Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 1 juni 1946 - Smältsäkringar för starkströmstekniken, av Ture Hallonborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1946
539
Smältsäkringar för starkströmstekniken
Ingenjör Ture Hallonborg, Ludvika
Den som först kom på tanken att använda
smältsäkringar som skydd i elektriska strömkretsar
torde ha varit ingen mindre än Thomas Alva
Edison. Han tog år 1880 ut patent på en
smält-säkring med blytråd som smältmetall. Alltsedan
Edisons grundläggande uppfinning har
smält-säkringarnas användning växt i takt med
elektroteknikens utveckling. Detta har skett trots
tillkomsten av funktionsdugliga strömbrytare av
olika slag. Smältsäkringen har på grund av sin
enkelhet och billighet åt sig kunnat reservera
vissa områden, där den ensam är ekonomiskt
försvarbar, och så torde allt framgent bli
förhållandet.
Någon uppfattning av smältsäkringens betydelse
inom krafttekniken kan man få genom att söka
uppskatta det antal smältinsatser, som förbrukas,
dvs. en siffra motsvarande antalet fungerande
säkringar pius de för nyanläggningar använda.
Den årliga förbrukningen av smältproppar för
vanliga proppsmältskydd torde sålunda i vårt
land för närvarande uppgå till ungefär 12
miljoner. För övriga låg- och högspänningssäkringar
är siffran ännu osäkrare men troligen ligger den
mellan 1 och 2 miljoner. Eftersom det här
genomsnittligt rör sig om avsevärt dyrbarare
smältinsatser, torde siffran värdemässigt ungefär
motsvara den för proppsäkringar. Då smältinsatsen
i regel ingår endast med några få procent av hela
smältskyddets värde, står det klart att det i
smältsäkringar av olika typer nedlagda kapitalet
måste vara högst betydande. I brist på ett
tillförlitligt medelvärde för antalet per år utlösande
säkringar i förhållande till antalet befintliga kan
det dock ej ens uppskattas med utgångspunkt
från de nämnda siffrorna.
Praktiska fordringar på smältsäkringar
Även sedan de moderna
kortslutningslaboratorierna gjort det möjligt att närmare tränga in i
bryt-förhållandena finner man, att ett stort antal
säkringstyper existerar vid sidan av varandra. Detta
gäller särskilt vid högspänning, under det att vid
lågspänning, där brytförloppet lättare låter sig
behärskas, större enhetlighet utbildat sig.
Förklaringen kan sökas i de praktiska fordringar
man ställer på en smältsäkring. Dessa är med
bortseende från mindre väsentliga synpunkter:
DK 621.316.923
tillräcklig brytförmåga,
enkel och billig omladdning (helst på
monteringsplatsen) ,
låg kostnad för den kompletta apparaten.
Det visar sig snart, att det ej är möjligt att i
samma säkring kombinera alla tre anspråken så
att ett universalutförande erhålles. Önskar man
hög brytförmåga, kan övriga fordringar ej
tillgodoses på samma sätt som vid låg brytförmåga.
Anspråken på brytförmåga är synnerligen
varierande, från ytterst små i en del
distributionsledningars yttersta förgreningar till mycket höga,
t.ex. då det gäller smärre kraftuttag från nät med
hög kortslutningseffekt. Därav följer då
nödvändigheten att anpassa utförandet till den
erforderliga brytförmågan för att få den ekonomiskt bästa
lösningen för olika fall.
Smältsäkringens viktigaste data
Med hänsyn till säkringens användning i normal
drift är dess märkström ett viktigt begrepp. Då
den fungerar, kan tiden intill avsmältningen
betecknas som smälttid och den därefter följande
tiden till dess brytningen är fullbordad
Ijusbågs-tid. Dessa tider tillsammans anses utgöra
bryt-tiden.
Smälttiden bestämmes för given överström av
smältmetallens material och form, som
tillsammans bestämmer dess termiska tröghet. En
översikt över en viss säkrings uppträdande vid olika
överströmmar lämnas av dess karakteristiska
kurvor för smälttid, ljusbågstid och bryttid.
Förhållandena under ljusbågstiden slutligen
bestämmes utom av smältmetallen av säkringens
utförande i övrigt samt även av strömkretsens
egenskaper, vilket allt tillsammans är avgörande för
brytförmågan.
Förhållandena vid normal drift
Den lägsta ström, med vilken en säkring kan
bringas att avsmälta, har av gammalt blivit
benämnd dess gränssmältström. Denna skulle alltså
kunna tänkas använd för att karakterisera
säkringen* vid normal drift. Emellertid har man för
att få en bättre överensstämmelse mellan
säkringens benämning och normala
belastningsströmmen infört begreppet märkström, som har
lagts så att den med en viss faktor understiger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>