Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1946 - Deltidsarbete och indsutriellt hemarbete, av Matts Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
TEKNISK TIDSKRIFT
medför allvarligare olägenheter, kan utföras på
deltid utan att skiftgång behöver tillgripas. Inom
exempelvis textilindustrin kan man peka på
sådana arbetsuppgifter som rullning och spolning,
syning, granskning av vävnader, tyglagning och
sådant. Arbeten som utföres mot lag- eller
gruppackord kan helt naturligt inte utföras av
deltidsanställda.
Vad kontorsarbetet beträffar kan för det första
sådana arbeten sättas på deltid, som utförs
på kontorsmaskiner, bokföringsmaskiner,
stansningsmaskiner, adressmaskiner etc. under
samma förutsättning som i fråga om manuellt arbete
på fabriken, dvs. genom anordnande av korta
skift. För det andra kan på kontoren arbeten av
rutinmässig karaktär såsom sorterings- och
räkningsarbeten, utskrivning av fakturor, enklare
maskinskrivningsarbete utföras av
deltidsanställda utan att skiftgång nödvändigtvis behöver
användas. För det tredje kan vissa mer
kvalificerade arbeten med varierande arbetsvolym utföras
på deltid, såsom stenografi och maskinskrivning.
Korrespondenter och stenografer är t.ex. ofta
dåligt sysselsatta på förmiddagarna, innan posten
blivit öppnad och genomgången. Slutligen finns
det på kontoren en hel del arbeten, som faller
utanför den vanliga arbetsrutinen och som inte
är av den omfattning, att de i och för sig kräver
heltidstjänst. Jag tänker här främst på arkiv-,
statistik- och biblioteksarbeten.
Hämmande faktorer
Utrymmet för deltidsanställda inom industrin
är som synes ganska betydande och medger en
väsentlig utökning av det nuvarande antalet
deltidsanställda. Bristen på arbetskraft har också
medfört en förskjutning i företagens syn på denna
anställningsform. Den enbart avvisande
inställning, som Kvinnoarbetskommittén kunde
konstatera 1938, har avlösts av ett positivt intresse.
Även de anställdas attityd mot deltidsarbete har
förändrats sedan tiden före kriget. Ingen kan nu
på allvar göra gällande, att deltidsarbete för gifta
kvinnor skulle medföra en tendens till en allmän
nedvärdering av den kvinnliga arbetskraften.
Befolkningsutvecklingen och löneutvecklingen på
den kvinnliga arbetsmarknaden har gjort denna
synpunkt alldeles föråldrad. Om alltså
opinionsläget i dag hos parterna på arbetsmarknaden är
gynnsamt för en ökad tillämpning av
deltidsarbete, föreligger emellertid en del hämmande
faktorer, som jag här i största korthet skall
antyda.
Även med deltidsarbete krävs tillsyn över hem
och barn under de timmar, då arbetet pågår.
Tillgången på barnkrubbor i närheten av
arbetsplatsen eller på hemhjälp är därför ofta en
förutsättning för att en gift kvinna över huvud taget
skall kunna åta sig deltidsarbete. De större
företagen har i allmänhet sökt lösa barnkrubbsfrågan
genom inrättande av särskilda daghem eller
barn-trädgårdar för den anställda personalens barn.
De deltidsanställda kvinnorna bör givetvis få
disponera företagens barnkrubbor för sina barn
under de timmar deltidsarbetet pågår. På många
håll har det emellertid ännu inte varit möjligt
att lösa barnkrubbsfrågan och där är tydligen
inte heller möjligheterna att utnyttja de gifta
kvinnornas arbetskraft lika stora.
Hemhjälpsfrågan borde rimligen kunna lösas för den
deltidsarbetande husmodern genom en effektiv
hemhjälpsförmedling, byggd på en registrering av
personer i orten, som vill åta sig några
timmars hushållsarbete. De försök, som från privat
håll gjorts att lösa den frågan på olika platser
har inte alltid varit så lyckliga. De ordinarie
arbetsförmedlingsorganen har här en betydelsefull
uppgift. För många gifta kvinnor är emellertid
frågan om de skall ha förvärvsarbete inte bara en
hemhjälps- utan också en skattefråga. Såsom
familjebeskattningen är utformad, gör den utan
tvekan stora grupper av gifta kvinnor
ointresserade av förvärvsarbete. Den ökning av familjens
samlade inkomster, som hustruns arbete kan
medföra, blir så obetydlig, att den inte uppväger
de kostnader och obehag, som kan vara förenade
med hennes förvärvsarbete utom hemmet. En
reform av familjebeskattningen blir därför i dagens
läge särskilt angelägen.
Hemarbete
Åtskilliga av de problem, som möter vid
deltidsarbete, försvinner helt i fråga om hemarbetet.
Industriellt hemarbete har tidigare varit mera
utbrett än nu. 1912 fanns det i det närmaste 30 000
hemarbetare i Sverige. År 1942 uppgick antalet
hemarbetare till ca 15 000, varav flertalet, ca
10 000, fanns i textil- och beklädnadsindustrin.
Inom vissa distrikt, exempelvis Sjuhäradsbygden,
har hemarbetet mycket gamla traditioner.
Anledningen till att denna arbetsform kommit att få så
stor utbredning där är främst den, att
jordbrukarfamiljerna i denna karga trakt hade behov av
extraförtjänster samtidigt som familjens
arbetskraft var bunden till jordbruket. Det var långt
till industriorterna, och arbete i fabrikerna var
därför en omöjlighet. Den enda maskinella
utrustning som behövdes var som regel en vanlig
symaskin, som ju finns i alla hem. Den starka
mekaniseringen av textil- och
konfektionsindustrierna på senare år har emellertid lett till att
denna form av hemarbete successivt minskats.
På senare tid har emellertid uppstått en ny typ
av hemarbete, genom att arbetsgivarna försöker
tillgodogöra sig den reserv av arbetskraft, som
inte är tillgänglig för arbete i fabrikerna men som
finns i hemmen. Inom textilindustrin har man
exempelvis överflyttat en del arbetsuppgifter till
hemmen, t.ex. tyglagning och noppning. Man har
för dessa arbetsuppgifter sökt erhålla gifta kvin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
