Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 1 juni 1946 - Smältsäkringar för starkströmstekniken, av Ture Hallonborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 21. Oscillogram från en misslyckad brytning med
smältledare i sand.
svårigheterna är relativt stora vid de lägsta
förekommande brytströmmarna.
När smält- och förgasningstiden utgör en
bråkdel av en halvperiod blir brytförloppet och
därmed även brytsvårigheten beroende av det
ögonblick under halvperioden, då kortslutningen
inledes. Det är därför viktigt att vid brytprov ta
hänsyn härtill, så att de svåraste fallen blir
provade.
I detta sammanhang kommer man in på frågan
vad det är som är avgörande för brytsvårigheten
och sålunda bestämmer säkringens förmåga att
bryta kortslutningen. Närmast till hands torde
ligga att anta, att det är den totala
energiutvecklingen i säkringen under brytförloppet, som
bestämmer brytsvårigheten. Man kan även tänka
sig att det är den högsta effekt som uppträder
i säkringen under något moment av brytningen
som är avgörande. Troligen är det så att i ingen
säkring är någon av dessa faktorer renodlad
bestämmande för brytsvårigheten. Att döma av
provningsresultat synes dock för sandsäkringar
Fig. 22. Kombinationssäkring
med strömbegrånsande brytning.
totala energiutvecklingen vara i huvudsak
avgörande. Detta verkar även troligt om man betänker,
att sandsäkringen åtminstone i huvudsak är en
sluten enhet utan kommunikation med
omgivningen. För t.ex. blåssäkringar däremot avgår
energi med brytgaserna under själva brytningen
och den högsta påkänningen på säkringen bör
därför närmare vara förbunden med den högsta
i något ögonblick uppträdande effekten.
Den brytförmåga, som kan uppnås med
sandsäkringar, kan sägas vara beroende på hur pass
stor och dyrbar patron man vill kosta på sig.
Praktiskt obegränsad brytförmåga kan uppnås.
Men patronens storlek växer snabbt med
märkströmmen, med spänningen och med
brytförmågan. Sandsäkringarna har därför hittills
förekommit i mycket begränsad utsträckning vid
spänningar över 30 kV. En nackdel med dem är att
omladdning måste ske på fabrik om den över
huvud taget lönar sig, vilket ej blir fallet för de
minsta typerna, såsom proppsäkringar.
Slutligen bör framhållas att sandsäkringarna på
grund av sitt verkningssätt även får förmågan
att bryta likström.
Kombinationssäkringar
I Amerika kom för några år sedan fram ett
intressant exempel på en annan säkring med
ström-begränsande brytning. Den utgör samtidigt ett
exempel på en kombinationssäkring. Utförandet
framgår av fig. 22.
Utgångspunkten för konstruktionen var
iakttagelsen att smältmetaller placerade i trånga hål
kunde ge strömbegrånsande brytning. Det
ström-begränsande elementet utgöres därför av en lång
smälttråd inlagd i spiral i det utrymme, som
erhålles efter en bortskuren gänga, om ett yttre och
ett inre fiberrör gängas ihop med varandra. I
parallell med det strömbegränsande elementet
placeras ett motstånd inuti det inre röret och i
serie med dessa två element en andra
fjäderbelastad smälttråd med borsyreblåsning. Kopplingen
enligt fig. 22 erhålles sålunda.
Smältkurvorna för de båda smältmetallerna
av-väges så att vid låga överströmmar fungerar
enbart borsyreelementet. Vid höga överströmmar
fungerar däremot det strömbegränsande
elementet först. Eftersom det har motståndet i parallell
underlättas dess brytning. Motståndet kan vidare
dimensioneras så att det begränsar den
uppträdande överspänningen till ett värde som kan
tilllåtas. Den kvarvarande strömmen genom
motståndet brytes av borsyreelementet.
Det är tydligt att det strömbegränsande
elementet i denna säkring ej kan vara av samma klass
i fråga om kylning av metallångan som en
sandsäkring. Metallmängden måste begränsas, om ej
för höga tryck skall erhållas, dvs. säkringen kan
endast utföras för låga märkströmmar. Den blir
i huvudsak endast användbar som spännings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
