nya
semesterlagen till semester.
Några företag har för erhållande av
deltidsarbete uppställt särskilda villkor. Sålunda har
man vid ett stort verkstadsföretag i Stockholm,
där kvinnlig personal sysselsättes på deltid,
föreskrivit, att den deltidsanställda arbeterskan för
det första skall ha barn under 8 år samt för det
andra vara bosatt inom ett avstånd av ca 3 km
från fabriken. Vid ett annat företag har man
stipulerat, att kvinnliga kontorsbiträden, som ingått
äktenskap och som varit anställda såsom
ordinarie minst tre år, efter bolagets prövning kan
erhålla deltidsanställning. Villkor av detta slag
leder in på ett spörsmål, som åtskilliga företag
ställts inför. Särskilt inom industrier, där
kvinnlig arbetskraft sysselsättes i betydande
utsträckning, har man inte vågat sig på deltidsarbete
därför att man fruktat att de Tie/tidsanställda
kvinnorna vid företaget då kommer att kräva
deltidstjänst i stor omfattning. Genom att
uppställa rätt snäva villkor för rätten att erhålla
deltidsarbete, av den typ som jag här givit exempel
på, borde det vara möjligt att undgå dessa risker
och införa deltidsarbete i viss omfattning, utan
att detta behöver medföra några icke önskvärda
konsekvenser.
Erfarenheter
Av särskilt intresse är de erfarenheter från
deltidsarbetet, som de företag har gjort, som hittills
praktiserat denna anställningsform.
Fördelarna kan sammanfattas i följande sju
punkter:
deltidsarbetet gör det möjligt för företagen att
utnyttja arbetskraft, som eljest inte står till
arbetsmarknadens förfogande. Det är klart, att det
är denna synpunkt, som i det rådande
arbetskraftsläget har varit den, som vägt tyngst på
deltidsarbetets kreditsida;
deltidsarbetet möjliggör en i förhållande till
ar-betsvolymen riktig avvägning av personalstyrkan.
Denna synpunkt har särskilt framhållits från
företag med varierande arbetsbelastning, främst
detaljhandelsföretag. Den högsta
besöksfrekvensen i butikerna inträffar dels under lunchtiden,
vanligen mellan kl. 12 och 14, dels under vissa
veckodagar, fredagar och lördagar, därför att
avlöningsdagen inom flertalet fack alltjämt är
förlagd till fredagarna och husmödrarnas inköp
koncentreras till dessa dagar. Med hjälp av
deltidsanställda kan företagen möta dessa
toppbelastningar;
de deltidsanställda representerar en reserv, som
vid behov kan rycka in vid frånvaro på grund av
sjukdom, olycksfall, semester o.d. bland den
heltidsanställda personalen;
i den mån heltidsanställd personal övergår till
deltidsanställning i stället för att helt upphöra
med förvärvsarbete, får företagen fortsatt nytta
av den utbildning och erfarenhet, som de
anställda vunnit i företagets tjänst;
i vissa fall har deltidsarbetet visat sig medföra
högre arbetsintensitet än heltidsarbete. Det har
exempelvis varit fallet vid arbeten av mycket
enformigt slag, t.ex. kvittoskrivning, och arbeten,
som ställer särskilt stora krav på arbetstagarens
uppmärksamhet. Ett sådant arbete, som med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
