Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 1 juni 1946 - Smältsäkringar för starkströmstekniken, av Ture Hallonborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 15. Brytförlopp i sandsäkring vid låg överström.
sin betydelse för kylförmågan. Även kornformen
har som man kan vänta en viss inverkan.
Brytningen vid sandsäkringar
Att temperaturerna i sandsäkringen är ganska
måttliga framgår med all önskvärd tydlighet av
ljusbågens inverkan på kvartssanden. Efter
brytningen erhålles som återstod av t.ex. en
silvertråd med några tiondels mm diameter en svagt
hopsintrad sträng med kvartskorn med 3—5 mm
ytterdiameter, såsom fig. 14 upptill visar. Detta
betyder, att kvartskornen med en smältpunkt av
ca 1 650°C endast hinner smälta på ytan och
detta endast i den allra närmaste omgivningen till
tråden. Fig. 14 antyder nedtill hur man måste
tänka sig förloppet. Vid förgasningen rusar
silverångan med stor hastighet ut mellan kornen och
kondenseras omedelbart. Sannolikt har man aldrig
mera än en bråkdel av ledaren samtidigt i gasform.
Härpå tyder de måttliga övertryck man erhåller
i patronen. Slutresultatet blir att ledarmaterialet
helt kondenserats och ledaren efterlämnar ett
litet hål i den hopsintrade smältsträngen.
Av det sagda är det tydligt att man ej kan ha
alltför grov ledare, emedan kondenseringsmöjlig-
Fig. 17. Strömbegränsande brytning med fördröjning av
strömmens nedgång.
heterna och därmed släckförmågan försämras.
En uppdelning på ett större antal klenare ledare
måste därför ske, så snart märkströmmen fordrar
detta. Att detta utan vidare går för sig visar på
ett åskådligt sätt hur vitt skilda förhållandena
är från vanliga ljusbågar i luft. Där övertar den
först inledda ljusbågen automatiskt hela
strömmen, och det är ej möjligt att inleda nya
parallellkopplade ljusbågar. I säkringen betyder den först
inledda ljusbågen en ökning av resistansen i
denna gren som automatiskt flyttar över en del av
strömmen till de övriga. Någon större skillnad i
ljusbågslängd kan därför ej existera, utan de
parallellkopplade trådarnas förgasning fortskrider
med samma hastighet, om trådarna är av något
så när samma dimensioner. Detta bekräftas
också av den praktiska erfarenheten.
Fig. 14 visar i mitten en smältsträng efter ett
antal parallellkopplade trådar, som legat så nära
varandra, att de skilda strängarna sintrat ihop till
en enda bandformig sträng.
Om man studerar oscillogram från brytningar
med sandsäkringar finner man brytförlopp, som
avsevärt skiljer sig från de icke
strömbegränsande säkringarnas. Fig. 15 visar en brytning med
Fig. 16. Strömbegränsande brytning med snabb nedgång
av strömmen.
Fig. 18. Strömbegränsande brytning med högsta
strömtoppen större än i förgasningsögonblicket.
Katodstråloscillogram av spänningsförloppet vid brytningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
