Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 20 april 1946 - Ny fackredaktör, av Clas Sparre - TNC: 8. Mätfel, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1946
411
Ny fackredaktör
mm ^^m
Sedan civilingenjör Bertil Björkman på grund
av ändrade arbetsförhållanden måst avsäga
uppdraget att vara fackredaktör för flygteknik, har
Avdelningen för Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik i hans ställe utsett flygingenjören av första
graden Lennart E:son Falk.
Ären 1926 och 1927 mariningenjörselev blev
denne 1928 som praktikant vid AB Flygindustri
intresserad av flyg, och detta intresse kom att
bli livsbestämmande. Civilingenjörsexamen avlade
ban 1934. De senaste tio åren i Flygvapnets tjänst
har Falk, särskilt under de år han för vapnets
räkning tillbragt vid in- och utländska
flygindustrier, tillägnat sig en vidsträckt erfarenhet inom
sitt fack. Falk är sedan ett år tillbaka chef för
flygplanbyråns industri- och kontrollsektion i
Flygförvaltningen. Hans redaktörskap i Teknisk
Tidskrift torde bli värdefullt. Clas Sparre
TNC
8. Mätfel
Mätdonsnomenklaturen avslutas här med några allmänna
termer som hör samman med mätfel och därav
föranledda åtgärder.
mätfel, fel i okorrigerat mätresultat; räknas positivt när
mätvärdet (med hänsyn tagen till tecken) är för högt, i
motsatt fall negativt; kan vid mätdon med visning
uttryckas antingen i visningsenheten eller i mätstorhetens
enhet, och vilketdera fallet som avses måste särskilt
omtalas eller får framgå av den angivna enheten
Anm. Mätfelet, som i regel varierar med visning och
av-läsningstillfälle, är sammansatt av fel som härrör från
mätdonet självt (se mätdonsfel), från mätdonets
omgivning (se störningsfel), eller från den person som mäter
(se avläsningsfel); det kan ur annan synpunkt vara
systematiskt, dvs. lagbundet återkommande vid upprepning av
mätningen, eller tillfälligt, dvs. icke på sådant sätt
återkommande.
mätdonsfel, mätfel som beror på själva mätdonet, t.ex.
på felaktig gradering, friktion, glapp; kallas även inre fel,
i tillämpningsfall instrumentfel, mätarfel osv.
Anm. Mätdonsfelet liar — liksom andra mätfel —
generellt en systematisk del, som återkommer lagbundet vid
upprepning av mätningen, och en tillfällig del, som icke
återkommer på sådant sätt.
störningsfel vid mätning, mätfel som beror på störning
från omgivningen, t.ex. av magnetiska fält, strålning;
kallas även yttre fel
visningsfel (icke: felvisning) vid mätning, summan av
mätdonsfel och störningsfel
avläsningsfel vid mätning, den del av mätfelet som beror
på svårigheten att avläsa korrekt, föranledd å ena sidan
av t.ex. skalans och visarens formgivning eller placering,
å andra sidan av den mätandes oförmåga att ta rätt
hänsyn till sådana omständigheter; kallas även personligt fel
Anm. Den mätande kan även göra sig skyldig till
okunnighetsfel och slarvfel av olika slag, vilka dock ej räknas
till de egentliga mätfelen.
systematiskt mätfel, den del av mätfelet som lagbundet
återkommer vid upprepning av mätningen; jfr korrektion
tillfälligt mätfel, den del av mätfelet som icke lagbundet
återkommer vid upprepning av mätningen; jfr spridning
relativt mätfel, kvoten av mätfel och rätt värde
korrektion, den systematiska delen av mätdonsfelet med
ombytt tecken; för mätdon med visning anges den i regel
uttryckt i visningsenheten och i form av kurva eller tabell
Anm. I det enkla fallet är visning + korrektion = rätt
värde.
nollkorrektion för mätdon, korrektion vid nolläget, dvs.
den vid mätstorheten i= 0 förefintliga visningen med
ombytt tecken
korrektionsfaktor, 1 -f kvoten av korrektion och
okorrigerat mätvärde
Anm. I det enkla fallet är visning X
korrektionsfaktor i— rätt värde.
korrigera; 1) korrigera mätresultat, matematiskt rätta
mätresultat genom inräkning av korrektion; 2) korrigera
visande mätdon, i mätdon införa konstruktionselement
som kompenserar systematiskt mätdonsfel
Anm. I fallet 2 måste det införda konstruktionselementet
på ett eller annat sätt förete en korrektionskurva, så att
det korrigerar för hela det avsedda visningsområdet.
justera mätdon, genom mekaniskt ingrepp e.d., utan
införande av nytt konstruktionselement, ändra mätdon så
att avsedd noggrannhet erhålles; jfr korrigera 2
Anm. Enligt lagen om mått och vikt betyder justera:
undersöka, vid behov ändra, godkänna och stämpla med
stadgade justeringstecken.
tröskelvärde i visande mätdon, minsta storhetsändring
för vilken mätdonets visning ändras; i mätdon som mäter
ögonblicksvärden gäller det ändring av mätstorheten själv,
i tidsintegrerande mätdon däremot ändring av
mätstorhetens tidsderivata
känslighet, kvoten av utslagsändring uttryckt som längd
och motsvarande ändring av mätstorheten, under
förutsättning att ändringen överstiger tröskelvärdet; t.ex.
10 mm/1 voit
Anm. Ofta definieras känslighet som det inverterade
värdet av ovan angivna kvot, men detta är ologiskt, eftersom
en förbättring av känsligheten då kommer att svara mot
ett lägre värde.
spridning, variation i mätresultatet vid upprepning av
samma mätning; beror på den tillfälliga delen av mätfelet
(se d. o.), och kan numeriskt uttryckas på olika sätt
noggrannhet hos mätdon, sammanfattning av mätdonets
godhet i fråga om känslighet, tröskelvärde, mätdonsfel och
spridning; uttryckes genom uppräkning av värdena på
ifrågavarande storheter
Anm. Ibland användes ordet noggrannhet som
storhetsnamn och då ofta i betydelsen relativt mätfel, men denna
användning är ologisk, eftersom en förbättring av
noggrannheten svarar mot ett lägre felvärde. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
