- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
427

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 27 april 1946 - Statiskt verkningssätt hos balkar av armerad betong, av Åke Holmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27 april 1946

427

Statiskt verkningssätt

hos balkar av armerad betong

o

Civilingenjör Åke Holmberg, Stockholm

Enligt ett i övervägande grad tillämpat
betraktelsesätt behandlas vid statiska beräkningar
balkar av armerad betong som konstruktionselement,
på vilka Bernoullis antagande om plana tvärsnitt
kan tillämpas. Vid åverkan av ett böjande
moment bibehålles enligt denna tankegång det
ursprungligen plana tvärsnittet plant, samtidigt som
det vrider sig en liten vinkel relativt
granntvär-snittet. Vridningsaxeln, som ligger i tvärsnittet,
befinner sig i det neutrala lagret, på avståndet x
från balkens tryckta kant. Relativa töjningen, e,
växer rätlinigt från noll med avståndet från
neutrala lagret.

Vid ringa åverkan av momentet, dvs. så länge
orsakade relativa töjningar äro små jämförda
med brottvärdena, är balken intakt i samtliga
delar, och det neutrala lagret sammanfaller med
tyngdpunktslagret, beräknat så att varje element
järn och betong, tilldelats en vikt, som står i direkt
proportionalitet till dess elasticitetsmodul vid
a R5 0. Vid något större åverkan har betongens
relativa töjning i balkens dragna del nått sådan
storlek, att lokala bristningar inträda,
böjdrag-sprickor uppstå. All dragen betong anses då träda
ur funktion i det avseende, att den ej längre ger
något bidrag till de momentet motverkande inre
krafterna. Det neutrala lagrets läge beräknas då i
enlighet med ovanstående, men med den
modifikationen, att dragen betong ej beaktas. Hänsyn till
att tryckt betong, med anledning av att betongs
a-e-kurva är krökt, i vissa delar fått en betydligt
lägre elasticitetsmodul tas så, att ett medelvärde
på betongens elasticitetsmodul, lägre än det, som
gäller vid o ä; 0, införes i kalkylen. I närheten
av brottstadiet slutligen beräknas neutrala lagrets
läge ofta ur vissa antaganden rörande värdena på
relativa töjningen på balkens över- och underyta.

Mot detta betraktelsesätt tillämpat på en
osprucken balk vid små o och e finnes intet att invända,
såvida armeringsjärnen verkligen äro inbäddade
i betongen.

Sedan betongen börjat spricka, innehåller det
ett uppenbart fel. All dragen betong träder
naturligtvis ej ur funktion så som antas. Förmodligen

I denna uppsats har på förf:s uttryckliga önskan TNC:s
anvisningar icke följts.

DK 624.04 : 624.072.2
624.072.2 : 666.982

gör den det aldrig fullständigt. Man kan
emellertid på goda grunder (se t.ex. Brandtzoegs nedan
refererade undersökning) anta, att detta fel är
oväsentligt. Den betydelsefulla frågan är, om på
en sträcka av balken med konstant moment under
alla betingelser, eller ens någonsin, tvärsnitten
bibehållas plana, sedan uppluckring och lokala
brott börjat inträda i den dragna betongen.

För att vinna någon klarhet häri skall jag nedan
försöka granska antagandets konsekvenser och
jämföra dem med faktiskt iakttagna
omständigheter.

Som ovan sagts, och som alla i litteraturen
redovisade försök ådagalägga, är betongens o-e-kurva
krökt så, att vid växande töjningar
elasticitetsmodulen avtar. Härav följer att med växande
moment och därav växande relativa töjningar den
vikt, som skall tilldelas den tryckta betongen
relativt det dragna järnet, vid beräkningen av x måste
successivt minska, och x alltså måste växa med
växande moment.

Dels på grund av att x växer och dels på grund
av att vid växande e betongens elasticitetsmodul,
Eb, avtar allt mer, måste tryckcentrum förskjutas
allt längre ner mot de dragna järnen.
Dragcentrum kan emellertid ej nämnvärt förflyttas.
Härav följer att med växande moment den inre
momentarmen, Z, måste avta. Härav och av det
föregående följer då också, att töjningarna måste
växa raskare än momentet, och att betongtöjning-

Fig. 1.
Brandtzoegs försöksbalkar och
anordningar för
töj-ningsmätning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free