Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 1 juni 1946 - Smältsäkringar för starkströmstekniken, av Ture Hallonborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1946
Fig. 23. Brytbart trepoligt hö g spännings smält skydd.
transformatorsäkring. Det är också intressant att
se, att man vid den fortsatta utvecklingen av
denna säkring har sökt ta sand till hjälp vid det
strömbegränsande elementet.
Brytbara säkringar
Många har varit inne på tankegången att söka
åstadkomma en brytbar säkring, alltså en säkring,
som kan öppnas under belastning beroende av
villkor utanför säkringen, samtidigt som den på
vanligt sätt tjänstgör som kortslutningsskydd.
Den närmast tillhands liggande utvägen torde
vara att införa någon form av elektrisk
tillsats-uppvärmning. En dylik anordning ställer sig
lättast vid lågspänning, vid högspänning växer
isolationssvårigheterna i hög grad. En annan
utväg är att på mekanisk väg påverka
smältme-tallen. Fig. 23 visar ett exempel på en dylik
brytbar säkring för högspänning.
Ett vanligt trepoligt frånskiljarsmältskydd är
försett med borsyresäkringar med utbytbar
smält-propp av den typ, som tidigare visats i fig. 9. Då
man önskar öppna apparaten överföres rörelsen
från manöveraxeln först till vinkelformade
hävarmar. Dessa drar med sin andra ände ut en
ut-ryckarstång som sliter av smältmetallerna. Först
då detta är gjort och strömbrytningen skett
öppnas de rörliga kontaktknivarna. Apparaten blir
givetvis lämplig endast på ställen där den
behöver öppnas relativt sällan, eftersom tre
smält-proppar härvid förbrukas för varje gång, men
på dylika ställen inbesparar den strömbrytare i
någon annan form. Om högre brytförmåga är
önskvärd än den relativt begränsade som denna
form av borsyresäkring ger, kan apparaten
kombineras med seriekopplade sandsäkringar med
lämpligt avvägd smältkurva, eventuellt försedda
med parallellmotstånd, varigenom samma
principanordning som i den visade
kombinationssäkringen (fig. 22) erhålles.
551
Slutord
Smältsäkringarnas berättigande ligger i att de
ställer till förfogande en hög brytförmåga till
lägre pris och vid mindre dimensioner än någon
annan apparat. Begränsningen ligger i den
bristande termiska noggrannheten och framför allt i
svårigheten att inom vida gränser variera
av-smältningskurvans karaktär.
En klar uppfattning om brytförloppet vid olika
typer av smältsäkringar kan man få endast
genom att ta hänsyn till förhållandena vid
smält-metallens förgasning. Vid säkringar med
noll-genomgångsbrytning är förgasningen endast en
mer eller mindre underordnad inledning till
brytförloppet, som sedan utvecklas till en ljusbåge
av samma karaktär som i en strömbrytare och
för vars utsläckning också likartade medel
erfordras som i en dylik. Vid strömbegränsande
säkringar däremot har kanalen av smältmetallgas
sådan längd och kylning, att hela brytförloppet
utspelas i densamma vid så låg temperatur, att
omgivande luft ej deltar i förloppet. Här erhålles
sålunda en helt annan och från förhållandena vid
strömbrytare helt skild karaktär på brytförloppet.
Detta medför, att en naturlig nollgenomgång hos
strömmen ej nödvändigtvis är erforderlig samt
att stark begränsning av den tillämnade
kortslutningsströmmen kan erhållas.
Litteratur
1. Slepian, J & Denault, C L: The expulsion fuse. Träns. AIEE 51
(1932), s. 157—165.
2. Ström, A P & Rawlins, H L: The boric acid fuse. Träns. AIEE
51 (1932), s. 1020—1026.
3. Läpple, H: Die Lichtbogenlöschung in körnigem Löschmittel bei
Hochspannungssicherungen. ETZ 58 (1937) 14, 16, s. 369—372, 426—428.
4. Weber, H: Vorgänge bei Kurzschlussabschaltungen durch
Schmelzsicherungen. VDE-Fachberichte 9 (1937), s. 92—95.
5. Prince, D C & Williams, E A: The current-limiting power
fuse. Träns. AIEE 58 (1939), s. 11—18.
6. Läpple, H: Die Hochspannungs-Hochleistungssicherung, Stånd
der Technik. Elektrizitätswirtsch. 38 (1939), s. 684—686, 701—704.
7. Wrana, J: Vorgänge beim Schmelzen und Verdampfen von
Drähten mit sehr hohen Stromstårken. Arch. Elektrotechn. 33 (1939),
s. 656—672.
8. Holmqvist, S: Experimentell bestämning av smälttiden för
säkringar. I VA (1940), s. 20-23.
9. Liempt, J A M & Vriend, J A de: Die Schmelzzeit von
Schmelzsicherungen. Zt. f. Physik 117 (1940), s. 18—19.
10. Gibson, J W: The high-rupturing-capacity cartridge fuse, uiith
special reference to shortcircuit performance. Journ. IEE Part II
88 (1941), s. 2—40.
11. Rawlins, H L, Ström, A P & Graybill, H W: A new
current-limiting fuse. Träns. AIEE 60 (1941), s. 77—79.
12. Williams, E A & Schuck, C L: Control of the switching surge
voltages produced by the current-limiting power fuse. Träns. AIEE
60 (1941) 5, s. 214—216.
13. Hill, G L: A double-break oil- or gas-blast power fuse. Träns.
AIEE 60 (1941), s. 402-407.
14. Gantenbein, A: Die progressiv schaltende Schmelzsicherung.
SEV Bull. 32 (1941), s. 189—196; SEV Bull. 33 (1942), s. 290—291.
15. Kroemer, H: Der Lichtbogen an Schmelzleitern in Sand. Archiv
f. El.-techn. 36 (1942), s. 455—470.
16. Dannenberg, K & John, W J: A high-voltage
high-rupturing-capacity cartridge fuse and its effecl ön protection technique. Journ.
IEE Part II 89 (1942), s. 565—584; Journ. IEE Part II 90 (1943),
s. 269—272.
17. Fahnoe, H H: A new high-interrupting-capacity fuse for
voltages through 138 Kv. Träns. AIEE 62 (1943), s. 630—635.
18. Rawlins, H L & Fahnoe, H H: A new three-element
current-limiting power fuse. Träns. AIEE 63 (1944), s. 156—159.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
