- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
521

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 25 maj 1946 - Avlopp och vatten för landsorten, av Gunnar Aspegren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 maj 1946

521

Avlopp och vatten för landsorten

Lantbruksingenjör Gunnar Aspegren, Västerås

Det utmärkande för hur avlopps- och
vattenfrågan för närvarande är ordnad inom
landsortens samhällen eller mindre byggnadsområden
är att denna, om det nu över huvud taget gjorts
något i saken, ordnats mer eller mindre privat av
varje fastighetsägare för sig. Anläggningar och
utbyggnader ha härvid så gott som alltid utförts
utan sakkunnig hjälp och alltså utan de tekniskt
sett riktiga synpunkterna och utan någon plan
för ett större sammanhang. De åstadkomna
anläggningarna kunna i stort sett betraktas som
provisoriska.

För avloppets del är den vanliga anordningen
den, att avloppsvattnet ledes till en slambrunn på
tomten, varifrån vattnet antingen i möjligaste
mån får försvinna i grunden eller genom en liten
ledning får rinna ut i närmaste dike. Det
förekommer också att avloppsvattnet, då
slambrun-nen blir full, helt enkelt pumpas ut över den
närmast omgivande marken. Vattnet anskaffas
vanligen i öppna brunnar eller genom rörbrunnar
och uppfordras med hydroforer. Slambrunnarna
äro alltid för små för att tillnärmelsevis kunna
åstadkomma någon rening av avloppsvattnet,
medan vattenfrågan ibland på grund av en god,
ej infekterad grundvattentillgång kan vara
tillfredsställande.

Över lag måste man säga, att behovet av avlopp
och vatten, åtminstone inom södra och mellersta
delarna av landet, varifrån dessa erfarenheter i
huvudsak äro hämtade, är mycket stort. Ur
arbetsbesparande synpunkt ha bägge
bekvämligheterna och särskilt då vattenledningen stor
betydelse. Det är emellertid framför allt ur hygienisk
synpunkt som problemet blivit så brännande, och
orsaken härtill är då i första hand bristerna i
avloppsvattnets avledande, vilka ej endast
åstadkommit allmänna hygieniska vådor utan även
många gånger en farlig infektion av ett
användbart dricksvatten. Förhållandena ha även under
de sista åren i allra högsta grad förvärrats
därigenom, att vid nybebyggelse så gott som alltid
wc inmonteras och användes oberoende av om
avloppsförhållandena tillåta detta eller ej.

Lämpligare åtgärder

Under dessa förhållanden har det för många
samhällen blivit ett högaktuellt och trängande
problem att få avlopps- och vattenfrågan eller

DK 628.18 + 628.2

endera av dessa löst. Många betrakta denna
fråga helt ur beredskapssynpunkt, vilket för flera
samhällen är olyckligt. Behovet och samhällets
egna möjligheter måste i första hand vara
avgörande då det gäller att planera och utbygga
avlopps- och vattenledningarna. Samtidigt med
att utredningar m.m. verkställas om hur dessa
frågor skola lösas för en hel trakt investeras
dagligen stora summor i för grunda eller små
ledningar, förkastliga avsättningsbrunnar och i mer
eller mindre givande försök att anskaffa
grundvatten.

Då det gäller att avgöra vilka åtgärder som
lämpligen böra vidtas för att råda bot på de i
detta sammanhang berörda hygieniska frågorna
inom ett samhälle, gäller det i första hand att
försöka bedöma vilka möjligheter som finnas ur
teknisk och ekonomisk synpunkt. Härvid kan inte
nog starkt betonas vikten av att vid
planläggningen av avlopp och vatten för ett samhälle den
största hänsyn tas till de lokala förhållandena
Man bör faktiskt helst "bosätta" sig ett slag i
samhället i fråga för att riktigt komma
underfund om erforderliga behov och möjligheter.
Härigenom kan man ofta komina fram till lämpligare
och framför allt billigare lösningar än de
vanliga, mera standardmässiga förslagen, grundade
på erfarenheter från städer och liknande
tätbebyggda områden.

De frågor, som böra begrundas, äro t.ex. några
av de följande. För hur stort område skall
förslaget göras upp och hur bör utbyggnaden ske?
De hygieniska missförhållandena äro ofta så på
tagliga, att det är nödvändigt att över huvud taget
något göres, vilket i detta sammanhang ej är det
minst viktiga, och därför kan en uppdelning i
mindre delområden vara befogad. Det
huvudsakliga vid planläggningen är att tillse, att såvitt
möjligt de anläggningar, som i första hand skola
utföras, kunna, om därtill finnas skäl, ingå i ett
större sammanhang. Samma saker gälla delvis
då man skall bedöma om det är lämpligt att
anlägga avlopp och vatten samtidigt eller utföra
det mest erforderliga först. De nuvarande
miserabla avloppsförhållandena utgöra ofta roten till
det onda, vilket gör att ett ingrepp där kan vara
tillräckligt.

Till de viktigaste frågorna höra oftast dels hur
och var lämpligt dricksvatten skall anskaffas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free