Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 27 april 1946 - De allierades flodövergångsmateriel, av K I L - Strängbetongrör enligt ny fabriksmetod, av H H - Bevattnings- och kraftanläggningarna i Spanien, av B R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
TEKNISK TIDSKRIFT
balkelement med 1,5 m höjd och 3,0 eller 4,5 m längd
(vikt 362 resp. 515 kg). Avsedd för enstaka fordon av 25 t
vikt uppnås med hjälp av dessa element en maximal
spännvidd av 36 m, om balkarna på undersidan är
upp-styvade med spännbockar och dragband, eller 24 m, om
dylik förstärkning saknas.
Bailey-elementen har även med framgång använts,
upplagda i en våning ovanpå pontoner. Vid ca 15 m
ponton-avstånd blir bärigheten 35 t för enbandsbro och 60 t för
tvåbandsbro. Under fredliga förhållanden kan en 300 m
lång 35 t bro enligt uppgift byggas på 12 h.
För att snabbt i fiendens omedelbara närhet kunna
överbrygga gravar och vattendrag av ca 10 m bredd för
passage av upp till 38 t stridsvagnar har vidare tre
strids-vagnsburna brotyper skapats, som emellertid är alltför
dyrbara för att kunna komma till användning i ett land
med Sveriges ekonomiska resurser. Den första typen
består av ett stridsvagnschassi, vars båda ändar utrustats
med ett par hjulrännor; överbroningen tillgår så att vagnen
körs ned i mitten av hindret, varefter hjulrännorna fälls
ned mot slänterna. Den andra typen är oberoende av
hindrets djup och bottenbeskaffenhet och utgörs av ett
stridsvagnschassi, utbildat dels med en lång, hydrauliskt
manövrerad hävstång, med vars hjälp tvenne bågformade
hjulrännor kunna sänkas ned över hindret, och dels med
stora stödrullar för att minska tippningsrisken. Den tredje
typen, "Saxen", är sammansatt av ett stridsvagnschassi
och fyra parvis mot varandra fällda hjulrännor, som på
hydraulisk väg kan resas till vertikalt läge, varefter de
fälls framåt samtidigt som rännornas nedre ändar
avlägsnas från varandra, tills de yttre rännornas kant når
fram till den motsatta sidan av hindret.
För att under strid snabbt kunna utfylla ett stycke av
en grav e.d. har slutligen vissa stridsvagnar framtill
försetts med en hyvel, som kan manövreras inifrån vagnen.
Det är uppenbart, att all den speciellt för pansarförband
avsedda bromateriel, som av de allierade insattes för
första gången i väster, till sin kvalitet och kvantitet vida
överträffar allt vad som tidigare förekommit. Man får en
uppfattning om storleksordningen genom uppgiften, att
varje division vid övergången av Rhen erfordrade 6 000 t
bromateriel samt 7 000 man ingenjörstrupper för dess
betjänande.
Det faktum, att de allierade lyckades med sina många
svåra övergångsföretag i väster, torde, förutom själva
materielens ändamålsenlighet, ha varit betingat dels av
användandet av en mångfald speciella lyftverktygsförsedda
fordon och andra mekaniska hjälpmedel, varmed de olika
broelementen kunde transporteras och handhas snabbare
och lättare än tidigare, och dels av överlägsenheten i
luften.
Det anses också, att om en armé av invasionsstyrkornas
storlek skall kunna bibehålla sin rörlighet, krävs en
betydligt större tillgång av krigsbromateriel och av trupp för
dess betjänande. Detta synes även vara befogat av den
anledningen, att en eventuell angripare förmodligen blir
helt eller delvis överlägsen i luften och därigenom får
stora möjligheter att trasa sönder
kommunikationssystemet. Ingenjörstruppernas uppgift att förhindra detta eller
rättare sagt att snabbt återupprätta avbrutna
förbindelser kan knappast överskattas. Ingenjörtruppinstruktion,
del IV, "Krigsbroarbeten", 1945 års upplaga, visar, att även
vi är kvalitativt väl rustade, ehuru mekaniseringen av
ekonomiska skäl ej kunnat drivas så långt som hos de
allierade (K. Krigsvetensk.-Akad. T. 1945 h. 7). KIL
Strängbetongrör enligt en ny fabriksmetod. Ett
framsteg i konsten att fabricera tryckrör av armerad betong
representeras av utnyttjandet av metoden med
initial-påkänningar i såväl järn som betong. Metoden har använts
i USA, där den första större leveransen, 22 900 m 30" rör,
nyligen avslutades. Resultatet blev en besparing om 1 000 t
stål jämfört med normala åtgången för rör avsedda för
samma tryck. Det nya strängbetongröret består av en
hopsvetsad stålcylinder med skarvringar utformade som
muffar och vilka förses med tätande gummipackningar.
Denna cylinder förses genom centrifugering med ett l7/,*
tjockt betongskikt på insidan.
Sedan betongen hårdnat, lindas strängar av högvärdigt
stål i spiraler hårt runt cylindern, vilket orsakar
tryck-påkänningar i denna och i betongkärnan. Rörets
stålkonstruktion skyddas på utsidan av ett s/4" tjockt lager
cementbruk, som appliceras genom att det får kastas ut mot
röret mellan hastigt roterande borstar, varefter
ånghärd-ning följer.
Stålmaterialet för cylindrarna kommer till fabriken i
hela rörlängder, i bredder motsvarande en tredjedel av
omkretsen. Plåtarna bockas mellan valsar i exakt
krökningsradie och placeras därefter i specialjiggar, där de
svetsas ihop. Skarvringarna för rörändarna fästes därefter.
De hålls under arbetet i exakt läge, tills de är fullständigt
fastsvetsade. De cirkulära svetsarna vid skarvringarna och
de tre longitudiella utförs under det att de olika delarna
pressas tätt emot varandra. Efter svetsningen provtrycks
cylindern vid ett tryck, som motsvarar en järnpåkänning
av 1 760 kp/cm2.
Betongen till den inre beläggningen blandas på ett ställe
och transporteras in i röret medelst en speciell anordning.
Cylindern roterar under påfyllningen med en hastighet av
100 r/min och genom centrifugalkraften sprides betongen
över hela röret. Under en 7 min period ökas
periferihastigheten till 790 m/min, motsvarande ca 294 r/min, och röret
får rotera med denna hastighet i 10 min. Överflödigt vatten
i betongblandningen tränger härvid upp mot ytan. Vattnet
blåses ut ur röret med komprimerad luft. Den
centri-fugerade betongen härdas med ånga, under det att röret
står i vertikalläge. Innan stålsträngarna pålindas, behandlas
röret i en särskild horisontell slipmaskin. Därefter flyttas
röret till pålindningsmaskinen, där stålsträngspiralerna
pålägges under det röret roterar. Lindningen utföres med
0,192" järn av högklassigt stål. En spänning av omkring
6 050 kp/cm2 åsättes stålet under pålindningen. En konstant
dragpåkänning i den hastigt roterande stålsträngen erhålles
genom en fyndig motviktsanordning.
Avsikten med konstruktionen är, att den inre betongen
ständigt skall vara under tryck för alla avsedda inre
övertryck i röret. Det yttre betongskiktet avser utgöra ett
permanent skydd för röret (Engng News Rec. 16 dec. 1943).
H H
Bevattnings- och kraftanläggningarna i Spanien.
Årsnederbörden i Spanien är i medeltal 700 mm men
varierar för olika landsdelar mellan 200 och 2 200 mm.
Ungefär en tredjedel av de områden, som lämpa sig för
jordbruk, har mindre än 400 mm årsnederbörd.
Fördelningen av nederbörden under året är mycket ojämn och
ävenså är differensen mellan torrår och våtår högst
avsevärd. Man har därför stort behov av reservoarer för
bevattning av stora delar av jordbruksdistrikten och för
utjämning av vattentillgången vid kraftverken. Enbart i
Gua-dalqivirs flodområde är 77 anläggningar för totalt 3 000
milj. ms planerade och därav ungefär en tredjedel utförd,
delvis i kombination med kraftstationer. Av
vattenkraftanläggningar finns ca 200 med en effekt överstigande 500
kW. Deras sammanlagda kapacitet är 1 200 MW, varav
den största ger 140 MW. Ångkraftverken har en installerad
effekt ungefär motsvarande 30 % av
vattenkraftstationernas. Ångkraftens andel i energiproduktionen är dock
betydligt mindre, under 1940 endast 7 % av
totalproduktionen. Flera stora dammbyggnader är utförda, varav ej
mindre än 38 med en höjd av 35 m och däröver.
Ledningsnäten för spänningar 25—130 kV har en sammanlagd
längd av drygt 5 000 km. Kraftförbrukningen fördelade sig
1940 med 53 % på industri, 7 % på järnvägar, 12 % på
borgerliga behov och 28 % på förluster och kraftverkens
lokaldrift (Bull. Schweizer. Elektr. Ver. 1945 h. 2). BR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
