- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
510

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 25 maj 1946 - Vad väger mest inom byggnadsvärlden: ekonomisk vinning eller yrkesstolthet? av Ragnar Lindqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

510

TEKNISK TIDSKRIFT

utförda anläggningar. Allt tillsammans ger en
fördyring av byggnadskostnaderna, som många
gånger kan bli betydande.

Vad föranleder striden

mellan yrkesstolthet och vinstbegär?

Jag skall nu med några exempel söka belysa,
på vad sätt striden mellan vinstbegäret och
yrkesstoltheten kan frammanas och utvecklas. I
ett och annat av dessa exempel har lyckligtvis,
det vill jag påpeka, under senare tid en viss
förändring inträtt till det bättre.

När exempelvis en mindre kommun skall ha en
stadsplan uppgjord eller en avloppsanläggning
projekterad tillsättes vanligen en kommitté med
kloka och framför allt sparsamma ledamöter. Två
à tre konsulter tillfrågas om kostnaderna för
uppgörandet av ett förslag. Det prutas på det
lägsta anbudet, så att konsulten vrider sig i
stolen som en mask men måste godkänna
kompromissen. därför att han behöver arbetet, och
ledamöterna i kommittén äro förtjusta över
resultatet. som för kommunen kanske sparar några
100- eller 1 000-lappar. Vem vinner på denna
procedur? Ingen. Konsulten måste, för att hålla
sina utgifter inom rimliga gränser, göra hastiga
och därmed slarviga avvägningar och andra
undersökningar. Han måste i fråga om exempelvis
en reningsanläggning använda en förut använd
schablon, som kanske inte alls passar för den
kommunen, men ban har inte råd att genomföra
en gedigen utredning med flera alternativ för att
därigenom finna den bästa och billigaste
lösningen. Vad blir resultatet? Jo, att kommunen
faten relativt billig utredning men betydande
merkostnader vid genomförandet av förslaget i
jämförelse med det förslag, som kunde ha
åstadkommits, om konsulten fått ekonomiska
möjligheter att bättre tränga in i det föreliggande
problemet. Att merkostnaden blir mångfaldigt större
än den lyckade prutningen torde stå klart för var
och en, som sysslat med dessa saker. För den
unge konsulten blir det en obehaglig känsla av
svek mot yrkesstoltheten. Efter några gånger
försvinner tyvärr denna känsla, och samvetet somnar
så småningom lugnt in i känslan av att brottet mot
yrket knappast någonsin kommer att uppdagas.

Det obehagliga i detta exempel liksom i flera av
de följande är, att kommunalmännen, dessa som
sålunda varit stolta över att för kommunen tjäna
några 100- eller 1 000-lappar, nästan aldrig
komma i tillfälle att konstatera den gjorda dumheten.
Att upptäcka och värdera förlusten genom att en
tekniskt mindre lämplig lösning valts, fordrar
nämligen inom byggnadsområdet en omfattande
utredning, till vilken sällan finns vare sig lust
eller pengar. Därför föder också en sådan
dumhet, som sedd genom förvrängda glasögon ger
sken av klok sparsamhet, nya dumheter, som
tyvärr vålla kommunen ständigt nya förluster. Hur

många på ackord uppgjorda stadsplaner ha icke
vållat kommunerna själva och även bebyggarna
förluster, som även för medelstora städer kunna
räknas i 100 000-tals kronor, genom att
stadsplanen icke tagit nödig hänsyn till
terrängförhållandena och icke medgivit en sund och förnuftig
bebyggelse?

Låt oss se på de raka vägarnas problem. Ingen
vill väl påstå, att en väg, som går rakt fram över
berg och dal, med djupa skärningar och höga
bankar, blir billigare än en väg, som gärna med
stora kurvradier följer terrängen åtminstone i
stora drag. Inte torde heller en dylik rak linje i
terrängen och på ritningen ge stoff åt yrkesglädje
och yrkesstolthet. Någon naturskönhet kan heller
inte skapas genom dessa raka vägar. Jag kanske
har fel, men den reflexionen ligger för mig
snubblande nära, att stakningsbesväret nästan utan
undantag är minst för den raka vägen, men att
stakningsförrättarens arvode i princip utgår per
kilometer stakad väg. En av anledningarna till
de raka vägarna skulle sålunda ha varit, att
förrättningsmännen funnit arvodet för lågt tilltaget
och därför ansett sig själva böra på lämpligt sätt
rätta till det.

Hur är det med de statiska konstruktionerna i
en byggnad? Dessa innefattas nästan alltid i
arkitektens uppdrag, och denne har sålunda att
av sitt arvode ersätta konstruktören för hans
arbete. Kommer icke här en strid att uppstå mellan
vinstbegär och yrkesstolthet både hos arkitekt och
konstruktör? I den striden torde nog Mammon
ofta dra det längsta strået till skada för
byggnadskostnaderna och även i många fall för
konstruktionens elegans. Det är säkerligen icke små
summor, som där gå förlorade, därför att
konstruktören faktiskt inte har råd att tillsammans med
arkitekten studera igenom problemen så noggrant,
som vore önskvärt ur allmänekonomisk synpunkt.
Även för arbetsledaren blir detta system ofta
olyckligt, enär konstruktionsritningarna icke
hinna utföras med den omsorg, som kräves för
att denne skall vara säker på, hur arbetet i
verkligheten skall utföras.

Låt oss något närmare studera
byggnadsbeskrivningarna till våra husbyggnader. Med all respekt
för arkitekterna måste jag säga, att lika väl som
jag har sett exempel på utomordentligt vackra,
ja, eleganta beskrivningar, så har jag också i
andra fall nödgats konstatera en beklaglig brist
på logik, sammanhang och sakkunskap. Dessa
beskrivningar torde emellertid icke i allmänhet
motsvara arkitekternas kunskaper i ämnet utan felen
måste nog anses bero av bristen på tid. Det är
nu en gång så, att tid är pengar, och därmed har
väl den lille profitdjävulen varit framme nu igen.
Hela denna fråga har alltid intresserat mig, just
på grund av de brister, som vidlåda
byggnadsbeskrivningarna, och den oklarhet om vad
författaren verkligen menat, som ofta framkommer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free