Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 13 april 1946 - Frederick Samuelson †, av Manne T Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
TEKNISK TIDSKRIFT
Frederick Samuelson †
Tisdagen den 2 april skulle Frederick
Samuelson ha fyllt 80 år och han skulle då ha
uppvaktats av talrika vänner i Sverige, Brittiska
Imperiet och Nordamerikas Förenta Stater.
Även om Samuelson, som efter att ha lämnat
Sverige vid 21 års ålder blev engelsk medborgare
år 1915, icke var känd i vidsträckta svenska
ingenjörskretsar synes det väl motiverat att hans
minne ägnas en hyllning i denna tidskrift med
anledning av hans frånfälle den 21 januari 1946
i Rugby i England, den stad till vilken hans i
England och USA mycket uppskattade tekniska
verksamhet hade varit förlagd sedan 1897.
Efter praktiska och tekniska studier i Sverige
reste han 1887 till England som stipendiat och
anställdes da som så många andra svenska
ingenjörer hos Maxim—Nordenfelt, som då var
sysselsatta med att utexperimentera sin
kulspruta, flygmaskiner och Corditmotorn. Han
övergick redan 1889 i Vickers Ltd:s tjänst under
bortåt tio år och anställdes i maj 1897, då 31 år
gammal, som ritkontorschef vid British Thomson
Houstons verkstäder i Rugby. Som ritkontorschef
där blev ban en av pionjärerna för
vidareutvecklingen av ångturbinen som den förhärskande
ångmotorn vid ångkraftstationer. Han
organiserade upp turbinavdelningen hos BTH som dess
chef från 1903 och fortsatte denna verksamhet
tills han lämnade den aktiva tjänsten i juni 1939.
Dessförinnan hade han 1934 blivit hedrad med
medlemskap av BTH:s styrelse, varifrån han
avgick i mars 1941. De senare åren var han
dessutom konsulterande ingenjör för bolaget.
De första turbiner som under hans
ritkontors-chefstid konstruerades voro Curtis-turbiner med
vertikal axel upp till 500 hk. Samuelson insåg
emellertid, att endast den horisontella turbinen
skulle ha framtiden för sig och blev en av ledar-
na för utvecklingen hos de företag som byggde
Curtis-turbiner. Den första horisontella
Curtis-turbinen synes ha byggts 1907 och den första för
större kraftbelopp, 5 000 hk och högre ångtryck
och ångtemperatur, år 1911. Hans idéer om
ångturbinens utveckling publicerades i The Electrician
1913 under titeln "Possible Economies by the Use
of High Pressure Stecim". Denna utveckling
fortsattes senare av Samuelson efter introduktion
av-reaktion i huvuddelen av turbinsystemet intill de
största turbiner, för 75 000 kW, som byggts i
England, t.ex. de för Barking Power Station år
1930. Samuelson fick 1928 ett utomordentligt
hedersamt uppdrag av Detroit Edison Co. att för
Delray Power Station bygga en turbin för
osedvanligt hög ångtemperatur, 545°C. Driftresultatet
var mycket gynnsamt och bekräftade
Samuelsons utomordentliga egenskaper som
konstruktör. När utvecklingen av reaktionsaggregatet
påbörjades i England under Frank Whittles ledning
fick Samuelson i uppdrag att konstruera det första
aggregatet, och hans samarbete med uppfinnaren
och Air Ministry avbröts först med att ban
lämnade den aktiva tjänsten år 1939. Den första
flygningen med ett av BTH byggt reaktionsaggregat
ägde rum i början av 1941. Det är alldeles visst,
att Samuelsons konstruktiva talang i hög grad
bidrog till reaktionssystemets utveckling.
Samuelson var ordförande i Rugby Engineering
Society åren 1905 till 1906 och föredrog vid
tillträdet av ordförandeskapet "Notes ön the Curtis
turbine". Han invaldes till ordinarie ledamot av
Institution of Mechanical Engineers 1915 och var
dess styrelsemedlem under 1930—1935. Under
1930—1931 var ban dessutom ordförande för
Midland-sektionen av nyssnämnda sällskap. Han
publicerade under denna tid "High Pressure
Steam cmd other Means for Increasing the
Eco-nomy of the Steam Engine" samt senare "The
Use of Mercury for Power Production" och
"Lubrication of Journal Bearings witli a Water
Base Lubricant". Han visade ett utomordentligt
stort intresse för Svenska Ingenjörssällskapet
i Storbritannien och var dess ordförande åren
1926—1928. Han var dessutom medlem av The
British Delegation inom International Steam
Table’s Committee från dennas start och av
ångkraftssektionen av British Electrical and Allied
Industries Research Association.
Det torde vara ett riktigt omdöme om hans
insatser när tidskriften Engineer i sin nekrolog
säger, att han var känd och uppskattad av
ång-turbinkonstruktörer och användare av
ångturbiner över bela världen. Samuelson förblev hela sitt
liv en svensk och en dalkarl, och de som kände
honom kommer alltid att minnas den fasta och
vänliga blicken och hans levande intresse för all
ingenjörsverksamhet inom de områden ban var
verksam och för dem som bidrog till dess
utveckling. Manne T Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
