Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 4 maj 1946 - Den svenske ingenjören och vårt lands framtid, av P Eg. Gummeson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 maj 1946
437
Den svenske ingenjören
och vårt lands framtid
Direktör P Eg. Gummeson, Höganäs
Vare sig det gäller det stora företaget eller den
lilla arbetsgruppen, präglas andan därinom av
den person, som utövar ledningen. Detta
förhållande gör sig gällande tvärs igenom alla
organisationsscheman. Det är ej organisationen som sådan,
det är personerna inom den och framför allt de
befälsutövande, som äro avgörande för dess
funktion och effektivitet. Vidare har den svenska
samhällsutvecklingen under modern tid, vare sig det
gäller politiskt eller ekonomiskt skeende, varit
en följd av dess näringslivs utveckling och
enkannerligen dess industris. Om man därför vill
studera vårt näringslivs hittillsvarande
utveckling eller studera betingelserna för dess och
därmed vårt samhälles eller vårt lands framtid, måste
det vara av stor betydelse att analysera de mäns
ursprung — personliga egenskaper och utbildning
— som verkat såsom ledare inom vårt näringsliv
i högre eller lägre ställning. Detta problem har
behandlats av docent Torsten Gårdlund och
docent Sune Carlson i deras resp. arbeten
"Industrialismens samhälle" samt "Företagsledning och
företagsledare", och jag skall därför inte
uppehålla mig vid denna del av problemet. Vad jag
vill ställa i belysning är "Den svenske
ingenjören", som under de egentliga företagsledarna har
haft ansvaret på arbetsplatsen för
produktionsmedlen och deras användning, dvs. för
kapitalutrustningen och arbetskraften.
Med en grov generalisering kan man säga, att
den svenske ingenjören vann inflytande på den
egentliga produktionsprocessen först i och med
rationaliseringsepokens inbrott under och efter
första världskriget. Före denna tid präglades
andan och arbetsförhållandena i fabriker,
verkstäder, järnverk, gruvor etc. av verkmästare,
fogdar och andra förmän, dvs. av dem, som i dag
betecknas som det lägre arbetsbefälet. Ingenjören
hade sin verksamhet i huvudsak förlagd till
konstruktionskontor och laboratorier och lade mindre
hand vid den egentliga arbetsledningen. De
nämnda befälskategorierna, som nästan undantagslöst
rekryterades ur arbetarnas egna led, vunno, när
urvalet var som bäst, sin position på grund av
Föredrag i Svenska Teknologföreningen den 20 februari 1946.
DK 331 : 62
’ 373.6 + 378.962
yrkesskicklighet och mogen ålder. Huruvida
vederbörande besatt medfödda ledareegenskaper var
ej så noga. Något sådant som psykologi
existerade ej i allmänna medvetandet. Det är dock
självklart, att ett arbetsbefäl som under hela sin
uppväxttid levt sitt liv tillsamman med
arbetarklassen och såsom hantverkare eller arbetare i fri
tävlan med sina kamrater hade vunnit sin
position såsom arbetsledare skulle besitta en naturlig
känsla för de honom underordnade och deras
behandling. Arbetarna å sin sida lika väl som
ingenjörer och chefer kände respekt för gamle "mäster"
och han hade i sanning ofta förmågan att hävda
sig såväl uppåt som nedåt. Med teknikens
utveckling och den tilltagande mekaniseringen kommo
emellertid de gamla verkmästarna och fogdarna
ofta i konflikt. Tradition och yrkesskicklighet, i
och för sig goda egenskaper, leda ofta till
konservatism. Under 1900-talets första decennier
skylldes därför ibland och med en viss rätt
teknisk efterblivenhet och bristande effektivitet på
"verkmästarestyre".
1 och med taylorismens, den rationella
arbetsledningen och löpande bandets uppträdande
minskades kraven på yrkesskicklighet. Behovet av
kunskap i de tekniska disciplerna blev i stället
mer och mer framträdande. Driftingenjören med
högre eller lägre skolning, arbetsstudieingenjören
samt den specialutbildade arbetsledaren rycker in
i arbetsprocessen, och därmed försvinner gamle
mästers inflytande mer och mer. Den nya typens
arbetsbefäl saknar många gånger den kontakt
med arbetarna, som ursprung och uppväxt inom
samma miljö innebär. Han är oftast ung, saknar
i många fall den yrkesskicklighet, som är
förvärvad genom långvarigt praktiskt arbete, vid
urvalet förbisågos länge de personliga egenskaper
som tillhöra ledaren, och med hans pondus är det
många gånger klent beställt. De tekniskt
ekonomiska faktorerna i produktionsprocessen fånga
huvudparten av företagsledningens intresse och
den mänskliga faktorn i arbetsprocessen sjunker
mer och mer i bakgrunden. Samtidigt med denna
utveckling har arbetarnas självkänsla och
självmedvetenhet drivits starkt i höjden och
organisationernas makt över själarna med allt vad detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
