Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 11 maj 1946 - Järnverkens och gruvornas utbildningsfrågor, av Karl Josephson - Diskussion, av E Nygren, L Berglund, F Sandin, S Dalhammar, G Sterky samt Karl Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1946
465
I Söderfors har också nyligen startats en treårig
teknisk aftonskola, som ledes av ett studieråd
sammansatt av representanter för kommuner,
olika organisationer på platsen, bruket, eleverna
och ett korrespondensinstitut.
Bergsskolan i Filipstad. Tekniska läroverk
I det föregående ha vid flera tillfällen omnämnts
olika kurser, som varit förlagda till Bergsskolan
i Filipstad. Dessa kurser ha emellertid icke ingått
i den så att säga ordinarie undervisningen vid
Bergsskolan. Denna skola kan sägas i huvudsak
vara jämförlig med en teknisk fackskola, ehuru
den icke som dessa är statlig. Den har
upprätthållits av Jernkontoret men har i år övertagits
av en särskild stiftelse och åtnjuter sedan
gammalt statsbidrag. Bergsskolan har till ändamål
att bibringa elementära kunskaper åt dem, som
vilja ägna sig åt järn- och gruvhanteringen.
Lärotiden är två år, och inträdesfordringarna äro lika
med dem vid teknisk fackskola, dock så att
kravet på praktik före inträdet är nedsatt till minst
ett år. Från och med läsåret 1943—1944 omfattar
Bergsskolan tre linjer, nämligen en metallurgisk,
en bergskemisk och en gruvteknisk linje.
Undervisningen vid skolan omfattar för samtliga elever
gemensamma kurser i matematik, fysik, mekanik
och hållfasthetslära, mekanisk materialprovning,
maskinlära, maskinritning, elektroteknik, allmän
kemi, mineralogi och geologi, byggnadsteknik,
projektions- och krokiritning, yrkesekonomi,
arbetarskydd och hygien samt gymnastik.
I specialkursen för metallurgiska linjen läses
dessutom bergskemi, järnets bearbetning,
svetsteknik, förbränningslära med ugnsteknik,
metallurgi med gjuteriteknik, metallografi. I
specialkursen för bergskemiska linjen är undervisningen
i huvudsak lika den för metallurgiska linjen, dock
så att en del av undervisningen i maskinritning
och bergsmekanisk ritning utbytes mot en
utökning av kursen i praktisk och teoretisk
bergskemi, fysikaliskt-kemiska analysmetoder samt
deras tillämpning å järnlegeringar och
icke-järn-legeringar. Specialkursen för den gruvtekniska
linjen omfattar bergskemi, mineralogi och
geologi, metallurgi, gruvteknik, malmletning och
gruvmätning.
De tekniska läroverkens studieplaner äro icke
direkt inriktade på järnverks- eller
gruvhan-tering men givetvis kan den utbildning, som ges
vid dessa läroverk vara av mycket stort värde
även för de ingenjörer, som skola ägna sig åt
dessa områden. Vid Tekniska Gymnasiet i
Skellefteå finns emellertid möjlighet för eleverna att
under tredje läsåret välja en specialkurs i
oorganisk kemi i vilken även ingår metallurgi. Det
är ju klart att man här närmast haft
Västerbottenindustrierna i åtanke, men säkerligen kan den
utbildning, som här ges, även vara av stort värde
för järnverksmetallurger. — Redan tidigare har
jag omnämnt, att för dem som genomgått teknisk
fackskola anordnats speciella gjuteritekniska
kurser vid Bergsskolan i Filipstad. Man kan
naturligtvis tänka sig att andra liknande
påbyggnadskurser anordnas för specialutbildning av
ingenjörer, som efter genomgång av ett tekniskt
gymnasium eller en teknisk fackskola vilja ägna sig
åt järnverks- eller gruvindustrin.
Litteratur
1. Verkstadsskoleutredningen: Betänkande med utredning och
förslag angående centrala verkstadsskolor m.m. Statens Offentl. Utredn.
1938 nr 26.
2. Arbetsmarknadsorganisationernas Yrkesutbildningskommitté:
Betänkande med förslag till åtgärder för lärlingsutbildningens
främjande. Stockholm 1944.
3. Lundquist, R: Handbok i industriell driftsekonomi och
organisation, bd 2, 26: Lärlingsutbildning och yrkesskolning. Stockholm 1945.
4. Arbetsmarknades Yrkesråd: Protokoll från
yrkesutbildningskonferensen den 5 juni 19i5.
Diskussion
Överingenjör E Nygren: Vid den kommunala
verkstadsskolan i Hagfors är huvudvikten vid undervisningen lagd
på mekanisk teknologi och allmänna ämnen. Denna skola
ger en bra utbildning, men vissa svårigheter har visat sig
beträffande människomaterialet, ty de bästa ungdomarna
går ofta direkt ut i industrin eller till annan verksamhet,
som ger omedelbar inkomst. Man har sökt stimulera till
besök vid skolan genom högre betalning efter
genomgångna kurser, men det är ändå svårt få elever, då
pojkarna vill ha förtjänst genast. En i industriföretaget
inbyggd skola har därför kanske den fördelen att den kan
locka fler begåvningar till sig.
Bergsingenjör L Berglund: Förhållandena ligger
annorlunda till vid gruvorna än järnverken, ty gruvsamhällena
är vanligen alltför små för att det skall vara möjligt att
upprätta yrkesskolor. För gruvorna kommer
korrespondensundervisningen att betyda ett stort framsteg. Den bör
emellertid kompletteras med praktisk undervisning,
lämpligen av kringresande instruktörer, varvid man kan tänka
sig samarbete med det nyupprättade arbetsstudiekontoret.
Eventuellt kan också utbildningsfrågorna sammankopplas
med säkerhetstjänsten, i det samma ingenjörer skulle
handha båda verksamhetsområdena.
Söner till gruvarbetare vill vanligen inte ha arbete under
jord, utan rekryteringen för dessa arbeten sker
huvudsakligen från jordbruks- och skogsungdom. Dessa får för
närvarande ingen yrkesundervisning alls. De börja vanligen
som lastare och borde under denna tid följa
korrespondenskurser, och sedan före arbetet som maskinborrare e.d.
gå genom en praktisk kurs. Film borde användas för att
instruera alla arbetare.
Byråchef Josephson: Det är viktigt att eleverna, efter
att ha genomgått inbyggd verkstadsskola, får full frihet
att välja arbete och inte ens för kortare tid blir bundna
vid det företag där de har genomgått utbildning.
Rektor F Sandin: Vid den inbyggda yrkesskolan i
Sandviken har det liksom på andra håll visat sig vara svårt få
ett dugligt elevmaterial. Standarden har emellertid höjts
år för år, och pojkarna är intresserade av skolan. Eleverna
tjänstgör halva dagarna i järnverket. De får goda
ekonomiska villkor och företaget sätter in pengar på
bankbok åt dem till ett belopp, som motsvarar skillnaden mot
förtjänsten om de hade arbetat helt i verket.
Den kommitté inom Järnbruksförbundets
forskningsverksamhet, som tillsattes våren 1945 efter initiativ från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
