Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 25 maj 1946 - Vad väger mest inom byggnadsvärlden: ekonomisk vinning eller yrkesstolthet? av Ragnar Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 maj 1940
509
Vad väger mest inom byggnadsvärlden:
ekonomisk vinning eller yrkesstolthet?
Tekn. dr Ragnar Lindqvist, Stockholm
I)et ligger i människans natur vid utövandet
av-ett yrke, att hon lätt nog kommer till en inre strid,
en strid mellan vinstbegäret och yrkesstoltheten.
Vinstbegäret — materialismen — lockar med
ekonomiska fördelar, ofta av tillfällig art och
åstadkomna genom åsidosättande av
noggrannhet och kvalitet, genom fusk och genom
utnyttjande av otydligheter i kontrakt och
överenskommelser. Yrkesstoltheten — idealismen —
talar till samvetet, talar om glädjen att utan
förkvävande av ett sunt vinstbegär få fram ett
vackert arbete, ett lyckat och uppskattat resultat.
Denna inre strid kan ofta nog vara hård för den,
vars karaktär predestinerar till att följa den ena
eller andra linjen. Det kan icke heller förnekas,
att denna strid med samvetet många gånger blir
hårdare genom en hänsynslös konkurrens,
tvånget att hålla affären flytande, alltså kampen 0111
brödfödan, genom olämpligt anbudsförfarande,
genom oklara direktiv och genom dålig kontroll.
Inom handel och industri tvingar vanligen
konkurrensen till ett kvalitetsutförande, och orsaken
härtill ligger nära till hands. Köper man
nämligen en bil, en kastrull, en vägvält eller en möbel,
har man varan inpå sig, och man bedömer priset
i förhållande till varans kvalitet, dess utseende
och dess funktionsduglighet, dess praktiska värde
samt — kanske det viktigaste — fabrikantens
anseende och resurser. Konkurrensen har därvid
vanligen det goda med sig, att den framtvingar
kvalitetssaker, och detta beror på att fabriken
måste räkna med att i det långa loppet hävda sig
gentemot sina konkurrenter. Ett gott bevis för att
en kvalitativt god produktion segrar i
konkurrensen anser jag vara den svenska industrins
goda rykte och dess möjlighet att göra sig
gällande i utlandet.
Kan man nu påstå, att förhållandena inom
byggnadsvärlden motsvarar önskvärt höga fordringar
i kvalitativt hänseende? Är det så, att
byggnadsarbetet, vad det än gäller, är yrkesutövarens
hobby och att yrkesstoltheten går före den
ekonomiska vinsten? Nog får man väl medge, att detta
i mycket stor utsträckning var fallet i forna tider;
Föredrag i avd. Väg- och Vattenbyggnadskonst den 8 april 1946.
DK 174 : 624
174 : 69
att således byggnadsfackmannen, vilken ställning
han än innehade, lade ner sitt intresse, ja, hela
sin själ i skapandet av en god, solid och vacker
byggnadskropp. Från början till slut präglades
dessa arbeten av en hantverkets festivitas, en
vanligen osjälvisk strävan att göra det bästa möjliga
av ett gott material. Att därvid arbetsresultatet,
sett ur bland annat rumsdispositionens
synvinkel, i många fall icke blev lyckat, beror på den
tidens okänslighet för vardagsmänniskans behov
av ljus, luft och hygien.
Vad som framför allt torde ha varit en styrka
i den tidens byggnadsverksamhet var de
vandrande hantverkarna, som från fäderna ärvt sin
yrkeskunnighet och som nyttiggjorde den, varhelst
ett arbetstillfälle gavs någonstans inom landets
gränser. Dessa vandringsarbetare kommo
huvudsakligen från Dalarna, Bergslagen och Småland
och utgjorde kärnan i arbetslagen på skilda
platser. En kvarleva från denna tid utgöres av
stockholmsmurarna från Dalarna, vilka i stor
utsträckning trots goda förtjänster fortfarande utföra ett
vanligen gott mureriarbete.
Om jag nu vågar det påståendet, att den forna
osjälviska andan inom byggnadsyrket alltmer
försvunnit och efterträtts av en mera vinstbetonad
bottensats, så har jag därmed icke velat säga,
att den helt försvunnit. Visserligen tror jag inte,
att det numera finns några sådana företagare,
och med företagare menar jag därvid både
byggherrar, arkitekter, konstruktörer, byggmästare
och arbetare, som med bortseende från
vinstbegäret endast tänker på arbetets goda utförande.
Däremot finns det nog många, som med
utnyttjande av sin inneboende klokhet, energi och
yrkesskicklighet söker att inom ramen av ett sunt
vinstbegär åstadkomma ett fullgott och
värdefullt arbete. Vad som brister är, att i det stora
hela en förslappning inträtt, som, om den
fortsätter att göra sig gällande, kan komma att bli till
allvarlig skada för byggnadsverksamheten.
Denna skada kan uppstå av missriktad klokhet,
felaktigt utnyttjad energi, sjunkande
yrkeskicklighet samt slutligen på grund av slarv och fusk,
för att inte tala om bedrägligt förfarande. Skadan
ger sig till känna i felaktigt planerade och dåligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
