Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 1 juni 1946 - Smältsäkringar för starkströmstekniken, av Ture Hallonborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
540
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 1. Prov för bestämning av märkströmmen
Märk- Märkström Provtid Minsta Största
spanning V ln A h provström provström (får ej medföra (skall medföra avsmältning) avsmältning)
2—4 1 1,5] 2,1
6—10 1 1,5 1,9
< 1 000 15—25 1 1,4 X In 1,75 X In
35—60 1 1,3 1,6
80—(600) 2 1,3 1,6
> 1 000 « 1—60 80—(200) u 2/ 1,3 X ln 2 X In
gränssmältströmmen. Hur stor denna faktor skall
väljas kan vara föremål för olika åsikter. Genom
att vi här i landet helt följt tysk praxis, har
någon diskussion eller några olika utföranden på
denna punkt knappast förekommit. För
propp-säkringar, som är de enda hittills normerade i
Sverige, följer de av Svenska Elektriska
Materielkontrollanstalten (SEMKO) fastställda
bestämmelserna motsvarande tyska normer. Likaså har
den serie av märkströmmar, som valts för
tillverkning, i regel valts enligt de tyska
bestämmelserna. Tabell 1 ger en översikt över de regler
för märkströmmens fastläggande, som nästan
utan undantag torde ha följts i Sverige. Som
synes har av praktiska provningsskäl
gränssmältströmmen ersatts av en lägre och en högre ström,
för vilken avsmältning ej får, respektive skall,
inträffa under en viss begränsad provningstid.
Denna är så lång, att fortfarighetstillstånd kan
anses praktiskt uppnått vid provet. Avvikelsen
från den på det ursprungliga sättet definierade
gränssmältströmmen är därför obetydlig.
Marginalen mellan minsta och största provström har
som synes valts ganska bred, för att man utan
svårigheter skall kunna få in alla exemplar av
olika kommersiella tillverkningar inom den.
Märkströmmarna 600 och 200 A, som satts inom
parentes, antyder den övre gräns, som hittills i
allmänhet ej torde ha överskridits för
smältmetal-ler placerade i samma mekaniska enhet, alltså
samma propp eller patron.
I England och USA är märkströmmen ej så
strängt fastlåst vid ett visst samband med
gränssmältströmmen. I England har sålunda varje
tillverkare större frihet att välja det samband han
önskar, ehuru detta skall uppges. I USA synes
den senaste utvecklingen gå mot att
märkströmmen ej alls bindes direkt vid
gränssmältströmmen. Märkströmmen definieras härvid som den
ström säkringen kan föra kontinuerligt utan att
undergå förändringar och utan att överskrida
föreskrivna temperaturgränser.
Krav på oföränderlighet och viss högsta
temperaturstegring måste även uppfyllas av säkringar
dimensionerade enligt de tyska bestämmelserna
vid belastning med märkström. Eftersom gräns-
smältströmmen normalt ligger vid 1,5 X In eller
högre och smältmetallens resistans vid denna
högre ström kan ha stigit avsevärt på grund av
materialets temperaturkoefficient, kan
temperaturstegringen vid gränssmältströmmen uppgå till
åtminstone 2,5—3 gånger värdet vid märkström.
Tydligt är att det ej kan anses fullt
tillfredsställande att fastlägga temperaturgarantierna vid
märkströmmen, då denna ligger så avsevärt
under den högsta ström som är möjlig.
Som av det sagda torde framgå är
behärskandet av förlusterna i smältmetallen ett problem,
som säkringskonstruktören ej kan förbigå. Ofta
är det nödvändigheten att bortleda förlusterna
som är bestämmande för säkringens yttre
dimensioner. Eftersom de för en viss säkringstyp i
normala fall stiger med märkströmmen, måste
säkringen dimensioneras för den högsta
förekommande märkströmmen. Om det område som
märkströmmarna skall täcka är stort, t.ex. från
1 A till 200 A, är det oftast allt för oekonomiskt
att tillgripa samma storlek för den lägsta som för
den högsta märkströmmen. Området måste då
uppdelas på två eller flera till dimensionerna olika
men i övrigt likartade utföranden. Vid en dylik
uppdelning måste dock även hänsyn tas till hur
dimensionerna påverkar brytförmågan.
De karakteristiska kurvorna
Gränssmältströmmen ger föga upplysning om
hur säkringen förhåller sig vid belastning med
högre strömmar. Härför erfordras ett fullständigt
återgivande av avsmältningstiden som funktion
av strömmen. Fig. 1 återger dylika
tid-strömkurvor för smälttiden för en serie
lågspännings-säkringar. Smältkurvorna representerar den form,
som är den vanliga vid återgivningen av
smält-tiden. De utgör dock endast medelvärden och
strängt taget skulle därför återgivningen ske
enligt fig. 2 med spridningsområdena visade. Det
bör observeras att den stora spridningen vid korta
tider delvis hänför sig till inkopplingsögonblickets
[-Smälttid-]
{+Smält-
tid+} A
s 60 80 100 \ 160 \ 225 \300l UOO 600
1000 -1-1—-—’-
500
500
WO
5000 A
Brytström
Fig. i. Smälttiden som funktion av strömmen för en serie
säkringar med sinsemellan likartat utförande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
