Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 1 juni 1946 - Smältsäkringar för starkströmstekniken, av Ture Hallonborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1946
541
Tabell 2. Absoluta tröghetskonstanten och motsvarande
strömtäthet under 1 s för några material
Material Absoluta Strömtäthet
tröghetskonstanten för t =J.
c s (,= \fc)
A2 • s • mm-4 A ’ mm-2.
Koppar ................................10 • 104 316
Silver ....................................9 • 104 300
Aluminium ..........................3,6 ■ 104 190
Järn ......................................1,1—2,9 • 104 105—170
Bly ........................................0,32-104 57
Zink ....................2 -10* 141
Konstantan ........................2,6 • 104 162
Guld ......................................5,7 -104 240
inverkan vid växelström och därför i den mån
detta är fallet ej är någon nackdel vid t.ex. frågan
om selektivitet mellan två säkringar.
Såsom framgår av fig. 2 och av de vida
gränser, som måste tillåtas vid fastläggande av
märk-strömmen (tabell 1), lämnar smältsäkringen vid
låga överströmmar mycket att önska i fråga om
noggrannhet. Den kan icke alls räknas som något
slags termiskt relä. Följden är att den vid
användning som överbelastningsskydd endast
lämnar ett mycket grovt dylikt.
Vid korta tider blir tid-ström-kurvan för
smält-tiden en rät linje vid dubbellogaritmisk skala.
Praktiskt taget ingen värmeavgivning hinner här
ske från smältmetallen, utan hela den tillförda
energin användes för uppvärmning och
smältning av ledaren. Ett kvadratiskt samband mellan
strömmen och avsmältningstiden måste därför
erhållas
t = konst • yg = C ~ = C ~
där fe=tid (s),
I f= ström (A),
A <= area (mm2),
S strömtäthet (A/mm2).
Konstanten C har blivit benämnd absoluta trög-
Smà/t- Märkström
tid 60 200 600A
Fig. 2. Smälttidens spridning för några av kurvorna enligt
fig. 1.
hetskonstanten. Tabell 2 upptar värden på C för
några vanliga material. Motsvarande strömtäthet
under 1 s ger ett måhända mera åskådligt värde.
Vid växelström 50 p/s kommer strömtätheten
motsvarande en halvperiod, alltså 0,01 s, tydligen att
uppgå till tio gånger tabellvärdena. Vid de korta
tiderna måste tydligen C bestämmas ur
t
c
o
Vid försök med likström visar det sig att redan
vid en strömtäthet av storleksordningen 5 000
A/mm2, således motsvarande något kortare tid än
en halvperiod, börjar värdet på C ej längre
stämma så väl. Man kommer här in i ett område där
den punkt då smältningen sker ej är så
väldefi-nierad, emedan smältning och förångning av
ledaren samtidigt kan pågå. Minskar man
strömtätheten, börjar avkylningen småningom göra sig
gällande. Detta inträffar redan i trakten av 500
A/mm2, således vid tider kortare än 1 s. Fig. 1
visar sålunda att kurvornas krökning börjar redan
vid bråkdelar av 1 s. Att tiderna här är så korta
beror på, att ledaren har förminskad area vid
smältstället, varför utpräglad kylning även i
ledarens längdriktning inträder.
Tid-ström-kurvor för ljusbågstiden och
bryt-tiden är normalt av mindre intresse. Vid
bedömning av selektivitet är det egentligen bryttiden för
den fungerande säkringen man skall räkna med,
men även här klarar man sig i regel bra med
smältkurvan på grund av den marginal som ändå
måste finnas med hänsyn till spridningen.
Smältmetallmaterial och tröghet
Som material för smältmetaller har ett flertal
metaller och legeringar kommit till användning,
såsom silver, koppar, zink, aluminium, tenn, bly,
nysilver samt motståndslegeringar. Flera av dem
är olämpliga redan med hänsyn till
oxidationsbeständigheten, andra, såsom aluminium, med
hänsyn till brytförmågan. Silver är i de flesta fall
avgjort att föredra. Ett viktigt praktiskt skäl för
användningen av silver är att man genom att
anbringa en lokal tennskarvning eller
tennbeläggning på silver kan initiera en smältning redan vid
tennets smältpunkt, 232°G, i stället för att avvakta
silvrets smältning vid 962°C. Det smälta tennet
löser nämligen silvret. Här öppnas en möjlighet
att påverka säkringens termiska tröghet. Även ur
brytsynpunkt är silver fördelaktigt.
Smältmetallens tröghet påverkas givetvis utom
av materialet i hög grad av formen, i det att
trögheten härvid är ett uttryck för kylytans
förhållande till metallmängden. En cylindrisk tråd, som
har minsta ytan i förhållande till volymen, ger
största trögheten. Ofta kräver emellertid
anspråken på brytförmåga, att hela metallmängden ej
förekommer samlad utan uppdelas på flera par-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
