Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 25 maj 1946 - Vad väger mest inom byggnadsvärlden: ekonomisk vinning eller yrkesstolthet? av Ragnar Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
brickor ha vi fått nöja oss med de uppgifter, som
resp. fabrikanter lämna i sina broschyrer och
som tjdligen aldrig blivit kontrollerade genom
ansvarig myndighet. Först för ett år sedan har
det genom prov, som företagits i anledning av
ett ras i Övre Norrland, blivit klarlagt, att de i
reklambroschyrerna angivna värdena på tillåtna
belastningar i varje fall icke hålla streck under
alla förhållanden. Det är emellertid intressant
men samtidigt beklagligt att se, hurusom den
tekniska världens godtrogenhet givit möjlighet
till användning under många år av felaktigt
bedömda, bärande konstruktionsdelar.
8. Betongbestämmelsernas större
hänsynstagande till förhållandena på arbetsplatsen. Det är inte
nog med att skriva noggranna instruktioner för
betongkontrollanter, utan man måste också se till,
att den betong, som blir gjuten, åtminstone något
så när motsvarar teoretikernas önskemål. I alla
händelser synes detta icke kunna ske med mindre
än att blandarskötaren och gjutarbasen, vilka ha
ansvaret för betongens rätta proportionering och
utförande, äro fackutbildade och sålunda lärt sig
förstå, varför noggrannhet fordras vid betongens
gjutning och nödvändigheten av armeringens
rätta läge efter gjutningens färdigställande.
Denna utbildning bör ske efter samma grunder som
nu komma till användning bland annat vid
Statens Hantverksinstitut. Då komma också med
säkerhet ambitionen och yrkesstoltheten på köpet.
9. En förbättrad och mera omfattande
rekrytering av specialarbetare genom lärlingssystemet
och kanske framför allt från yrkesskolorna. Det
är av vikt att få bort den slentrianmässiga
rekryteringen och i stället få en mera ansvarsmedveten
ungdom in på dessa områden. Det fordras
visserligen större medverkan från staten och eventuellt
därav berörda organisationer genom studiebidrag
och kostnader för lärarkrafter m.m. Det fordras
också en stark förståelse från både
arbetsgivarnas och arbetarnas organisationer för dessa unga
pojkars behov av praktik under studietiden och
de månader, som förflyta mellan terminerna.
Nyttan av att få denna välbehövliga rekrytering
av fackkunnigt folk till arbetsplatserna skulle mer
än väl uppväga de relativt små ytterligare
uppoffringar, som sålunda skulle behöva göras.
10. Låt oss gärna specialisera oss var och en
inom sitt område, men låt det inte gå för långt,
så att byggnadskostnaderna därav komma att i
onödan öka. Skråväsendets avigsidor så som de
exempelvis framträda i den formen, att en
murare inte får slå i en spik i en bräda, utan att
detta måste förbehållas träarbetaren böra rensas
ut. För stora byggen spelar detta möjligen liten
roll, men för de små blir det många gånger
onödiga extrakostnader.
11. En väl upplagd propaganda, som avser att
få fram den sanna yrkesstoltheten inom
byggnadsvärlden, alltså viljan att göra ett fullgott
TEKNISK TIDSKRIFT
arbete trots de lockelser, som ackord och andra
ekonomiska fördelar liksom naturlig lättja och
tröghet innebära. Endast under förutsättning
sålunda att denna ambition förefinns liksom också
påtagandet av därmed förknippat ansvar, kan
man tänka sig en sådan höjning av den sociala
standarden för byggnadsindustrins män, att den
kommer att svara mot de höga ekonomiska
förmåner, som numera tillkomma alla grader av
denna industris företagare, tjänstemän och
arbetare. Men denna propaganda får inte verka
påträngande och förargelseväckande. Den får inte,
soin exempelvis Stockholms Stads propaganda för
ett par år sedan för större snygghet på gatorna,
kastas ut med buller och bång, med stora
rubriker och långa intervjuer i tidningarna, med
räkning av antalet renhållningskärror dagen före och
dagen efter propagandans igångsättande. Att den
propagandan ej skulle ge något praktiskt resultat,
kunde man ju se från början, och det besannades
ju också redan efter en månad, då ingen mera
gitte tala om den. Det bör i stället vara en
metodisk, på lång sikt upplagd propaganda, som skall
smygas in i alla sorters facktidskrifter i form av
sentenser samt i artiklar och uttalanden icke
endast en eller annan gång utan ständigt och jämt.
Den skall framhäva byggnadsarbetenas
nyckelställning och den roll och det ansvar
byggnadsmännen därigenom inta i samhället. Den skall
klargöra nödvändigheten av samarbete mellan
olika grupper inom byggnadsfacket, alltså
mellan myndigheter, företagare, beställare,
entreprenörer, mästare, kontrollanter och
arbetare samt en vidsynt förståelse för andras
rättigheter och svårigheter och inte bara för sina
egna. I propagandan bör ingå allt vad som kan
göra arbetet på olika sätt och håll lättare och
smidigare, alltså för att endast ta ett par
exempel, byggnadsplatsernas önskemål om
upprättande av ritningar och handlingar på ett sådant sätt,
att man utan utnyttjande av sin skicklighet i
pusselläggning och ordflätelösning förstår, hur
arkitekten och konsulterna mena. Dessa senares
önskemål, att arbetsplatserna verkligen följa
deras ritningar och inte göra ändringar, utan att
samförstånd råder mellan alla parter. Slutligen
att — och här är återigen bara ett exempel — i
tidskriften Byggnadsträarbetaren tas in populärt
hållna och lättsmälta artiklar om träarbetets
grunder, utveckling och finesser, så att inte allt
vad som göres av träarbetarna är ett resultat av
rent praktiska erfarenheter från olika
byggnads-platser. Att sedan samla dessa artiklar i ett litet
häfte, som kan stickas i händerna på
Träarbetareförbundets medlemmar och framför allt på
de nya medlemmarna, det är ett önskemål, som
kanske också kan så småningom komma att
genomföras. Jag är själv ingen propagandaman,
men jag tror, att några specialister på detta
område skulle kunna åstadkomma ett storverk, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
