Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 18 maj 1946 - Amerikanskt tankskepp av ny typ, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1946
501
Fig. 4. Bädden med 50 t kranarna, där "Phoenix" byggdes
hos The Welding Shipyards i Norfolk. Bottnen med det
höga mittelkölsvinet är uppsatt. Den stora
dubbelbotten-sektionen syns närmast.
Fig. 5. Bygget nalkas sin fullbordan på bädden.
Förskeppets utpläglat U-formade spantform framgår tydligt bl.a.
av det närmast synliga skottet.
ligt lång pop, som når fram nära midskepps och sträcker
sig över nio av lasttankarna. På akterkant av
maskinrummet finns en stor brännoljetank, som i förening med
de höga, till popdäcket nående nyssnämnda nio
lasttankarna effektivt bör kunna hindra förligt trim i lastläge
hos skeppet. Förpiken är anordnad att föra brännolja i,
och en samtidigt som kofferdam tjänstgörande barlasttank
finns omedelbart akter om kollisionsskottet. Det
framhålles att härigenom även viss möjlighet erhålles att
variera trimförhållandena på önskvärt sätt, på samma gång
som lasttankskapaciteten blir större än hos de
traditionella tankfartygstyperna. På popens förända reser sig ett
högt däckshus med befälsinredning och
kommandobryggan upptill. "Phoenix" skiljer sig även härigenom från de
vanliga typerna, där ett däckshus inrymmande
navigationshytt m.m. brukar vara placerat ungefär en tredjedel av
fartygslängden förifrån. Man slipper här även ifrån den
vanliga långa gångbron mellan popen och
navigationshuset. Pumprummet på de flesta större tankfartyg brukar
vara placerat så, att ungefär hälften eller mer av samtliga
lasttankar kommer för om pumprummet, dvs. detta blir
beläget ungefär midskepps. På "Phoenix" däremot har
pumprummet av någon speciell anledning placerats
akterut, närmast för om maskinrummet på styrbords sida.
Genom korrugerat utförande av såväl långskepps- som
tvärskeppsskotten, undantagandes kollisions- och
akter-pikskotten, har en viktbesparing av drygt 120 t gjorts
jämfört med vid profilstagade, plana skott. Skrovet är i
övrigt byggt enligt Isherwoods longitudinalsystem.
Fartyget har två långskeppsskott, avskiljande sidotankarna
från de ungefär dubbelt så breda mittankarna (fig. 2).
Detta gäller lasttanksgrupperna nr 2—9, medan förut nr 1
delas av ett centerskott i en styrbords- och en
babordstank. Mittankarna saknar trunk, och i stället finns en
6’—6" djup däcksvägare i symmetriplanet, samtidigt
tjänstgörande som skvalpplåt för dämpning av oljans
sidorörelser i tanken. Mittelkölsvinet är 9’—2" högt.
Det amerikanska sektionssystemet (beskrivet i Tekn. T.
1943 s. S 81 och ex. 1945 s. 459) tillämpades vid "Phoenix"
byggande. Vikten av de olika färdiga sektionerna eller
panelerna varierar från 10 à 15 t för vissa upp till 90 à 100 t
och t.o.m. något däröver för de största, såsom
dubbel-bottensektionen i maskinrummet och brännoljetanken
ovanför axeltunneln. Såväl transversaler som
tvärskepps-och långskeppsskotten fabricerades i förväg på marken.
Sido- och slagbordläggningspaneler uppsattes i ett stycke.
Med hänsyn till monteringen placerades bordläggningens
tvärväxlar 3’ för om tvärskeppsskotten (se fig. 3), medan
tvärfogarna på däcket genomgående anbragtes 3’ akter om
dessa skott.
Hopsättningen av skrovets monteringsenheter påbörjades
akterifrån med dubbelbottnen av hänsyn till
maskinrummets arrangemang. Sedan uppsattes de tunga sektionerna
fram till främre maskinrumsskottet, samtidigt som resning
av monteringsenheter också påbörjades från spant nr 48,
ungefär en fjärdedel av fartygets längd förifrån.
Svets-följden gick sedan i stort sett i förlig riktning inom båda
arbetsområdena, och den sista svetsfogen gjordes vid
spant nr 48, där den kortare förskeppsdelen därigenom
slutgiltigt förenades med skrovets längre akterdel. Praxis
på amerikanska varv har annars varit, att svetsningen
börjas midskepps, varifrån man successivt fortsätter
för-och akterut. Att sådan svetsföljd icke tillämpades på
"Phoenix" berodde på speciella omständigheter.
Skeppets propellermaskineri består av en högtrycks- och
en lågtrycksturbin, utväxlade till en gemensam
propelleraxel med relativt lågt varvtal, 105 r/m. Högtrycksturbinen
utvecklar 5 825 ahk vid 6 258 r/m, lågtrycksturbinen 7 375
ahk vid 4 529 r/m. Sammanlagda turbineffekten är sålunda
maximalt 13 200 ahk.
Under en resa i fjol somras lämnade "Phoenix’ ’New York
den 14 juni med en oljelast av 183 650 barrels,
motsvarande 21 300 eng t, och anlände till London den 23 juni, dvs.
efter 8 dygn, 6 timmar, 36 minuter. Den tillryggalagda
distansen var 3 416 sjömil, och skeppets medelfart 17,205
knop under resan, som gått utan något uppehåll.
Återfärden över Atlanten skedde i barlast med ca 11 225 eng. I
intagen dylik och gick med en medelfart av 17,23 knop.
Varvet i Norfolk, The Welding Shipyards, som byggt
detta stora tankskepp, är märkligt därigenom att det blott
har en enda bädd. Denna är 600’ lång. Varvets
utrustning är normal med undantag av att nitmaskiner helt
saknas. Däremot finns ett tillräckligt antal handsvetsaggregat
samt fyra Unionrfrett-svetsautomater, som endast
användes vid tillverkandet av bordläggnings- och däckspaneler
samt av långskepps- och tvärskeppsskott. Stapelbädden är
på vardera sidan försedd med en kraftig, körbar krän,
lyftande 50 t (fig. 4). En 100 t på marken hopsatt
sektion kan med hjälp av bägge kranarna lyftas till sin
avsedda plats i bygget.
Arbetareantalet är 800, arbetstiden 56 h per man och
vecka. Varvet har förut byggt 18 500 tdw tankskepp och
fullbordat fem sådana under ett år. Det nya
byggnadsprogrammet omfattar fyra 23 600-tonnare per år. "Pheonix",
som var den första i den nya serien, erfordrade från
kölläggningen till sjösättningen 76 dagar och därefter
27 dagar för fullbordande under utrustningen. Totala
antalet arbetstimmar, inbegripet förfabrikationen av
sektioner m.m. intill fartyget blev leveransklart, uppgick till ca
578 000 (Shipb. & Ship. Rec. 22 nov., 6 dec. 1945). N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
