- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
459

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 4 maj 1946 - Klystroner och magnetroner, av Gunnar Svala - Ny motor för 120 000 r/m, av H B - Världens största elmotor, av B R

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 maj 1946

459

ändplattorna i form av deformerbara membraner;
genom att närma eller avlägsna dessa från själva
resonatorn kan avstämning åstadkommas inom
ett relativt vitt område, vid en 3 cm magnetron
t.ex. mellan 8 500 och 9 600 Mp/s.

Vid 3 cm, där ett mycket kraftigt magnetfält är
nödvändigt, ända upp till 6 000 gauss, drar man
sig inte för att bygga ihop själva röret med en
permanentmagnet, fig. 17. En förbättring i
uttagningen av högfrekvenseffekten har i vissa 3 cm
konstruktioner uppnåtts genom att redan inuti
magnetronen utbilda en vågledare, över en vanlig
kopplingsslinga förbunden med kaviteterna.
Hopkopplingen med en yttre vågledare sker genom
ett vakuumtätt insmält glasfönster, som samtidigt
tjänstgör som impedanstransformator.
Karakte-ristikorna för en typisk 9 cm magnetron
återges i fig. 18. Ur detta diagram och
Rieke-dia-grammet, ett polärt diagram där frekvens och
ut-effekt uppritats som funktion av den yttre
anpassningen, uttryckt i stående-våg-förhållande
och elektrisk vinkel för den stående vågens första
minimum från en referenspunkt på
magnetro-nens högfrekvensuttag, kunna för
magnetroner-nas användning nödvändiga uppgifter hämtas.

Slutligen kan nämnas, att sedan
hålrumsmagne-tronen framkom i England 1940, närmare
bestämt vid universitetet i Birmingham, ett omfat-

tande utvecklingsarbete bedrivits i USA,
huvudsakligen vid Bells laboratorier. Man har vid 10 cm
uppnått impulseffekter på ända upp till 4 MW,
siffror som torde ge även krafttekniker något att
tänka på. En verkningsgrad av 80 % lär även
ha uppmätts!

Litteratur

Kompfner, R: Velocity Modulation. Wireless Eng. 17 (1940)
s. 478—488.

Hansen, W W & Richtmyer, R D: Ön Resonators Suitable for
Klystron Oscillators. J. Appl. Phys. 10 (1939) s. 189—199.

Varian, R H & S F: A High Frequency Oscillator and Amplifier.
J. Appl. Phys. 10 (1939) s. 321—327.

Webster, D L: Cathode Ray Bunching. J. Appl. Phys. 10 (1939)
s. 501—508.

Webster, D L: The Theory of Klystron Oscillations. J. Appl. Phys.
10 (1939) s. 864—872.

Condon, E U: Electronic Generation of Electromagnetic
Oscillations. J. Appl. Phys. 11 (1940) s. 502—506.

Condon, E U: Forced Oscillations in Cavity Resonators. J. Appl.
Phys. 12 (1941) s. 129—132.

Harrison, A E: Graphical Methods for Analysis of
VelocUy-Mo-dulation Bunching. Proc. Inst. Radio Eng. 33 (1945) s. 20—32.

Svensson, R: Elektronrør for Mikrobølger. Ingeniören 4 (1944)
s. 1—11.

Hollman, H E: Ultrakurzwellengeräte mit Laufzeitkompression.
Fortschr. Hochfreq.-Techn. bd 1, Leipzig 1941, s. 432—452.

Pierce, J R: Reflex Oscillators. Proc. Inst. Radio Eng. 33 (1945)
s. 112—118.

Terman, F E: Radio Engineers Handbook, New York 1943, s.
523—527.

Lüdi, F: Entwicklungsarbeiten aus der Mikrowellentechnik.
Schweizer. Elektrotechn. Ver. Bull. 33 (1942) s. 666—€70.

Fink, D G: Cavity Magnetrons. Electronics 19 (1946) nr 1 s. 126—131.

Shea, H G: Theory of Magnetron Tubes and Their Uses. Electronic
Ind. 5 (1946) nr 1 s. 66—70.

Fig. 18. Impulsström, uteffekt, verkningsgrad och
frekvens-avvikelse som funktion av impulsspänning och magnetfält
för magnetron av samma ungefärliga typ och storlek som
i fig. 16 (impulsfrekvens 500 pls, impulslängd 1 jås). I de
streckade områdena erhålles ej tillfredsställande funktion,
bl.a. uppträda ett slags parasitsvängningar.

Ny motor för 120 OOO r/m. General Electric Co. har
konstruerat en ny elektrisk motor för 120 000 r/m. Motorn
användes särskilt inom krigsindustrin i slipmaskiner för
slipning av små hål av storleksordningen 6 mm och
mindre. Den kan även användas vid borrning i mjuk metall av
fina hål med en diameter av 1lsn" eller mindre. Motorn
kommer icke att bli tillgänglig i marknaden förrän efter
kriget.

Vid en normal spänning och en frekvens av 2 000 p/s
uppnår motorn den angivna hastigheten på mindre än
en sekund. Märkeffekten är 3 hk och vikten endast ca
3,15 kg. Som jämförelse kan nämnas att en amerikansk
standardmotor om 3 hk med en normal hastighet av

1 800 r/m i allmänhet väger omkring 50 kg. Motorn är så
liten att den kan omfattas med en hand och dess rotor
är knappast större än en tumme. Motorn har utan
anmärkning provats med påstämplad effekt och vid
påstämplat varvtal kontinuerligt under 8 h.

De problem det gäller att bemästra vid konstruktionen av
den nya motorn ha huvudsakligen varit av mekanisk natur.
Då vid precisionsslipning jämn gång är av yttersta vikt har
det dels visat sig nödvändigt att utrusta motorn med
ultra-precisionslager och dels att ernå högsta grad av
dynamisk utbalansering. Lagren äro av en typ med smörjning
i oljedimma. Materialåtgången till motorn är så obetydlig
och alltså de kylande ytorna så små, att vattenkylning har
måst tillgripas. Vattenåtgången är 2*/« 1/m (Electr. Engng,
mars 1944). H B

Världens största elmotor. För en
bevattningsanläggning vid Grand Couleedammen skall byggas pumpaggregat,
som innebär världsrekord i fråga om både motor och
pump. Motorn blir på 65 000 hk och pumpen får en
kapacitet av 45 m3/s vid 81 m uppfordringshöjd (Electr. World
1946 h. 2). BR

Impulsström

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free