- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
353

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 6 april 1946 - Electric Power Stations, av Carl E Söderbaum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 april 1946

353

ser man på en bild en kylareuppställning, som är ganska
originell. Väggpartiet är nämligen utbildat som en skorsten
och i denna är sedan kylbatterierna inställda. Härigenom
uppnår man förbättrat, naturligt drag.

En liten detalj, som har sin praktiska betydelse, är ett
tittglas ovanför det nedre membranet i transformatorns
explosionsrör, så att man får ständig kontroll på, om det
nedre membranet är helt.

Reaktorer användes tydligen i betydligt större
utsträckning än hos oss för kortslutningsströmmarnas begränsning,
varför man återfinner dem i kopplingsschemana mellan
samlingsskenesektionerna.

Intressant är uppgiften, att oljan i transformatorerna icke
slammar om man håller temperaturen under 70°C. Det är
klart, att denna temperaturgräns måste ställa sig olika vid
olika oljor och vidare frågar man sig om det är toppoljans
temperatur, som är avläst, eller om det är lindningens. Till
jämförelse kan nämnas, att vid Trollhätte Kraftverk en
transformator, som varit i drift i 22 år och som hade en
maximitemperatur under denna tid av 56°C på toppoljan,
var fullkomligt fri från slamavlagringar. Vid denna
transformator kan man räkna med en koppartemperatur
av 75°C.

Tydligen är elektrikerna i England i händerna på
försäkringsmännen. Om transformatorer står nämligen, att
en del försäkringsbolag föreskriver, att oljan skall provas
en gång varje år, under det att andra försäkringsbolag
föreskriver, att locket på transformatorn skall lyftas för
inspektion med samma tidsintervall. Våra erfarenheter
tyder närmast på, att den grundligare inspektionen icke
skulle behöva göras oftare än vart 10:e till 15:e år.

De kapslade ställverken har utan tvivel satt sin prägel
på hela ställverksbyggandet. Utomhusställverk
förekommer också i relativt liten omfattning.

I kontrollrummen fäster man sig vid, att miniatyrschemat
i regel sitter ovanför instrumenttavlorna. Detta har den
fördelen, att schemat framträder betydligt bättre.
Lägesindikeringarna måste då göras automatiskt. Nackdelen är
naturligtvis att man vid utförande av kopplingar icke får
det stöd vid utväljandet av manöverkopplare, som ett på
instrumenttavlan inlagt schema ger.

I fråga om reläer och skyddsanordningar framträder en
del olikheter mot vår standard. Till att börja med kan
man konstatera, att för generatorer användes, förutom
huvudströmbrytare och avmagnetiseringsbrvtare, även en
nollpunktsbrytare. Detta sammanhänger med, att man
tydligen använder små nollpunktsmotstånd, som släpper fram
strömstyrkor av ca 400 A storlek. Om maskinen kopplas
bort automatiskt av reläerna på grund av inre fel, bryter
man alltså även jordförbindelsen med denna
nollpunktsbrytare. Hos oss har man efter ingående försök
konstaterat, att man måste hålla nere jordströmmarna på
maskinerna till ca 10 A, för att icke riskera, att plåten skall bli
förstörd vid ett överslag. På grund därav har man stora
motstånd, som begränsar strömmen till denna styrka. Man
har då ingen anledning att vid fel koppla bort
jordmotståndet, utan man har i stället ordnat så, att maskiner,
som under drift går utan jordmotstånd, vid frånslagning
av brytaren automatiskt anslutes till detta motstånd.

Två olika typer av avmagnetisering anges som engelsk
standard. I ena fallet bryter man generatorns rotorström
med en likströmsbrytare, som saknar magnetisk blåsning.
Brytaren drar då ut en ljusbåge, som så småningom
slocknar. Den långsamma brytningen av strömmen skall
garantera, att spänningsstegringen i rotorlindningen icke blir
farlig. I det andra fallet kortsluter man rotorns släpringar.
Samtidigt inkopplar emellertid en annan pol av brytaren
ett motstånd i serie med mataren. Hos oss har
utvecklingen gått över "Schwingungsentregung" fram till den
enkla kopplingen med urladdningsmotstånd, som
inkopplas när fältkretsen brytes. Denna koppling har uppvisat
bättre resultat än övriga kopplingar, sedan man infört
spänningsberoende urladdningsmotstånd.

Engelsk praxis tycks vara, att i
strömtransformatorled-ningarna använda både motstånd och säkringar. Detta
förefaller oss något främmande. Som exempel kan
nämnas, att man vid differentialreläer sätter in motstånd på
den sida av reläerna, där de kortaste ledningarna sitter,
för att uppnå en utbalansering. Hos oss gör man ju i
stället så, att man dimensionerar de längre tilledningarna
kraftigare. Ett exempel på användning av säkringar kan
även framhållas i fråga om differentialreläerna. Där sätter
man in säkringar i tilledningarna från den ena
strömtrans-formatorgruppen. Vid mycket stora överströmmar smälter
säkringarna och strömmarna från den andra
strömtrans-formatorgruppen kommer då differentialreläerna att
arbeta som överströmsreläer.

För att säkerställa fasningen av generatorerna
rekommenderas två system. Vid det ena systemet har man en
vakt, som endast tillåter tillslagning av brytaren vid
faslikhet. Det blir alltså en halvautomatisk fasning. Vid det
andra systemet använder man extra lågt inställda
maximalreläer (25 % av normalströmmen), som endast är i
funktion under fasningen och som momentant löser ut
huvudströmbrytaren.

Bland de använda reläsystemen fäster man sig vid
"Leakage to frame protection". Där gör man helt enkelt
så, att man ställer upp t.ex. ett kapslat ställverk på
betong, varigenom en viss isolering uppnås. I
jordförbindningen insätter man sedan en strömtransformator med
relä. Samma anordning användes även vid separat
uppställning av strömbrytare och transformatorer. Reläet får
givetvis utlösa alla brytare, som kan mata in till
apparaten i fråga. Med våra jordfelsreläsystem, som synes vara
mera systematiskt genomarbetade, torde detta icke vara
någonting att reflektera på.

Som belysning har man börjat införa färgade neonrör,
för att uppnå dekorativa effekter. Det talas vidare om
fönsterlösa hus, som endast använder dagsljus i
personalrum och kontrollrum. Speciellt för ställverk ansluter
man sig gärna till denna tanke. Där har man redan tidigare
kommit underfund med fönstrens olämplighet för
ventilationsändamål och man måste i alla fall använda
nödbelysning. I dessa utrymmen skall vidare folk normalt icke
uppehålla sig.

Kapitlet om byggnadskostnaderna innehåller många
intressanta uppgifter. Här kan endast plockas fram några
enstaka siffror. Kostnaden för en 300 MW ångcentral
uppges i en kalkyl till 312 kr/kW. Avskrivningstiderna har
bestämts till 60 år för tomten, 30 år för byggnaderna och
20 år för maskineriet. Vid en räntesats på 5 % ger detta
en kapitalkostnad per år för 300 MW stationen av
ungefär 20 kr/kW. Vid en belastningsfaktor av 50 % skulle
produktionspriset bli:

d/kWh

kapitalkostnader . . . 0,06

kol och aska............0,14

löner ..........................0,03

reparationer ............0.028

oljor m.m..................0 004

administration .... 0,02

summa 0,282 —2,12 öre/kWh

Vid 100 % belastningsfaktor skulle man nå optimum
med 0,23 d/kWh, dvs. 1,72 öre/kWh. Även om dessa
siffror inte avser någon bestämd station torde de dock
ge en någorlunda riktig bild av de engelska
förkrigsför-hållandena. I kalkylen har man räknat med en
förbrukning av 0,68 kg/kWh kol och ett kolpris av 15 sh/t.
År 1944 steg kolpriset till 34 sh/t, men i gengäld hade den
specifika förbrukningen av kol sjunkit, samtidigt som de
normala räntesatserna blivit lägre. Då enligt miss Haslet
den normala energiavgiften i bostäderna år 1945 uppgick
till 3,75 öre/kWh, förstår man, att det behövs rationali-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free